Storebror gör mer än bara ser dig

13.11.2015 14:30
EN VANLIG DAG I EN KARTLAGD MEDBORGARES LIV

• Mobilen väcker dig. Du kollar mejl, sociala medier och lämnar digitala spår hos olika aktörer, och ditt fingeravtryck.

• Under frukost kollar du nyheter på läsplattan och får reklam i webbläsaren anpassad efter sökningen kvällen innan.

• Mobilen kopplas upp, din position registreras och lagras i operatörernas databaser (enligt en granskning i DN i snitt var 25:e minut, även när mobilen inte används).

• Du tar dig till arbetet. En uppkopplad bil lagrar färdvägen. I kollektivtrafik fastnar du på någon av tusentals kameror.

• Du lyssnar på musik och Spotify kartlägger din smak - och din position.

• Du köper en kopp kaffe på ett erbjudande i en app som vet var du befinner dig.

• På jobbet registreras dina surfvanor av olika aktörer, som vill leverera mer anpassad reklam.

• Du tar en paus på sociala medier, och varje kontakt, länk och tumme upp bildar ett mönster som bearbetas.

• Du beställer en taxi via en app - som registrerar din adress.

• Din nya position noteras när din mobil kopplas upp.

• På lunchen går du till en bankomat, ditt ansikte synas av en övervakningskamera.

• Vid promenaden räknar mobilens inbyggda hälsoapp - utan att du sätter i gång den - hur många meter du går.

• Efter lunch går du in på Skatteverkets eller sjukhusets webbsidor. Vad du läser sparas och skickas till företag som bygger profiler över användare.

• Under en paus använder du en app som ser dina kontakter och läser din kalender.

• En kollega tar en bild med mobilen och lägger ut på sociala medier med tid och plats angiven.

• På hemväg från jobbet går du in i en galleria och fångas av flera övervakningskameror, samtidigt som mobilen registrerar din position.

• Du går in på ett öppet trådlöst nätverk i gallerian, som med hjälp av loggar se vilka sidor du besöker och om du använder chattprogram.

• Du passerar en restaurang och får i mobilen ett erbjudande om en middag.

• Du har bråttom hem, kör för fort och ditt ansikte och bilnummer fastnar på någon av Trafikverkets 1 200 hastighetskameror.

• Mobilen - och din familj - noterar att du är hemma och äter middag.

• När du surfar hemma på jobbdatorn har din arbetsgivare rätt att övervaka dina aktiviteter.

• Du kollar på film från Netflix, din smak är lagrad och du får förslag på andra filmer.

• Du går på en halvtimmes promenad med hunden, mobilen kartlägger din rutt.

• Innan du somnar går du in på Facebook. Efter 150 likes har företaget bättre koll på dig än dina egna familjemedlemmar.

• Du somnar, trygg i förvissningen att du lever ett okränkbart liv i full frihet.

visa mer
FAKTA

Tänker du på att skydda din personliga integritet på nätet?

Hur gör du då?

DET HÄR ÄR INTERNET OF THINGS

Internet of things: sakernas internet, är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att fordon, maskiner, hushållsapparater, kläder och andra prylar, men även människor och djur, förses med inbyggda processorer och sensorer.

Dessa enheter kan uppfatta omvärlden, kommunicera med den, anpassa beteendet efter situation och medverka till skapandet av smarta miljöer, varor och tjänster.

Det strategiska forsknings- och innovationsprogrammet Internet of things är statligt finansierat och har målet att svensk industri och offentlig sektor år 2025 ska vara bäst i världen på att utnyttja fördelarna med Internet of things.

visa mer

 

 

Om fem år kommer vi att ha 50 miljarder prylar som är uppkopplade mot nätet och mot varandra, tror experter.

Den digitala övervakningen i dag är värre än vad George Orwell någonsin kunde tänka sig i framtidsromanen "1984", menar FN:s integritetschef Joseph Cannataci. Han vill se en sorts Genèvekonvention som bekämpar hotet om massiv digital övervakning och kartläggning av våra liv

 

IT-forskaren Markus Bylund säger:

- Integritet är ett relativt begrepp, mycket handlar om att förstå och äga situationen. Många aktörer vill dra ned brallorna på folk och lever på det.

Att FN för första gången tillsätter en särskild rapportör om sekretess i den digitala tidsåldern är en logisk följd av den snabba digitala utvecklingen, den eskalerande övervakningen på internet, företag som följer och kartlägger oss och stora datamängder som analyseras (så kallad big data) och övervakningen ute i samhället med hundratusentals webbkameror.

 

Och inte minst det som väntar runt hörnet: Att ännu fler och sedan ännu fler prylar i vår vardag kommer att vara uppkopplade, det så kallade Internet of things - sakernas internet. Experter hos såväl Ericsson som Cisco tror att Internet of things betyder att vi år 2020 kommer att ha 50 miljarder uppkopplade saker.

 

Det kommer att sitta sensorer (och sitter redan i vissa) i babykläder, butiksdiskar, ugnar, armband, husgrunder, brandvarnare, träd, kylskåp, bilar, cyklar, hälsoapparater och kaffemuggar du tar med dig på stan.

 

Inom industri, miljöforskning, handel, trafikforskning, kommunikationstjänster och samhällsservice kommer vi att ha mängder av maskiner, apparater och funktioner som är uppkopplade mot internet men också med varandra med hjälp av till exempel bluetooth eller annan, nyare teknik.

 

Men 50 miljarder uppkopplade prylar om bara några år? Vad är vitsen? Och hur går det med den personliga integriteten?

 

Statliga Vinnova, som jobbar med att utveckla "hållbar tillväxt", skriver i en nationell agenda att Internet of things kan "medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster" och "skapa ökat välstånd genom effektiviseringar och innovationer i olika branscher". Några exempel är ett forskningsprojekt om intelligenta elbilar, som automatiskt kommunicerar med vilken laddningsstation som helst, sågverk som med sensorer samlar data från timmerstockar för att få ut maximalt virke, och sensorer i gruvor som optimerar exempelvis arbetet med att pumpa ut giftiga gaser. För privatpersoner kan det handla om att via mobilen få en varning om en vattenläcka på sommarstället, att brandvarnaren gått på hemma i lägenheten eller att båten har slitit sig.

 

I en nära framtid när du går in i en livsmedelsbutik som har sensorer i kyldisken eller frysdisken kan du kolla temperaturen, och kanske upptäcka att den ligger för högt, eller att det var elavbrott för några dagar sedan och frysvarorna kanske skadats. Du kan också när du går in i en klädbutik direkt få personligt anpassade reklammeddelanden, som att det är rea på snygga tröjor i din storlek och din favoritfärg.

Östen Frånberg, Internet of things-direktör vid Luleå tekniska universitet, förklarar varför forskning om sakernas internet är så viktig:

- Man kan jämföra med ångmaskinens betydelse för den svenska industrirevolutionen, det handlar en ny teknik, den som då kunde ersätta hästarna som jobbade i kolgruvarna. Nu kommer vi att kunna digitalisera stora delar av industrin, och en mängd samhällstjänster kan kopplas samman.

 

Genom att samla in och sammanställa data om oss kan Facebook och Google redan i dag lära känna oss och sälja anpassad reklam till oss, men med sensorer som samlar in data om din och andra människors aktiviteter, rörelser, köpvanor, hälsa, vänner, resor, träningsvanor och mycket annat blir verktygen så mycket bredare och mer sofistikerade.

Enorma datamängder kan samlas in och analyser kan säljas till högstbjudande.

 

Samtidigt som "big data" kan göra stor nytta och användas som verktyg för att ge mer koordinerad hjälp vid en katastrof, effektivare få reda på vilka behov av vatten och sjukvård som finns i utvecklingsländer och andra positiva saker finns också oron för hur det går med den personliga integriteten.

FN:s integritetschef Joseph Cannataci drar i en intervju med brittiska The Guardian jämförelsen med George Orwells framtidsvision i romanen "1984":

 

- Vårt sätt att hantera det kommer att vara skillnaden. Orwell förutsåg en teknik som kontrollerade oss. I vårt fall tittar vi på en teknik som ständigt utvecklas, och kanske ständigt utvecklar en mer olycksbådande kapacitet.

 

Frågan är hur mycket den moderna människan bryr sig om sin integritet.

Tänk efter själv hur mycket av ditt dagliga liv som redan nu registreras, lagras och analyseras - och hur mycket du bryr dig.

Din mobiltelefon spårar dig redan överallt, dygnet runt, även när du inte använder den. Hemma i soffan, på affärsresan i London, hos den hemliga vännen, på restaurangen, på fotbollsmatchen, på fjällvandringen: Din geografiska plats registreras och lagras i mobiloperatörernas databaser. När du använder sökmotorer, surfar på handelssajter och umgås på sociala medier kartläggs dina och andras vanor, ofta av andra företag än det som äger sajten: vilka sidor som besöks och hur ofta, vilka varor och tjänster du köper, vilka vänner du har mest kontakt med, vilken sorts länkar du gillar och delar.

 

Även när du använder webbsidor hos svenska myndigheter, landsting och kommuner kartläggs dina vanor och skickas till utländska analysföretag, visar en undersökning som Dagens Nyheter nyligen gjort.

På exempelvis Skatteverkets webbplats registreras ord som "skatteflykt", "skilsmässa" och "skyddad adress" och skickas till en server i USA, där uppgifterna analyseras av ett företag vars affärsidé är att bygga profiler och rikta reklam. Hos Kronofogdemyndigheten är några av nyckelorden "utmätning" och "vräkning", hos Centrum för sexuell hälsa vid Skånes universitetssjukhus är "homosexualitet" och "klamydia" ord som skickas vidare.

Många appar som du använder i din mobil eller läsplatta kräver att företagen får tillgång till din position, dina personuppgifter, dina vanor... och att dessa data sparas och analyseras står i de långa och krångliga avtal som vi godkänner utan att ens ögna igenom.

 

Markus Bylund vid Swedish Institute of Computer Science, SICS (ett forskningsinstitut som drivs utan vinstintresse) har lett flera forskningsprojekt om personlig integritet och IT.

- Många aktörer vill dra ned brallorna på folk och lever på det. Det som saknas är att företag och myndigheter som håller på med datainsamlande och databearbetande är tydliga med vad de gör och varför. De stora spelarna jobbar otroligt aktivt för att hitta mekanismer som tillåter människor att reglera insamling av data. Problemet är att man inte gör det, säger Markus Bylund.

- Jag tycker att sajterna ska ha personlig integritet som standardläge. För de allra flesta användare blir standardinställningarna de som sedan används, och användaren borde inte behöva göra något aktivt för att skydda sig.

 

Joseph Cannataci har en ännu tuffare ton i intervjun i The Guardian:

- Vi har ett antal företag som har inrättat en affärsmodell som ger dem hundratusentals miljoner euro och dollar varje år och de har inte bett någon om lov. De gick inte ut och sa: "Åh, vi skulle vilja ha en licenslag". Nej, de gick bara ut och skapade en modell där data om oss har blivit den nya valutan. Och tyvärr skriver väldigt många människor bort sina rättigheter utan att veta om det eller tänka för mycket på det, säger han.

Internet of things-direktören Östen Frånberg, nyligen hemkommen från en konferens i Ottawa i Kanada om just säkerheten och integriteten i de här systemen, menar att de flesta inte oroar sig alltför mycket för detta - och att det är bra.

- Gemene man har nog inga problem med det här. Teknik kan användas positivt, men det kommer alltid att finnas brottslingar eller de som vill utnyttja teknik på ett brottsligt sätt.

 

- Jag har skrivit många datorprogram, och när man gjorde IT-system förr i världen byggdes de för att klara av processen. Säkerheten kom i efterhand. Med Internet of things måste säkerheten ligga med från början, säkerhet och integritet är inget man kan lägga till efteråt.

 

Ämne: Storebror gör mer än bara ser dig

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar