Storbankerna roffar åt sig som aldrig förr

14.02.2015 18:50

014 slog de nya rekord i vinster, räntenetto och avgifter. Storbankerna missbrukar sin makt. Det drabbar både dig som individ och Sverige som samhälle.

 

Det finns en gammal teori från avregleringen av Sveriges banker (genomförd på 1980-talet) som i korthet handlade om att bara bankerna slipper regleringens gråa tvångskostym kommer det att leda till bättre ekonomi för svenska folket. Avreglering ska ge bättre konkurrens och därmed läge kostnader för kunderna.

Får samhället dessutom låg inflation ska lån och investeringar bli billigare, bankerna få slåss om kundernas gunst och mer pengar ska användas till det de är till för, inte låsas in i bankvalv utan användas i ekonomin.

Nu, ungefär 30 år efter avregleringen och efter tre stora finanskrascher, borde årets resultat från de fyra stora bankerna leda till en svidande politisk debatt.

Aldrig har så få, fått ta så mycket och gett så lite tillbaka som 2014.

Bankernas rekordvinster beror nämligen på ett system som tappat all sans.

187 miljarder på räntor och avgifter

Banker lever på att skapa lån och därmed få ränta på utlånat kapital. Banker ska vara en service i samhället, räntan behövs för att betala administration och byråkratin runt lån. Men det bör inte vara ockerräntor, det betyder i så fall att en bank utnyttjar den makt man fått att skapa lån och ta in sparares pengar.

Banker som tar ut för hög ränta, fast det inte behövs, är ett problem för den övriga ekonomin.

De suger ut andra ekonomiska aktörer som företagare, offentlig sektorn och privatpersoner (utan att riskera något eftersom banker vid finanskrascherna måste räddas av staten). Teoretiskt ska det här inte kunna ske då konkurrensen mellan banker ska göra att ockerränta inte kan uppstå.

Ändå är det precis det som hänt.

Tittar man några år bakåt är 2014 bankernas jubelår vad gäller avgifter och räntor.

De fyra storbankerna gjorde 119,6 miljarder kronor i räntenetto, alltså överskott på räntorna. Bankens egna räntekostnader är då dragna, det är nettot som blir kvar som ger denna stora summa. Det betyder att svenska folket och näringslivet betalade in lika mycket till bankerna som vi betalade för utbildning, forskning, kultur, religion, miljövård och försvar.

Samma år betalade vi dessutom in avgifter på kort, konton, inbetalning och utbetalning (även när vi sköter det själva i vår internetbank) på totalt 67,1 miljarder kronor. Det är mer än vi satsar på våra gamlas trygghet och på jordbruksstöd och landsbygdsstöd.

Att ränteintäkten kan vara så stor för bankerna handlar om att de själva betalar väldigt lite för de pengar de lånar ut. I och med att Riksbankens ränta är noll så är bankernas internränta och ersättningen till sparare också nära noll. Om du då betalar 2 procent på ett lån blir det en enorm vinst för banken. Förra året sänkte riksbanken sin ränta med en procent medan bolånen sjönk i snitt med bara 0,7 procent, enligt SCB. Bankerna har alltså höjt sin vinst på räntorna när de sänkts, inte tvärtom som man skulle kunna tro.

Fördubblat vinsterna sedan 2009

Sverige har fyra stora banker. De har tillsammans fördubblat sina vinster sedan 2009, varje år har vinsten stigit lite mer än det föregående och rekordet är nu förra årets 104,5 miljarder. I ren vinst har bankerna alltså tagit en summa från övriga samhället som är större än statens satsning på hälsovård, sjukvård socialomsorg, jämställdhet och bistånd.

Vinstrekordet är fördelat så att Nordea får mest medan Wallenbergs bank SEB får näst mest.

Det här kan tyckas märkligt i en tid där förre finansminister Anders Borg (M) ständigt påtalat att bankerna inte ska få omvandla de högre krav på säkerhet som bankerna ålagts att skaffa, på spararna genom högre räntenetto eller högre avgifter.

Men det är ändå just det som skett.

Ibland talar därför politiskt ansvariga om att det trots allt är bättre med en lönsam bankverksamhet än en som går med underskott. Efter dåliga år ska bankerna säkra upp sig och minska riskerna för samhället. Men det som händer är motsatsen.

Bankvinsterna har fått ägarna att genomföra historiska aktieutdelningar.

Aktieutdelningarna är på totalt 57,1 miljarder, även det ett nytt rekord. Ägarnas tillskott motsvarar hela statens kostnad för försvar förra året. Eller polis och rättsväsende. Eller EU-avgift. Du betalar mer direkt till bankernas ägare än till våra gemensamma kommunikationer.

Missbrukar sin makt

Att bankernas supervinster fortsätter handlar inte om en verksamhet som är aktiv och stöder samhällets behov av nysatsningar eller utveckling.

Bankerna lever på att vi är tvungna att betala dem, det går inte att leva i ett modernt samhälle utan att tillhöra en bank.

Det finns ingen rim eller reson i dessa vinster.

Ingen sans eller vett.

Den produktiva delen av ekonomin töms på kraft av de fyra svenska storbankerna.

Banker brukar diskuteras när de är i kris och hotar skattebetalarna att finansiera nya bankstöd. Frågan är om de inte hellre borde diskuteras när de lever som bäst på en makt de uppenbarligen missbrukar.

Johan Ehrenberg

Sten Ljunggren

Källa: Handelsbanken, SEB, Nordea, Swedbank, årsredovisningar 2008-2013, bokslutskommuniké 2014http://www.etc.se/ekonomi/storbankerna-roffar-sig-som-aldrig-forr

Ämne: Storbankerna roffar åt sig som aldrig förr

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar