Skattediande låtsasföretagare, del 1: kompisar från förr

15.07.2017 14:21

Sverige betalar en medlemsavgift till EU. Beloppet är knappt 30 miljarder kr. Det är pengar som betalats in till staten i form av skatt av de svenska skattebetalarna. En del av dessa pengar, drygt 11 miljarder kr, återbördas sedan svenska staten i form av villkorade stödpengar ur bl.a. EU:s struktur- och investeringsfonder. Det svenska skattegolvet dammsugs. Påsen töms i Bryssel, varefter en del pengar flyter, likt Svartån, i sydlig-nordlig riktning tillbaka till Europas nordliga utkant.

https://granskningornskoldsvik.wordpress.com/2017/07/12/skattediande-latsasforetagare-del-1-kompisar-fran-forr/

I detta pengaflöde återfinns en del som kontrolleras av Jordbruksverket i ett förfarande som döpts till ”LEADER” eller ”Lokalt ledd utveckling”. Ett s.k. LEADER-område kan skapas, t.ex. en sammanslutning av kommuner, och till detta kopplas en LEADER-förening. Den senare är en ideell förening som uppfyller Jordbruksverkets krav. Ett av kraven är att föreningens styrelse skall ha representanter från ideell sektor, näringsliv respektive offentlig sektor. En LEADER-förening som uppfyller Jordbruksverkets krav får bedöma ansökningar om utbetalning av projektstöd. Sökande kan vara företag, ideella föreningar eller t.o.m. kommuner. Vi kommer längre ned i denna text ge ett exempel på vardera av dessa.

LEADER-föreningen bedömer ansökningar i ett poängförfarande. Projekt som uppnår ett visst antal poäng kallas prioriterade och skickas vidare till Jordbruksverket som fattar beslut om beviljande av stöd. En annan del av Jordbruksverket betalar sedan ut stödet.

Jordbruksverket har ingen representant i LEADER-föreningens styrelse, men säger sig kontrollera kompetensen hos styrelsemedlemmarna.

LEADER-förfarandet pågår perioden 2014-2020. Mer om LEADER kan läsas på Jordbruksverkets hemsida.

I Ångermanland finns LEADER-föreningen ”LEADER Höga Kusten”. Den omfattar de ångermanländska kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Föreningens säte återfinns i Kramfors. Ordförande i föreningen är Jonny Lundin. Anställd verksamhetsledare är Jenny Edvinsson med placering i Kramfors. Anställd är även Eva Jilkén, med titeln ”projektcoach med kommunikationsansvar”. Naturligtvis har LEADER Höga Kusten en hemsida, som återfinns här www.leaderhogakusten.se. Föreningen har totalt 43 miljoner kr att leka med under perioden 2014-2020. (Känns det inte lite som att någon hoppade över geografilektionerna i småskolan här? Örnsköldsvik och Kramfors är kommuner i Höga Kusten, knappast Härnösand och definitivt inte Sollefteå).

Låter det krångligt och byråkratiskt? Jo. Det är det. Våra myndigheter anser att det är så här landsbygden skall, som man kallar det, utvecklas. Skattediare, pappersvändare och bidragssugare. Alla hållna under armarna av skattebetalarna. På något märkligt sätt skall det här främja den lokala ekonomin, människors framtidstro och kreativitet. VÅR vilja att bli och verka här. Precis som att den viljan beror av en fjärran anslagsgivare, i vad som inte kan beskrivas som något annat än centralstyrd socialism från Bryssel.

LEADER Höga Kusten listar på hemsidan de projekt de bidragit till att få beviljade hos Jordbruksverket. Tre exempel ur den listan är följande:

1. ”Bygd och stad i balans”. Sökande är Örnsköldsviks kommun och kontaktperson hos sökande är Ann Holst. På LEADER Höga Kustens hemsida beskrivs projektet:

”…Projektet riktar sig till allmänheten och några av målen är att skapa bl.a. nya arbetstillfällen, nya sociala företag, praktikplatser, nya nätverk och innovativa samarbeten. Som ett led i detta tar kommunen fasta på tidigare utvecklade ”närarbetsplatser”, som nu utvecklas till mötesplatser s k ”Växtplatser”. Här ska man skapa en inkluderande miljö och parallellt inleda ett nära samarbete med företag och organisationer. Genom Växtplatserna hoppas man kunna bidra till sociala innovationer, nya företag och samarbeten. Genom dialog om samverkan med företagen ska man skaffa samarbetspartners och praktikplatser.

En grundförutsättning för projektet är alla människors lika värde. För att bidra till detta och skapa ett mer inkluderande samhälle kommer workshops och dialoger hållas för företagare och boende. Alla välkomnas att vara med och tänka i nytt kring frågorna om ett öppet samhälle och människors värde. …” (Vår fetning)

Detta projekt har lyckats få anslaget 2457855 kr från EU och staten, 764291 kr från LEADER Höga Kusten, samt 669440 kr från Örnsköldsviks kommun. Observera det mycket moderna och politiskt korrekta språkbruket i projektbeskrivningen.

2. Projektnamn saknas. Sökande är Ulvö kapellag och kontaktperson Agneta Alenius Madsen.

Beskrivning:

”…Projektet, som huvudsakligen drivs av Ulvö Kapellag, tar sikte på främst tre områden. Till att börja med vill de utveckla en lokal kaggtillverkning. Projektägarna vill bl.a. påbörja en lokal kagg-tillverkning för att visa på det genuina hantverket det innebar att ta fram surströmmings-kaggar. För det andra vill de utarbeta ett kvalificerat guideprogram på Ulvön med infrastruktur för information på Ulvöarna. Som en del av detta kommer bemannade guidningar att utvecklas, personal på museet att utbildas och audioguider tas fram. Som en tredje del i projektet vill man skapa en bättre infrastruktur för informationsförsörjning genom att digitalisera och indexera historiskt intressanta bilder och texter på Ulvö museums hemsida. …” (Vår fetning)

Detta projekt har lyckats få anslaget ca 300000 kr.

3. Projektnamn ”Kajaksatsning Skuleberget och Höga Kusten”. Sökande är High Coast Resort AB och kontaktperson Jerry Engström.

Beskrivning:

”… Målet med projektet är att skapa nya besöksanledningar samt att förbättra entreprenörsklimatet för Skulebergets aktörer genom att kunna paketera nya produkter.

Kajak-leden kommer skapas genom att bl.a. kajakcentral byggs intill navet för friluftsturismen – Skuleberget. Kajakcentralen kommer att fungera som en friluftscentral med informationsstuga. Utöver detta kommer vindskydd längs olika strategiska lägen. Målet är att skapa två rastplatser längs kajak-leden, som knyter an till Örnsköldsviks satsning ”En Skärgård i Världsklass”. …” (Vår fetning)

Detta projekt har lyckats få anslaget 200000 kr.

Så. Tre exempel. Tre olika sökande: En kommun. Ett företag. En ideell förening. Låt oss nu skrapa lite på ytan.

På LEADER Höga Kustens hemsida går det att finna valberedningens förslag inför årsmötet den 7/4. Där går att läsa att samma Ann Holst som är sökande i projektet ”Bygd och stad i balans” också råkar sitta i just valberedningen för LEADER Höga Kusten. Stjärten är kluven och delas i två skinkor. Det kan vara bra när man sitter på två stolar.

Vidare presenteras Ann Holst som företagare i valberedningens förslag. Vi får då förutsätta att hennes deltagande i LEADER Höga Kusten är just som sådan. Sant är också att det finns ett Ann Holst AB som omsätter runt 1 miljon kr per år (2015). Samtidigt är Ann Holst intimt sammanvuxen med Örnsköldsviks kommun genom att vara projektledare för det kommunala projektet ”Bygd och stad i balans”. Sannolikheten att Ann Holst i sitt företagande fakturerar andra än helt skattefinansierade organisationer, håller vi för mycket låg. Under perioden 20160101-20170430 har Ann Holst fakturerat Örnsköldsviks kommun knappt 1,4 Mkr kr ink moms. Ann Holsts s.k. företagande består nästan uteslutande av att fakturera Örnsköldsviks kommun.

En av styrelseledamöterna i LEADER Höga Kusten heter Lena Lindström. Hon företräder offentlig sektor och är anställd på Örnsköldsviks kommun som ”landsbygdsutvecklare”. Hon har en lång, gemensam historia med valberedningens Ann Holst. Redan 2011 figurerar de två tillsammans med Åsa Ringlöv, också styrelseledamot i LEADER Höga Kusten som företrädare för näringslivet i Örnsköldsvik, i en artikel på Webben7: https://webben7.se/artikel/91327/satsning-pa-bygd-och-stad-i-balans. Åsa Ringlöv anges där som anställd av Örnsköldsviks kommun och presenteras inte alls som företagare. Hennes företagande är f.ö. blygsamt. År 2015 hade hennes enskilda firma en omsättning på 313 000 kr enligt allabolag.se. Det var det första verksamhetsåret för företaget och företagets enda kund var, just det, Örnsköldsviks kommun. Fr.o.m. 2016 är Åsa Ringlöv istället verksam i ett enmans aktiebolag, Åsa Ringlöv Consulting AB. Perioden 2016-2017 (mars), så har det bolaget fakturerat Örnsköldsviks kommun totalt drygt 710000 kr ink moms. Åsa Ringlövs huvudsakliga sysselsättning verkar vara som kontorschef på Företagarna Örnsköldsvik. På nätet kan man läsa i en caschad notis från Företagarna:

”Åsa Ringlöv tillträder under april 2016 men kommer redan nu att delta i vissa aktiviteter.

Åsa är idag egen företagare och jobbar med utvecklingsfrågor. Företagsengagemanget och intresset för företagandet har alltid funnits då hon varit uppvuxen och deltagit under många år i familjeföretag.”

Frågan infinner sig: var finns de riktiga företagarna?

Trion Lena Lindström, Ann Holst och Åsa Ringlöv är alltså mycket, mycket väl bekanta sedan tidigare och de två senares företagande går i princip ut på att fakturera, förmodligen i ”utvecklingsfrågor”, Örnsköldsviks kommun, på vilken Lena Lindström är anställd som ”Landsbygdsutvecklare”. Representanter för Örnsköldsvik i LEADER Höga Kusten är så långt antingen anställda på Örnsköldsviks kommun eller i beroendeställning till kommunen, samtidigt som de är bekanta eller kompisar sedan tidigare.

Fortsätter vi att läsa i valberedningens förslag, så finner vi följande skrivelse:

”En ledamot vald t.o.m. 2018 avsäger sig sitt uppdrag som ledamot i LAG:

Ideell Örnsköldsvik: Agneta Westberg, Bygderådet

Bygderådet i Örnsköldsvik har därför nominerat två kandidater som valbara till LAG

Agneta Ahlenius Madsen

Niklas Persson

Val av ledamot:

Valberedningen föreslår ett fyllnadsval av Agneta Ahlenius Madsen på ett år då hon har

kompetenser som passar väl in i LAGs kompetensstruktur.”

(LAG = styrelsen, vår kommentar)

Men vänta nu. Var inte Agneta Alenius Madsen sökande av projektpengar i Ulvöprojektet, där man bl.a. skulle använda skattebetalarnas pengar för att snickra surströmmingskaggar? Jodå. Medlem i ideella föreningen Ulvö Kapellag, tillika föreningens kassör, språkrör samt hjälpombud i kommunfrågor och ansvarig för sponsring och bidragsansökningar . Ena dagen projektstödssökande. Nästa föreslagen av valberedningen som styrelseledamot i den till Jordbruksverket kopplade föreningen som deltog i beviljandet av samma projektstöd. En valberedning där Ann Holst är medlem, som utöver att vara valberedare också är projektstödssökande.

Eftersom Agneta Alenius Madsen är medlem i Ulvö Kapellag och är ett av deras språkrör, får vi antaga att hon är föreslagen av valberedningen som representant för det ideella och hon föreslås ju ersätta just en ideell person i styrelsen. (Kom ihåg att ledamöterna skall fördelas över det ideella, företag och offentlig sektor). Vilket blir något märkligt, eftersom Agneta Alenius Madsens huvudsakliga sysselsättning knappast är Ulvö Kapellag. Hon är nämligen dels småföretagare i textilbranschen, dels, vilket är det intressanta i sammanhanget, politiker och sitter stundtals i fullmäktige i Örnsköldsvik som ersättare för socialdemokraterna, samt är ledamot i Bildningsnämnden. Hon har även fler förtroendeuppdrag. Då undrar man: exakt vad är det Agneta Alenius Madsen har för ”kompetenser som passar väl in i LAGs kompetensstruktur”? Spika surströmmingskaggar eller innehavare av rätt partibok? Agneta Alenius Madsen blev sedermera också invald i LEADER Höga Kustens styrelse.

Till trion Lindström, Holst och Ringlöv – alla intimt kopplade till kommunen – lägger vi alltså Agneta Alenius Madsen som är kommunpolitiker för sossarna, men presenteras som det ideella föreningslivets representant.

Kan vi knyta ihop Lena Lindström, Ann Holst, Åsa Ringlöv och Agneta Alenius Madsen på fler sätt? Jo, Örnsköldsviks kommun har vad som kallas för Landsbygdsgrupp. Kommunen skriver om denna:

”Landsbygdsgruppen lyder under Kommunstyrelsen och är främst rådgivande. Landsbygdsgruppens sammansättning består av tre politiker från Kommunstyrelsen, fyra representanter från Kommunbygderådet, en representant från LRF, två företagarrepresentanter och en kommunal tjänsteman.”

Vilka finner vi då i Landsbygdsgruppen? Jo, följande: Agneta Alenius Madsen som representant för Bygderådet Örnsköldsvik. Lena Lindström som kommunal tjänsteman. Ann Holst, projektledare ”Stad och bygd i balans”.

Hur kan då en sossepolitiker vara Bygderådets representant? Är inte Bygderådet en ideell förening? En titt på Bygderådet Örnsköldsviks hemsida, ger följande formulering från samma råd:

”Syftet med Bygderådet

22 april 2010 bildades ett Kommunbygderåd i Örnsköldsvik!

2013 ändrades namnet till Bygderådet i Örnsköldsvik, BRÖ, för att tydliggöra att föreningen inte har kopplingar till Kommunstyrelsen etc.” (Vår fetning)

BRÖ har ingen koppling till ”kommunstyrelsen, etc.”…förutom att BRÖ:s ordförande är socialdemokratisk politiker och tar direkta order av kommunstyrelsens ordförande Glenn Nordlund, som även är ordförande i Landsbygdsgruppen. Vilken sossesoppa. Allt handlar om bidrag och kontroll. Och mer bidrag. Samma människor ploppar upp på olika stolar och är kompisar med samma människor som tidigare. Samma skattepengar som håller hjulen snurrandes. Insprängt finner man låtsasföretagare. Det formligen stinker jäv, svågerpolitik och den där särskilda svenska korruptionen som påstås inte existera, om alltihop.

Fast vänta nu, hur var det då med Landsbygdsgruppen? Den skulle ju innehålla två företagarrepresentanter också – vilka är de? Åsa Ringlöv och Ann-Katrin Zackrisson. Låtsasföretagaren Åsa Ringlöv ploppar upp igen alltså. Men vem är Ann-Katrin Zackrisson? Jodå, hon finns med redan 2011 i den tidigare länkade artikeln, https://webben7.se/artikel/91327/satsning-pa-bygd-och-stad-i-balans Hon driver en liten presentbutik i inlandet och är sålunda betydligt mer företagare än både Ann Holst och Åsa Ringlöv (*ironi*). Men det är inte en verksamhet som mättar magen. Verksamheten kompletteras sålunda med uppdrag under kommunens och Ann Holsts skyddande barm. För att förstå hur detta sker idag, så måste vi introducera ännu ett begrepp: Bygdsam.

Kommunen beskriver Bygdsam här http://www.ornskoldsvik.se/kommunochpolitik/landsbygdsutveckling/bygdochstadibalans20/bygdsam.4.29860425154784d556a35d2.html

Vi citerar:

”Bygdsam kommer att vara en ny arbetsmodell på landsbygden. Bygdsam är en samverkansplattform som står på tre ben; företag, ideell sektor och kommunen.

Tanken är att efter projektets slut, sista april 2017, så finns en ekonomisk förening på varje serviceort, med en verksamhetsledare på deltid, 5-9 styrelsemedlemmar, egna stadgar, mål och visioner. De nya föreningarna kommer att komplettera befintliga samhällsföreningar, företagarföreningar osv.”

Känns det igen? (Det där ”komplettera befintliga samhällsföreningar” är intressant i sig och kanske återkommer vi till det – vi kallar det för socialisering av det ideella föreningslivet).

Vilka är då de deltidsarvoderade verksamhetsledarna och vilka områden företräder de? Jo, som följer:

Åsa Ringlöv, Husum

Lena M Strömberg, Björna

Ann-Katrin Zackrisson, Bredbyn

Siv Sandberg, Bjästa

Återigen Åsa Ringlöv och Ann-Katrin Zackrisson alltså. Man förvånas inte längre. Men vilka är de två andra namnen?

Lena M Strömberg har en enskild firma som heter ”Lena M Design”. Allabolag.se anger omsättningen till intervallet 300-499 tusen kr (2015). Offentlig försäljning anges ha ett affärsvärde på totalt 335 tusen kr och utgöras av en enda kund, som är – just det – Örnsköldviks kommun. Och det är inte första året kommunen är största ”kunden”. Tror någon att det var design som levererades? Kuriosa är att företagets verksamhet och ändamål anges vara:

”Inredningskonsultation, formgivning och design samt försäljning av inredningsartiklar och därmed förenlig verksamhet. Hälsa, personlig utveckling och utbildning samt därmed förenlig verksamhet.”

Siv Sandberg då, vem är hon? En gång kultur- och fritidschef på kommunen. Sedermera turismchef. Självklart skall en pensionerad f.d. förvaltningschef ges lite extrainkomst att dryga ut pensionen med. I Allehanda hittar vi följande:

”Företagarna i Bjästa är tacksamma för kommunens inställning till att samhället ska utvecklas.

Och kommunen tycker detsamma om företagarna.

– Bjästa är verkligen på g, säger Siv Sandberg, delprojektledare för landsbygdsprojektet ”Bygd och stad i balans”.

Den sista september förra årets avslutade Siv Sandberg sin anställning som turistchef i Örnsköldsvik. Sedan årsskiftet är hon en av kommunens delprojektledare, på konsultbasis, när det gäller att utveckla landsbygden.”

(http://www.allehanda.se/angermanland/ornskoldsvik/kommunen-nojd-med-installningen-i-bjasta-och-i-sommar-kommer-bjastadagen-tillbaka)

(Läste du för fort? Läs denna mening igen: ”Företagarna i Bjästa är tacksamma för kommunens inställning till att samhället ska utvecklas”. Den meningen är så in i h-e fel så bara en tidning som Allehanda kan värka fram något dylikt.)

Vad händer då med pengarna som LEADER Höga Kusten har beviljat projektet ”Stad och bygd i balans”? Jo, samma människor som varit med att bevilja pengarna står redo att fakturera projektet från sin egna bolag. Förstås under överinseende av landsbygdsutvecklare Lena Lindström, som ju även hon är styrelsemedlem i LEADER Höga Kusten. Knutna till sig har de ytterligare några hang arounds, bestående av fler låtsasföretagre och en f.d. chef i kommunen som även hon – efter pension – förvandlats till låtsasföretagare. Hela spektaklet finansieras av dina pengar och kommunalrådet, tillika sossepampen, Glenn Nordlund sitter som tuppen i hönsgården – fullt medveten om vad som pågår. Hans insyn garanteras dels av Agneta Alenius Madsen som spelar det ideella föreningslivets representant, men som mer än något annat är sossepolitiker, dels av Landsbygdsgruppen där han är ordförande.

Här skulle denna text kunna ta slut. Det gjorde den också när den författades i sin ursprungliga form någon gång i maj 2017. Därefter har den väntat på publicering på bloggen. Så dyker då detta upp precis häromdagen: ”Felaktig upphandling kan kosta Ö-viks kommun hundratusentals kronor” – rubrik från atikeln i ÖA, http://www.allehanda.se/vasternorrland/ornskoldsvik/felaktig-upphandling-kan-kosta-o-viks-kommun-hundratusentals-kronor

Vad handlar då det om? Jo, det visar sig att de deltidsarvoderade verksamhetsledarna som omnämns ovan skall föreställa att vara offentligt upphandlade och Jordbruksverket, som sköter projektbidragsutbetalningarna, har haft anmärkningar på att den upphandlingen var alldeles för snäv i sin kravspecifikation. Här kan det vara bra med en förklaring för de som saknar erfarenhet av offentlig upphandling: en snäv kravspecifikation skriver man när man redan vet vilket företag man önskar tilldela upphandlingen. Man författar s.k. skall-krav så att endast den leverantör man vill ska vinna kan leva upp till kravet eller kraven. Som framgår av texten ovan har Lena Lindström upphandlat sina kompisar från förr. Så att kompisarna från förr kan fakturera i det projekt vissa av dem baxat igenom i LEADER Höga Kusten. Sen attesterar Lena Lindström fakturorna på kommunen. Kommunalrådet Glenn Nordlund har ett vakande öka via sin till föreningslivskvinna maskerade partikamrat Agneta Alenius Madsen.

Slut.

Ämne: Skattediande låtsasföretagare, del 1: kompisar från förr

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar