Sveriges politiska elit: Den härskande klassen

27.02.2017 14:33

MEDELMÅTTORNAS INTÅG:
Det kan vara kul att gå igenom vad våra folkvalda har för utbildning.
Här är några uppgifter som tagits från boken "Den härskande klassen", skriven av Bengt Ericson

 

Enligt en kartläggning av statsvetaren Eskil Engnér har offentliganställda personer länge utgort den enskilt
största gruppen i riksdagen. Under den mandatperiod som inleddes hösten 2010 rörde det sig om en andel 

på 33 procent. Var tredje ledamot hade således sin yrkesbakgrund i en skattefinansierad verksamhet.

 

På plats nummer två hamnade en ännu mer avgränsad kategori. Det rörde sig om "heltidspolitiker",

ombudsmän och rörelseanställda", det vill säga sådana som redan var försörjda genom att tillhöra ett 

visst parti, 29 procent, närmare bestämt.

 

Bredvid dessa, 33 plus 29, lika med 62 procent av riksdagens ledamöter, kunde man sedan notera en närvaro av

en femtedel privatanställda, en dryg tiondel egna företagare samt 6 procent "övriga". Vilken grupp som

utgjorde majoriteten var alltså tämligen odiskutabelt. 

 

Enligt en traditionell, samt något romantisk beskrivning ska riksdagen representera ett tvärsnitt av

Sveriges befolkning. Enbart ovannämnda siffror berättar för oss att verkligheten ser ut på ett

annat sätt. Och det handlar inte bara om yrkesbakgrunden för våra valda ledamöter. Det rör sig även om 

skillnader i utbildning, boende och ekonomiska villkor.

 

För inte så länge sedan, så där 20 år tillbaka, företräddes vi faktiskt av ombud som hade en lägre utbildningsnivå

än svensken i gemen. Det är frestande att tro att detta kan förklara den djupa och alltigenom hemma-

gjorda, ekonomiska krisen på 1990-talet.

 

Saken utreddes av tidningen Riksdag & Departement (numera nedlagd) för några år sedan, i

oktober 2011. I en omfattande studie granskade man då samtliga ledamöters egna utsagor om sina

utbildningar. Facit blottade stora skillnader mellan våra riksdagspartier.

 

MILJÖPARTIET

De låg mest i framkanten, där samtliga 25 ledamöter hade en "högskoleutbildning". Citationstecknen

motiveras av att tidningen inte kunde klargöra ifall vederbörade ledamot hade avlagt någon examen

eller ej. Hur som helst toppade alltså miljöpartiserna listan över dem som tycktes ha ansträngt sig

lite extra i skolbänken.

 

LIBERALERNA  (FOLKPARTIET)

Hamnade på andra plats, är bekant för att vara en sammaslutning som gärna rör sig inom

universitetsvärlden. Rent konkret innebar det att 22 av 24 ledamöter, lika med 92 procent, hade

någon form av utbildning inom denna ram. Vår förre utbildningsminister Jan Björklund hamnade under
snittet med sina 3,5 betygspoäng.

För  Nyamko Sabuni gick det sämre för. Hon fick en plats i bottenvisionen med 3.0.

 

KRISTDEMOKRATERNA:

Finns på tredje plats med 89 procent. 

 

SOCIALDEMOKRATERNA:

befann sig på anmärkningsvärt låga tal.  Uttryckt i siffror innebar det att partiets riksdagsgrupp

till 51 procent bestod av "akademiker". Men denna definition innefattade även dem som kanske

bara hade läst någon enstaka univeritetskurs. Det illustrerades av att endast 46 procent av

s-ledamöterna hade minst två års högskolestudier bakom sig.

 

Nalin Pekgul är sjuksöterska och därmed ganska representativ för den grupp av medborgare som har

befolkat - eller fortfarande gör det - vårt svenska parlament. 

Bosse Ringholm har en högst formell utbildningsnivå på nio års folkskola. Visserligen började han i
gymnasiet men fick underkänt i både matematik och engelska. Då valde han att hoppa av utbildningen.
Att han med denna, rätt klena, skolunderbyggnad lyckades bli finansminister kan vid en första anblick vara

obegripligt. Men Bossse Ringholms tyngsta och allt överskuggande merit var att under åren 1967-1972 ha varit

ordförande för SSU. 

Anders Borg började på gymnasiet (samhällsvetenskaplig linje) men valde att sluta efter årskurs 2, 

då han fick en etta i matte. Därpå följde en återkomst via Komvux och många års universitets-

studeier, dock utan resultat i form av någon examen.

Göran Persson lämnade gymnasiet med ett betygssnitt på mindre imponerande 3,9.

 

CENTEPARTIET

Endast en av de folkvalda som synades visade sig ha kammat hem full pott. Det var centerledaren

Annie Lööf, som år 2002 gick ut Finnvedens gymnasium i Värnamo med MVG i alla ämnen.

 

MODERATERNA

Carl Bildt gick reallinjens matematiska gren. Där briljerade han i historia och samhällskunskap,

men var betydligt ämre på kemi, matematik och franska.

 

 

 

 

Ämne: Sveriges politiska elit: Den härskande klassen

Medelmåttor.

Sven | 05.03.2017

Klart att medelmåttor är lättare att styra!

Ny kommentar