Söndagskrönika: Vi ska vara rädda

15.04.2017 17:02

10/4-17 
Julia Caesar
http://snaphanen.dk/2017/04/09/sondagskronika-vi-ska-vara-radda/

 

 

Efter fredagens islamistiska terrordåd i centrala Stockholm med fyra dödsoffer och femton skadade är förnekarna i full gång. Nu ska vi hålla oss lugna. Vi ska stå samman! Inte hetsa upp oss! Vi ska ABSOLUT INTE vara rädda.  Då har ”hatet segrat”. 

Det som har avfärdats som ”ogrundad oro” är verklighet. Terrorn slog till mitt i kärnan av Sveriges huvudstad. Vi är många som har varnat i åratal. Det var bara en tidsfråga när det skulle hända. Och det är hög tid att vi ställer de verkligt ansvariga till svars för de enorma skador de har tillfogat Sverige och svenska folket med sin vettlösa migrationspolitik och sitt yrande om ”det öppna samhället”. Det är i det ansvarsutkrävandet vi verkligen ska stå samman.

Ett öppet samhälle låter sig inte kombineras med insläpp av islamister. Varje land har en skyldighet att skydda sina invånare genom att utföra rigorös kontroll och en riskbedömning av alla utlänningar som söker någon form av uppehållstillstånd. Den skyldigheten uppfyller inte Sverige. 80-90 procent av alla asylsökande visar inga eller falska ID-handlingar, de flesta släpps in ändå.

 

Tillvägagångssättet känt från Nice och Berlin

Misstankarna om terrorbrott har stärkts mot den 39-årige uzbekiske medborgare som greps i Märsta norr om Stockholm på fredagskvällen. Han sitter anhållen, skäligen misstänkt för att i hög fart ha kört en kapad lastbil längs Drottninggatan i centrala Stockholm på fredagseftermiddagen och mejat ner ett 20-tal personer. Sedan körde han rakt in i varuhuset Åhléns i korsningen Drottninggatan – Klarabergsgatan. Tillvägagångssättet är välkänt från liknande terrordåd i bland annat franska Nice i juli förra året  (minst 84 döda, mer än 200 skadade) och Berlin den 19 december 2016  (minst tolv döda, 48 skadade).

 

Lastbilsmassaker billig och effektiv terrormetod

Ur terroristernas synpunkt är metoden att ramma en folkmassa i en lastbil billig och effektiv. Ingen komplicerad bombtillverkning. Inga kostnader och inga kunskaper behövs, mer än elementär förmåga att köra bil. Ett stort antal döda och skadade garanteras.

”Både IS och al-Qaida har uppmanat till att använda fordon i form av lastbilar eller tungt lastade SUV:ar för att utföra just den här typen av attentat. Efter terrordådet i Nice varnade vi för att detta tillvägagångssätt kommer att bli ett återkommande faktum. Dels för att det uttryckligen uppmuntrats till, men även för att detta är lärande organisationer som snabbt ser hur mycket död, skada, förödelse och uppmärksamhet dessa tämligen ”enkla” attacker genererar” skriver terrorforskarna Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp.

I det här fallet tyder polisens uppgifter på att gärningsmannen hade för avsikt att döda och skada ännu fler. Flera poliskällor uppger att det fanns sprängämnen i lastbilens förarhytt, sannolikt en hemmagjord bomb. 

 

Internationellt efterlyst för terrorbrott

Den misstänkte uzbekiske gärningsmannen uppges ha dubbla identiteter. Han är sedan flera år folkbokförd på en lånad adress hos en uzbekisk kvinna i Stockholmsförorten Hjulsta, en adress där han inte bor.

Han kom till Sverige 2014 och ansökte om uppehållstillstånd. I juni 2016 avslogs hans ansökan av migrationsverket. Samtidigt fattades beslut om utvisning. Men mannen stannade kvar illegalt.

Mer än ett halvår senare, i december 2016, meddelades han en tidsfrist att lämna landet inom fyra veckor. I februari i år överlämnades utvisningsbeslutet till Polisen för verkställighet.

Den 24 februari anmäldes mannen som avviken, ett av cirka 3 000 liknande ärenden som enbart Stockholmspolisen har på sitt bord.

I hela landet ligger omkring 10 000 utvisningsärenden och väntar på att bli verkställda.

Enligt obekräftade uppgifter är han internationellt efterlyst för terrorbrott i Ryssland, och ryska myndigheter ska ha försökt få honom utlämnad dit. Han har postat IS-videos på Facebook.

 

Uzbekistan fäste för islamistiska grupperingar

Uzbekistan är en av diktaturerna i den jäsande krutdurken Centralasien, och en av de värsta.

President Islam Karimov,  som avled i september förra året, har i många år bedrivit en hård politik för att få kontroll över islamismen i landet. Flera stora islamistiska grupperingar, bland annat de ökänt våldsamma Hizb-ut-Tahrir, Imam Bukhari Jamaat och Islamic Movement of Uzbekistan (IMU) har starka fästen i Uzbekistan. IMU:s ledare har svurit trohet till Islamiska Staten och deklarerade 2015 att IMU är Islamiska Statens avdelning i Uzbekistan. htt

Flera av de senaste årens uppmärksammade islamistiska terrordåd har utförts av jihadister från Centralasien: terrorattentatet på en nattklubb i Istanbul på nyårsnatten 2017 begicks av en 34-årig uzbekisk jihadist som sannolikt fått terrorträning i Afghanistan. Han sköt ihjäl 39 människor på nattklubben Reina. Terroristerna bakom bombdåden vid Boston Maraton 2013 samt S:t Petersburg den tredje april i år kom alla från Kirgizistan. Bombdådet mot Istanbuls flygplats i juni 2016 ska ha utförts av jihadister från Uzbekistan, Kirgizistan, Dagestan och Tjetjenien.

 

”Mörkertalet bland potentiella terrorister från Centralasien som uppehåller sig i Sverige kan vara stort – väldigt stort” skriver Morpheus’ blogg.

 

Belönad för lagbrott med stora privilegier

 

När en utlänning trotsar ett avvisningsbeslut och bryter mot svensk lag döps han eller hon behändigt om till “papperslös” av politiker och journalister. Enligt den huvudlösa migrationsöverenskommelse som den borgerliga alliansregeringen slöt med miljöpartiet i mars 2011 och som Stefan Löfvens s-mp-regering övertog ograverad 2014 belönas den som på det här sättet biter sig fast illegalt i Sverige med privilegier som ingen vanlig svensk medborgare ens kan drömma om, oavsett hur mycket skattepengar man har skyfflat in – bland annat sjukvård och tandvård till det facila priset av 50 kronor.

Den terrormisstänkte uzbeken har alltså som illegal invandrare lugnt kunnat fortsätta att utkvittera gratis välfärd som han hade även som asylsökande.

Ville straffa Sverigedemokraternas väljare

Avsikten med migrationsöverenskommelsen var att straffa de väljare som röstade in Sverigedemokraterna i riksdagen i valet 2010. Det kan vara värt att påminna sig vad dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (m) sa den gången:

”Den lägger en långsiktig grund för en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik.”

I SVT Nyheters hyllningsartikel sa han också att överenskommelsen markerar ett vägval för Sverige.

”Vi fortsätter på en väg mot en humanitet och ordning, det här är ett vägval som stänger dörren för främlingsfientliga krafter. Vi som tror på att människor ska kunna röra sig över gränser och söka sig ett bättre liv någon annanstans har gjort den här överenskommelsen.”

Har gjort allt för att öppna gränserna för terrorister

Den som påstår att terrordådet var oväntat är antingen dum eller blåljuger. Landets gränser har i princip stått vidöppna under många år, och svensk signalpolitik med välkomstinbjudningar till hela jordens befolkning har varit generösast i världen ända till november 2015.

”Attentatet i Stockholm bekräftar den bild vi under lång tid gett uttryck för. Sverige är ingen skyddad vik. Att ett nytt terrorattentat skulle ske i Sverige har mer handlat om när än om det skulle ske. Problematiken är överhängande och väl beskriven” skriver Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp.

Så – tack Fredrik Reinfeldt (m), Maud Olofsson (c), Jan Björklund (L), Göran Hägglund (kd), Mikaela Valtersson (mp), Stefan Löfven (s), Åsa Romson och Gustav Fridolin (mp) och hela sjupartiet för att ni ”fortsätter på en väg mot humanitet och ordning”! Tack för att ni likt religiöst troende ”tror på att människor ska kunna röra sig över gränser och söka sig ett bättre liv någon annanstans, till exempel genom att mörda och skada oskyldiga svenskar”!

 

Bit i er skuld och tugga den långsamt!

Utan er vansinniga invandringspolitik hade lastbilsmassakern på Drottninggatan aldrig ägt rum. Utan er och migrationsverkets slapphet och inkompetens vad gäller våldsbejakande islamistisk extremism hade ytterligare fyra svenskar varit i livet i dag och femton hade varit oskadda.

Ni har gjort allt som står i er makt att öppna gränserna för och släppa in terrorister med falska eller inga ID-handlingar, dubbla identiteter och med målet att mörda så många ”otrogna” svenskar som möjligt. Ineffektiviteten när det gäller att kasta ut dem som enligt utlänningslagen inte har rätt att vara i Sverige är pyramidal.

Bit i er skuld och tugga den långsamt! Ni har blod på era händer, och om det finns någon rättvisa i världen kommer ni att ställas till ansvar för de skador som ni har tillfogat Sverige och svenska folket. Folkets dom kommer att bli hård. Ni behöver bara läsa ett kommentarsfält på valfri sajt eller blogg för att bli varse det ursinne som kokar i folkdjupet.

 

Namnen som inte nämns i medierapporteringen

 

Alice Bah Kuhnkes namn har inte nämnts i medierapporteringen, såvitt jag har kunnat höra. Inte heller namnet på någon i den rad av inkompetenta, passiva och fullkomligt odugliga så kallade ”Nationella samordnare mot våldsbejakande extremism” – samtliga kvinnor – som inleddes med att katastrofen Mona Sahlin (s) utnämndes till befattningen av alliansregeringen och sin liberala kompis Birgitta Ohlsson, fortsatte med Hillevi Engström (m) i juni 2016 som i december 2016 byttes ut mot Anna Carlstedt, tidigare ordförande i godhetsorganisationen Röda Korset. Hon har doktorerat på en avhandling om oraklet Nostradamus.

 

Regeringen behövde en mörkhyad kvinna

Ansvaret för den katastrofala hanteringen av bland annat hemvändande IS-jihadister från kriget i Syrien faller tungt på kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (mp), som nyligen miste uppdraget att ansvara för våldsbejakande extremism efter att tydligt ha avslöjat sin inkompetens  i SVT Agenda.

Hur kunde regeringen utnämna denna rad av katastrofalt olämpliga och inkompetenta kvinnor på en av landets viktigaste poster? Hur kunde Alice Bah Kuhnke få sin ministerpost utifrån en CV som knappt duger som underlägg i kaninburen (hon har bland annat varit programledare för SVT:s Disneyklubben och generaldirektör för Ungdomsstyrelsen)?

Efter att Stefan Löfven 2014 fattat det ödesdigra beslutet att sätta sig i en regering tillsammans med pubertetsaktivisterna i miljöpartiet satt han rejält i kläm. En miljöpartist måste det vara på ministerposten. Hon måste vara kvinna, och hon fick gärna vara snygg. Att Bah Kuhnke är mörkhyad var att slå två flugor i en smäll. Regeringen behövde en söt docka, klädd i dyra boutiquekläder. En kvinna med mörk hud uppfyllde alla behov och gjorde identitetspolitikerna nöjda. Tankeförmågan var det inte så noga med.

 

Om de bara kunde hålla tyst istället

Vanmaktens symboler efter terrordådet är de vanliga som vi brukar ta till när människor mördas, oavsett orsak. Nu växer högarna med blommor på Drottninggatan i Stockholm. Gravljusen är på plats. Bara de traditionella nallarna fattas. Och fackeltågen. När kommer det första fackeltåget ”mot rasism och främlingsfientlighet”?

Jodå, det har redan ägt rum. På lördagskvällen samlades människor till en ljusmanifestation mot rasism i Umeå, på initiativ från Röda Korset.

Samtidigt pågår ett intensivt propagandaflöde i media. Det råder inga tvivel om agendan. Nu ska svenska folket sövas och lugnas! Vi ska först beta av det officiella snyftet. Det är så förutsägbart att jag kunde ha skrivit manus och repliker för flera år sedan. Men allra först hasplar alla ur sig det obligatoriska ”Våra tankar går till…”

Om de bara kunde hålla tyst istället. Jag tror nämligen inte alls att etablissemangets tankar i första hand går till de dödade och skadade och deras anhöriga. Jag tror att de mest tänker på hur terrordådet kommer att påverka deras politik och personliga karriärer.

 

Kronprinsessan i tårar och snälla invandrare

Sedan följer, lika förutsägbart:

Kronprinsessan Victoria i tårar vid attentatsplatsen.

Statsminister Stefan Löfven torkar en tår.  (Ja, han har anledning att gråta).

Och så dessa fantastiska berättelser om alla snälla invandrare som hjälpte till med bilskjutsar och pizzor.

”Jag kan inte ens beskriva känslorna, det har varit så mycket kärlek” säger Zubair Ahmadi. 

 

Statsministern beskrivs som medsörjande, inte som medansvarig

Stefan Löfven höll ett känslosamt tal och hade tårar i ögonen när han lade ner en bukett rosor vid attentatsplatsen.

”Terroristerna kan aldrig besegra Sverige. Vårt budskap är klart. Vi tänker aldrig kuva oss. Vi tänker inte vika oss. Ni kan aldrig någonsin vinna” säger statsministern.

Notera att statsministern beskrivs som en medsörjande. En oskyldigt drabbad. Inte som medansvarig för terrorattacken.

 

Terrorism är den nya normaliteten

Medias självklara fokus ligger på hur goda vi är i Den humanitära stormakten Sverige. Här är ett nytt område där vi kan och bör utropa oss själva till världsmästare – nu i att hantera islamistisk terrorism. Vi är bäst och godast i hela världen. Vi är lugna och förtröstansfulla. Vi är absolut inte rädda! Vi låter oss inte skrämmas av lite terror. Vi räcker ut våra händer till varandra. Vi är solidariska med varandra i nödens stund.

Vi visar framför allt islam den respekt och aktning som denna våldsideologi kräver för att inte fortsätta slakta oss.

Allt handlar om att inlemma terrorattacker i vårt normala liv. Vi ska vänja oss, för politikerna vet att det kommer mer. Detta är vår nya normalitet. Vi ska skolas in i en acceptans av det oacceptabla.

 

”De väljer rädslan istället för kärleken”

En av de värsta godhetsprofitörerna, i hård konkurrens, är Aftonbladets chefredaktör Sofia Olsson Olsén.

”Det är vid sådana här händelser som du kan välja vem du vill vara. För mig är det redan klart, jag vet vem jag är” meddelar hon.

De som skickar arga mail till Sofia Olsson Olsén anser hon ”har tydligt gjort sina val. De har valt hatet, de har bestämt sig redan innan de vet orsaken till attacken, innan de vet vem som utfört den eller motivet. De är terrorismens starkaste supportar – för de gör exakt det som terroristerna vill. De väljer rädslan istället för kärleken.”

Men utanför Sofias mailbox ”flödar värmen, trots att alla står vilsna och egentligen inte vet vad eller vem som vill oss illa. Så många som bestämt sig för att i allvarets stund visa att terrorn aldrig ska ta vårt öppna och välkomnande samhälle ifrån oss. Jag har valt. Jag vet vem jag vill vara.”

Grattis Sofia! Den uzbekiske mördaren vet också vem han vill vara. Han valde hatet.

 

Avsedd att kontrollera och manipulera oss

De lugnande godhetspropåerna står mig upp i halsen. De är inte äkta. De är psykologisk krigföring, avsedd att kontrollera och manipulera oss, att styra vad vi ska känna. Jag hoppas att så många som möjligt genomskådar dem. Vi kan utgå ifrån att varenda politiker på högre nivå har suttit i otaliga seminarier och tränat på exakt vad de ska säga i samband med en terrorattack som de har räknat med skulle komma. På varenda nyhetsredaktion är katastrofliturgin klar. Det finns manualer för vad som ska skrivas, vilka infallsvinklar som gäller, vilka som ska intervjuas, och så vidare. Ingenting sker av en slump. Det ska bara se ut så.

 

De har redan tagit ifrån oss så mycket

Lyssna inte på dem som nu ger oss förhållningsorder om hur vi ska känna. Vi har rätt till våra egna reaktioner på det fruktansvärda terrordådet i Stockholm. De som bär det politiska ansvaret för en i alla avseenden missriktad och misslyckad invandringspolitik har redan tagit ifrån oss så mycket av det vi sedan generationer har betraktat som självklara delar av att leva i Sverige:

Tryggheten.

Glädjen.

Sammanhållningen.

Framtidstron.

Det räcker nu. Nu försöker de ta ifrån oss det sista vi har kvar: rätten att känna som vi gör. Politiker och journalister står enade med höjda pekfingrar och pekar ut vad som är tillåtna och otillåtna känslor.

 

Ingen har rätt att säga att du känner fel

Låt dem inte lyckas med det! Dina känslor är dina, och ingen har rätt att säga att du känner fel. Inför ett terrordåd som sannolikt kommer att följas av fler har vi rätt att känna rädsla. Vi SKA vara rädda. Rädslan är en varningssignal när vi är i fara. Den är en del av vår överlevnadsinstinkt.

Vi har rätt till vår vrede, vårt ursinne över att ha blivit grundlurade och förda bakom ljuset av politiker och media i samarbete under flera decennier.

Mångkulturens pris – vi betalar det varje dag. Terrordåd mot svenskar på svensk mark är ett av dem. Allt det som Sverige och Europa mödosamt har byggt upp efter freden 1945 spelar politikerna hasard med. De spelar hasard med våra liv. De kommer inte att skydda oss. Vi måste stoppa dem.

Alice Bah Kuhnkes namn har inte nämnts i medierapporteringen, såvitt jag har kunnat höra. Inte heller namnet på någon i den rad av inkompetenta, passiva och fullkomligt odugliga så kallade ”Nationella samordnare mot våldsbejakande extremism” – samtliga kvinnor – som inleddes med att katastrofen Mona Sahlin (s) utnämndes till befattningen av alliansregeringen och sin liberala kompis Birgitta Ohlsson, fortsatte med Hillevi Engström (m) i juni 2016 som i december 2016 byttes ut mot Anna Carlstedt, tidigare ordförande i godhetsorganisationen Röda Korset. Hon har doktorerat på en avhandling om oraklet Nostradamus.

Regeringen behövde en mörkhyad kvinna

Ansvaret för den katastrofala hanteringen av bland annat hemvändande IS-jihadister från kriget i Syrien faller tungt på kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (mp), som nyligen miste uppdraget att ansvara för våldsbejakande extremism efter att tydligt ha avslöjat sin inkompetens  i SVT Agenda.

Hur kunde regeringen utnämna denna rad av katastrofalt olämpliga och inkompetenta kvinnor på en av landets viktigaste poster? Hur kunde Alice Bah Kuhnke få sin ministerpost utifrån en CV som knappt duger som underlägg i kaninburen (hon har bland annat varit programledare för SVT:s Disneyklubben och generaldirektör för Ungdomsstyrelsen)?

Efter att Stefan Löfven 2014 fattat det ödesdigra beslutet att sätta sig i en regering tillsammans med pubertetsaktivisterna i miljöpartiet satt han rejält i kläm. En miljöpartist måste det vara på ministerposten. Hon måste vara kvinna, och hon fick gärna vara snygg. Att Bah Kuhnke är mörkhyad var att slå två flugor i en smäll. Regeringen behövde en söt docka, klädd i dyra boutiquekläder. En kvinna med mörk hud uppfyllde alla behov och gjorde identitetspolitikerna nöjda. Tankeförmågan var det inte så noga med.

Om de bara kunde hålla tyst istället

Vanmaktens symboler efter terrordådet är de vanliga som vi brukar ta till när människor mördas, oavsett orsak. Nu växer högarna med blommor på Drottninggatan i Stockholm. Gravljusen är på plats. Bara de traditionella nallarna fattas. Och fackeltågen. När kommer det första fackeltåget ”mot rasism och främlingsfientlighet”?

Jodå, det har redan ägt rum. På lördagskvällen samlades människor till en ljusmanifestation mot rasism i Umeå, på initiativ från Röda Korset.

Samtidigt pågår ett intensivt propagandaflöde i media. Det råder inga tvivel om agendan. Nu ska svenska folket sövas och lugnas! Vi ska först beta av det officiella snyftet. Det är så förutsägbart att jag kunde ha skrivit manus och repliker för flera år sedan. Men allra först hasplar alla ur sig det obligatoriska ”Våra tankar går till…”

Om de bara kunde hålla tyst istället. Jag tror nämligen inte alls att etablissemangets tankar i första hand går till de dödade och skadade och deras anhöriga. Jag tror att de mest tänker på hur terrordådet kommer att påverka deras politik och personliga karriärer.

Kronprinsessan i tårar och snälla invandrare

Sedan följer, lika förutsägbart:

Kronprinsessan Victoria i tårar vid attentatsplatsen.

Statsminister Stefan Löfven torkar en tår.  (Ja, han har anledning att gråta).

Och så dessa fantastiska berättelser om alla snälla invandrare som hjälpte till med bilskjutsar och pizzor.

”Jag kan inte ens beskriva känslorna, det har varit så mycket kärlek” säger Zubair Ahmadi. 

Statsministern beskrivs som medsörjande, inte som medansvarig

Stefan Löfven höll ett känslosamt tal och hade tårar i ögonen när han lade ner en bukett rosor vid attentatsplatsen.

”Terroristerna kan aldrig besegra Sverige. Vårt budskap är klart. Vi tänker aldrig kuva oss. Vi tänker inte vika oss. Ni kan aldrig någonsin vinna” säger statsministern.

Notera att statsministern beskrivs som en medsörjande. En oskyldigt drabbad. Inte som medansvarig för terrorattacken.

Terrorism är den nya normaliteten

Medias självklara fokus ligger på hur goda vi är i Den humanitära stormakten Sverige. Här är ett nytt område där vi kan och bör utropa oss själva till världsmästare – nu i att hantera islamistisk terrorism. Vi är bäst och godast i hela världen. Vi är lugna och förtröstansfulla. Vi är absolut inte rädda! Vi låter oss inte skrämmas av lite terror. Vi räcker ut våra händer till varandra. Vi är solidariska med varandra i nödens stund.

Vi visar framför allt islam den respekt och aktning som denna våldsideologi kräver för att inte fortsätta slakta oss.

Allt handlar om att inlemma terrorattacker i vårt normala liv. Vi ska vänja oss, för politikerna vet att det kommer mer. Detta är vår nya normalitet. Vi ska skolas in i en acceptans av det oacceptabla.

”De väljer rädslan istället för kärleken”

En av de värsta godhetsprofitörerna, i hård konkurrens, är Aftonbladets chefredaktör Sofia Olsson Olsén.

”Det är vid sådana här händelser som du kan välja vem du vill vara. För mig är det redan klart, jag vet vem jag är” meddelar hon.

De som skickar arga mail till Sofia Olsson Olsén anser hon ”har tydligt gjort sina val. De har valt hatet, de har bestämt sig redan innan de vet orsaken till attacken, innan de vet vem som utfört den eller motivet. De är terrorismens starkaste supportar – för de gör exakt det som terroristerna vill. De väljer rädslan istället för kärleken.”

Men utanför Sofias mailbox ”flödar värmen, trots att alla står vilsna och egentligen inte vet vad eller vem som vill oss illa. Så många som bestämt sig för att i allvarets stund visa att terrorn aldrig ska ta vårt öppna och välkomnande samhälle ifrån oss. Jag har valt. Jag vet vem jag vill vara.”

Grattis Sofia! Den uzbekiske mördaren vet också vem han vill vara. Han valde hatet.

Avsedd att kontrollera och manipulera oss

De lugnande godhetspropåerna står mig upp i halsen. De är inte äkta. De är psykologisk krigföring, avsedd att kontrollera och manipulera oss, att styra vad vi ska känna. Jag hoppas att så många som möjligt genomskådar dem. Vi kan utgå ifrån att varenda politiker på högre nivå har suttit i otaliga seminarier och tränat på exakt vad de ska säga i samband med en terrorattack som de har räknat med skulle komma. På varenda nyhetsredaktion är katastrofliturgin klar. Det finns manualer för vad som ska skrivas, vilka infallsvinklar som gäller, vilka som ska intervjuas, och så vidare. Ingenting sker av en slump. Det ska bara se ut så.

De har redan tagit ifrån oss så mycket

Lyssna inte på dem som nu ger oss förhållningsorder om hur vi ska känna. Vi har rätt till våra egna reaktioner på det fruktansvärda terrordådet i Stockholm. De som bär det politiska ansvaret för en i alla avseenden missriktad och misslyckad invandringspolitik har redan tagit ifrån oss så mycket av det vi sedan generationer har betraktat som självklara delar av att leva i Sverige:

Tryggheten.

Glädjen.

Sammanhållningen.

Framtidstron.

Det räcker nu. Nu försöker de ta ifrån oss det sista vi har kvar: rätten att känna som vi gör. Politiker och journalister står enade med höjda pekfingrar och pekar ut vad som är tillåtna och otillåtna känslor.

Ingen har rätt att säga att du känner fel

Låt dem inte lyckas med det! Dina känslor är dina, och ingen har rätt att säga att du känner fel. Inför ett terrordåd som sannolikt kommer att följas av fler har vi rätt att känna rädsla. Vi SKA vara rädda. Rädslan är en varningssignal när vi är i fara. Den är en del av vår överlevnadsinstinkt.

Vi har rätt till vår vrede, vårt ursinne över att ha blivit grundlurade och förda bakom ljuset av politiker och media i samarbete under flera decennier.

Mångkulturens pris – vi betalar det varje dag. Terrordåd mot svenskar på svensk mark är ett av dem. Allt det som Sverige och Europa mödosamt har byggt upp efter freden 1945 spelar politikerna hasard med. De spelar hasard med våra liv. De kommer inte att skydda oss. Vi måste stoppa dem.

 

Ämne: Söndagskrönika: Vi ska vara rädda

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar