Sverige allt närmare Nato: ”Leder till upptrappning”

19.09.2015 15:23

Nu står Alliansen enad om svenskt Natomedlemskap. Om frågan vinner politisk majoritet kan Sverige rent tekniskt ansluta på bara några månader. Men frågetecken – och sannolikt mångmiljardbelopp – återstår innan en ansökan kan bli aktuell.

 
 
Norska kvinnliga armésoldater under Natos övning Saber Strike i Lettland i juni.

Norska kvinnliga armésoldater under Natos övning Saber Strike i Lettland i juni. Foto: Ints Kalnins/REUTERS

Under 20 år har Sverige närmat sig Nato i allt snabbare takt. Efter tre ledande centerpartisters artikel på SvD Brännpunkt på tisdagen har Natofrågan hettat till ytterligare. Under tisdagen uttalade sig också Kristdemokraternas partistyrelse för ett svenskt medlemskap.

 Rent tekniskt skulle det bara vara att sätta nyckeln i låset och vrida om eftersom Sverige sedan länge har anpassat sitt försvar till Nato.

Därmed står de fyra Allianspartierna på samma sida, och enligt Folkpartiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman skulle Sverige kunna hålla en folkomröstning om Natomedlemskap under 2016.

Rent tekniskt skulle det gå snabbt, kanske på bara några månader, för Sverige att gå med. Möjligen skulle politiska och juridiska frågor kunna göra att processen drar ut lite längre, enligt Tomas Ries, lektor i säkerhet och strategi, på Försvarshögskolan.

– Rent tekniskt skulle det bara vara att sätta nyckeln i låset och vrida om eftersom Sverige sedan länge har anpassat sitt försvar till Nato, säger han.

Något som skulle kunna förlänga processen mot ett svenskt Natomedlemskap vore att något Natoland ställer särskilda villkor, och då av helt andra skäl än att man egentligen motsätter sig att Sverige blir medlem, enligt Ries.

Miljöpartiet ser dock ingen blågul framtid i Nato.

– Även om man skulle gå med är det en lång process. Flera år. Det är inget som skulle skapa mer säkerhet på kort sikt. Tvärtom skulle det leda till upptrappning, säger Jakop Dalunde, MP:s försvarspolitiske talesperson.

Enligt Tomas Ries finns det några faktorer som har påverkat den svenska opinionen i en mer Natovänlig riktning:

• På vintern 2013 gjorde dåvarande överbefälhavaren Sverker Göranson sitt uppmärksammade uttalande om "enveckasförsvaret".

 Värdlandsavtalet undergräver trovärdigheten i vår alliansfrihet.

• Samma år avslöjade SvD att ryskt stridsflyg hade övat anfall mot Sverige utan att det svenska flygvapnet hade mött upp.

• Det ryska agerandet i Ukraina med början vintern 2013–2014.

• Ubåtsjakten i skärgården på hösten 2014.

Kärnan i ett Natomedlemskap är försvarsalliansens artikel 5 som innebär att ett angrepp på ett Natoland ska betraktas som ett angrepp på hela Nato. Medlemmarna ska ställa upp alla för en och en för alla.

Men redan det så kallade värdlandsavtalet anses av många som ett sätt att föra Sverige mycket nära Nato. Det är i dagarna ett år sedan överbefälhavare Sverker Göranson undertecknade avtalet. Det innebär bland annat att Natotrupper tillåts verka på svensk mark, exempelvis i en krissituation.

Värdlandsavtalet stöds av en bred politisk majoritet, men ännu har riksdagen inte godkänt det.

Vänsterpartiet ogillar starkt avtalet.

– Det undergräver trovärdigheten i vår alliansfrihet, säger Hans Linde, vänsterpartiets talesman i utrikes- och säkerhetsfrågor.

Den möjligen störstaknäckfrågan är att länderna inom Nato förväntas använda 2 procent av sin samlade ekonomi, sin BNP, till försvarsutgifter. Sverige lägger i dag 1,1 procent. Det skulle alltså krävas nästan en fördubbling från dagens 45 miljarder kronor i försvarsanslag för att uppfylla kravet.

Centerns försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström tonar dock ner betydelsen av 2-procentsnivån.

– Det är inte hugget i sten utan en målsättning. Bara ett fåtal av Natos medlemmar, däribland USA och Storbritannien, har så höga försvarsanslag, säger han.

Daniel Bäckström säger också att Sverige skulle kunna få mer för sina försvarskronor genom att bli medlem i Nato. Ökad samverkan skulle ge ökad effektivitet.

Redan 1994, när Sverige gick med i Partnerskap för fred, började svenska försvarssystem anpassas till Natostandard. Det svenska stridsflygplanet Gripen är i de nyare versionerna helt Nato-anpassat.

Ett annat exempel är det nya kommunikationssystemet Link 16 som arbetar helt enligt Natostandard.

Avgörande är också att svenska officerare utbildas enligt Natos riktlinjer och därför enkelt kan samarbeta med kolleger inom Nato.

– Vid gemensamma övningar där Sverige deltar tillsammans med Natoländer går nu allt mycket enkelt. Det enda som Sverige saknar är de krypton för kommunikation som bara fullvärdiga medlemmar har, säger Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Så ser partierna på Natomedlemskap

Miljöpartiet: Är inte intresserat av en Natoansökan. Menar att Sverige ska fortsätta vara en oberoende röst som verkar för nedtrappning och diplomati.

Socialdemokraterna: Försvarsminister Peter Hultqvist hänvisar till utrikesminister Margot Wallström, som är i Alaska. Stefan Löfven avvisade i juni ett närmande till Nato.

Vänsterpartiet: Vill inte öka spänningsläget kring Östersjön med någon Natoambition. Säger sig dock inte vara överraskat av Centerns utspel.

Folkpartiet: Positivt till Nato, vill ha folkomröstning redan nästa år. Tungviktaren Allan Widman säger till SvD att Ryssland redan ser Sverige som Natomedlem.

Kristdemokraterna: Ebba Busch Thor har skyndat på partiprocessen för Nato. En ansökan sägs matcha medlemskapet i EU. Baltikum och Gotland nämns som nyckelplatser.

Centerpartiet: Vill med tisdagens utspel att Sverige gemensamt med Finland påbörjar en Natoprocess. Säger att Sverige redan i dag inte är något neutralt land.

Moderaterna: Har även tidigare förespråkat medlemskap, men gjorde inget under åtta år vid makten. I juni tidsbestämde partiet Natoambitionen till efter valet 2018.

Sverigedemokraterna: Vill ha en försvarsallians med Finland och dubblerade försvarsanslag – men inget Natomedlemsskap. Säger sig vilja hålla Nato på behörigt avstånd.