Sverige: Vita offer betraktas inte som rasism

30.10.2015 23:28

av 



 

  • "Sen stack han svärdet i min kompis mage. En klasskompis började skrika, men alla trodde fortfarande att det var ett skämt." — Elev till Expressen.

  • Några sådana diskussioner fördes aldrig efter dubbelmordet på IKEA. Ingen har heller fördömt IKEA-mördaren Abraham Ukbagabirs rasistiska motiv. Till polisen har han sagt att han valde ut sina offer just för att de "såg svenska ut".

  • Frågan är: Vad uppnår Stefan Löfven med sin så tydliga agenda att fördöma allt våld från svenskar, men ignorera allt våld från invandrare? Bara den senaste veckan har sex planerade asylboenden brunnit i Sverige.

  • Risken är att i takt med att svenskarna blir mer och mer övertygade om att ingen längre för deras talan, känner ett växande behov av att ta saken i egna händer.

  • När locket väl åker av tryckkokaren i Sverige, kommer det att ske med betydligt större styrka." — Ledarskribenten Hans Davidsen-Nielsen i danska Politiken.

 

Torsdagen 22 oktober chockades Sverige av ännu ett vansinnesdåd som uppenbarligen är kopplat till mångkulturen.

Iklädd svart rock, Darth Vader-mask beväpnad med ett svärd och en kniv steg Anton Lundin Pettersson, 21, in på grundskolan Kronan i Trollhättan och började mörda. När polisen sköt honom hade han dödat en person och skadat tre andra mycket svårt, en dog senare på sjukhuset.

 

I mångt och mycket liknar attacken den på IKEA i Västerås 10 augusti – slumpmässigt utvalda personer dödas på grund av sin hudfärg. På IKEA dödades vita av en svart gärningsman, på skolan dödades svarta av en vit gärningsman.

Reaktionen var dock helt annorlunda: Efter IKEA blev det dödstyst, medan skolattacken fullständigt dominerade nyheterna. En vit gärningsman som dödar svarta offer betraktas uppenbarligen som betydligt värre än en svart gärningsman som dödar vita offer.

Några minuter över 10 på förmiddagen stegade Anton Lundin Pettersson, tidigare helt okänd för polisen, in på en skola med många somaliska elever och attackerade dem. Kronan är, precis som de flesta svenska skolor, helt öppen och vem som helst kan komma in där. Lundin Petterssons första offer blev elevassistenten Lavin Eskandar, 20, som enligt uppgift försökte skydda skolbarnen när han attackerades. Eskandar lyckades svårt skadad stappla ut på skolgården där han segnade ner och dog.

 

Medan Lundin Pettersson fortsatte sin runda på skolan, verkade han noggrann med sina val av offer. En elev som trodde att han hade klätt ut sig för Halloween, övertygade honom till och med att ställa upp på en bild med två av hennes vänner på var sin sida. Expressen intervjuade två elever som befann sig i ett av de klassrum Pettersson besökte. En flicka berättar om skräcken:

"Vi såg honom utanför genom glasväggen och trodde det var ett prank. Han knackade på dörren. Min klasskompis gick och öppnade. Han gick in och kollade på allihop. Sen stack han svärdet i min kompis mage. En klasskompis började skrika, men alla trodde fortfarande att det var ett skämt. När vi såg att det sprutade blod, så sprang alla åt sidan. Vi har ett litet grupprum bredvid klassrummet så alla sprang dit."

Polisen var snabbt på plats. Två minuter senare lokaliserade de Lundin Pettersson och när han försökte gå till attack mot dem öppnade de eld. Lundin Pettersson sköts i bröstet och dog några timmar senare på sjukhuset.

Dagen efter höll polisen en presskonferens. På övervakningsfilmer kan man se hur Lundin Pettersson marscherar i korridorerna. Han lät ljushyade skolelever vara i fred medan han attackerade svarta. Ett av offren var Ahmed Hassan, 15, som dog på sjukhuset. De övriga två offren, är 15-årig elev och en 41-årig lärare, vårdas på sjukhus för allvarliga skador, men deras tillstånd uppges nu vara stabilt.

Trots att det inte finns någon levande gärningsman att dra inför rätta, fortsätter polisen med sin utredning, för att klarlägga motiven bakom dådet.

 

På presskonferensen avslöjade polisen att de funnit något slags avskedsbrev i mördarens bostad. Ordalydelsen är inte känd, men enligt polisen klarlägger brevet att Lundin Pettersson ville stoppa invandringen, och att han tyckte att " Sverige styrs på fel sätt". Polismannen Niclas Hallgren sa att brevet indikerade att dådet var planerat:

"Det står att gärningsmannen ska till aktuell plats och utföra dådet. Det står att gärningen ska genomföras och att konsekvensen kan bli att gärningsmannen dör. ... Vi vet att gärningsmannen var förberedd på att livet skulle kunna avslutas då, men exakt hur kan jag inte gå in på."

Även om alla givetvis fördömer skolattacken, är det nu allt fler som på internet ifrågasätter den enorma skillnaden i reaktionerna från etablissemanget. Efter IKEA-morden gjorde den svenska regeringen inte ett enda uttalande, inte ens för att beklaga de anhörigas förlust. Men knappt hade nyheten om skolattacken kommit ut förrän statsminister Stefan Löfven släppte allt han hade för händerna, och reste till Trollhättan för att fördöma brottet och kallade det "en svart dag för Sverige".

 

Nyhetssändningar och debattprogram i teve dominerades helt av skolattacken och fokus lades på det rasistiska motivet. Några sådana diskussioner fördes aldrig efter dubbelmordet på IKEA.

Ingen har heller fördömt IKEA-mördaren Abraham Ukbagabirs rasistiska motiv.

 

När åtalet mot honom väcktes i förra veckan framkom det att han i förhör sagt att han valde ut sina offer, Carola och Emil Herlin, just för att de "såg svenska ut". Enligt den rättspsykiatriska utredningen framstår Abraham Ukbagabir som "fullständigt självcentrerad och ser andra personer enbart som ett medel att nå sina egna mål".

Hans dubbelmord var uppenbarligen en hämnd. Enligt polisförhören kände han sig orättvist behandlad – han hade trott att han skulle få stanna i Sverige. Han betraktade Sverige som sitt hemland och "om en fiende stör dig finns inget annat val än att försvara sig". Avslaget fick honom att känna sig kriminell och han blev arg, kränkt och besviken, sa han till polisen.

 

När Abraham Ukbagabir (t v) från Eritrea hade mördat två personer på IKEA för att "såg svenska ut", hade statsminister Stefan Löfven inget att säga. När Anton Lundin Pettersson attackerat mörkhyade elever på en skola i Trollhättan, och mördade två, skyndade sig Löfven till skolan för att fördöma dådet.

 

En som reagerat på de diametralt olika reaktionerna är den konservative bloggaren Fredrik Antonsson. I ett inlägg kallat "Vi och dom" skriver han:

"Sverige är i chock. Tragedin i Trollhättan fortsätter att dominera nyhetsrapporteringen. ... Det är allt folk pratar om, skriver om, funderar kring. ... [A]lla försöker förstå varför. Varför? Rasism. Intolerans. Redan nu kan man skönja konturerna av ett vansinnesdåd där ... "vi mot dom" var huvudmotivet. Ytterligare en av illusionerna om Sverige – som det där trygga, skyddade landet där sådant här inte händer – är borta. En annan fråga som snurrar på nätet är varför Stefan Löfven gör skillnad på folk och folk. Det behövs bara lite googlande för att se att landets statsminister är närvarande och medkännande när det passar honom, och helt frånvarande när det inte känns som rätt läge att kliva fram i rampljuset för att fördöma det oprovocerade, rasistiska våldet på ett IKEA-varuhus. ...Visst kan man tycka att ett illdåd på en skola alltid kommer att vara värre än vilket annat meningslöst våldsdåd som helst. Men med sitt icke-hanterande av Västerås och sitt hanterande av Trollhättan har Löfven satt bilden av han som bryr sig, men bryr sig selektivt."

Frågan är: Vad hoppas Stefan Löfven uppnå med sin så tydliga agenda att fördöma allt våld från svenskar, men ignorera allt våld från invandrare? Han och hans rådgivare tror säkert att dåd som rasistattacken på Kronan i Trollhättan ska få svenskarna att tona ner sin kritik av invandringspolitiken, och böja sina huvuden i skam över att "alla svenskar är rasister". Risken är dock stor att reaktionen blir den rakt motsatta – att allteftersom svenskarna blir mer och mer övertygade om att ingen längre för deras talan kommer att känna ett växande behov, om de vill få förändringar till stånd, måste ta saken i egna händer.

 

Bara den senaste veckan har sex planerade asylboenden brunnit i Sverige: 13 oktober i Arlöv, 17 oktober i Ljungby, 18 oktober i Kungsbacka, 20 oktober i Munkedal, 20 oktober i Upplands Väsby och 22 oktober i Perstorp. Ytterligare en brand bröt ut fredagen 23 oktober i Eskilstuna. Lyckligtvis var byggnaderna tomma så ingen människa kom till skada.

Risken är nu överhängande att skolattacken och de nedbrända asylboendena kan följas av fler, kanske ännu värre våldsdåd.

 

Efter IKEA-morden skrev hundratals svenskar mejl och brev till regeringen och krävde att de ansvariga skulle göra något åt våldet mot svenskar i Sverige. Svaren innehöll inget av värde.

Ledarskribenten Hans Davidsen-Nielsen på danska tidningen Politiken skrev nyligen: "Till sist ska man heller inte glömma att Sverige har en historia av politisk extremism och våld, som bland annat kommit till uttryck vid morden på en statsminister och en utrikesminister [Olof Palme och Anna Lindh]. Debattkulturen är råare i Danmark, men när locket åker av tryckkokaren i Sverige, sker det med betydligt större styrka."

 

Källa: http://sv.gatestoneinstitute.org/6773/sverige-offer-rasism

Ingrid Carlqvist är journalist och författare baserad i Sverige, och Distinguished Senior Fellow vid Gatestone Institute. Följ Ingrid Carlqvist på Twitter.

 

Ämne: Sverige: Vita offer betraktas inte som rasism

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar