Sex och pengar

23.10.2015 17:00
Postat på Filosofens blogg: www.peace.se/blogg/    den 22 oktober, 2015 av Ove Svidén

Sex, Pengar och Lönsam Kommunal Människohandel i det lyckliga Landet Lagom

Systemfelet bakom sexköpslagen, tvångsomhändertaganden med LVU av barn från sina familjer till vanvård i Stora Starka Statens och dess Klipska Kommuners Korrupta regi, är vad vi nu tillsammans ska granska i sagans trygga form.

Detta är början till en Saga om hur de mest kreativa, rika pedofilerna skaffade sig små lekkamrater, i det aningslöst materialistiska lyckolandet, utan en annan Gud än Pengar…

Parallellt med framgångssagan Svensk Social Demokrati som växte till sig från ett idéarbete i Tyskland för hundrafemtio år sedan, växte i Italien för hundra år sedan en Fascistisk korporativ rörelse som byggde på de starka fackföreningarnas makt över individens själsliv, efter familjens uppfostran av vilja, känsla och tanke hos den kommande generationen samhällsmedborgare. Maria Montessori, och hennes pionjärinsats: Montessori-pedagogiken, blev en idé och förskolemetod som överlevde Mussolinis Fascism.

En annan överlevare var de starka fackföreningarnas korporativism som överlevt i Sverige i form av LO, Landsorganisationen och sina efterföljare TCO, osv.  Med hjälp av Saltsjöbadsavtalets uppgörelse 1938, kunde den oheliga alliansen mellan Socialdemokratin, LO och Arbetsdomstolen, skapa den unika svenska formen för jämlikad fascistisk korporativism som präglar den ‘fria arbetsmarknaden’ i blandekonomins förlovade land.

Allmänt om Arbetsdomstolen (enligt http://www.arbetsdomstolen.se)

Arbetsdomstolen (AD) är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

För verksamheten gäller lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och förordningen (1988:1137) med instruktion för Arbetsdomstolen.

Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. I andra typer av arbetstvister skall talan väckas vid vanlig tingsrätt. Om en part är missnöjd med tingsrättens dom, kan denna överklagas till Arbetsdomstolen. I båda fallen innebär Arbetsdomstolens dom ett slutligt avgörande av tvisten. Arbetsdomstolens dom kan alltså inte överklagas.

Arbetsdomstolen är en vanlig domstol i den meningen att verksamheten bekostas av statsmedel. Ledamöterna i domstolen utses av regeringen. De enskilda parterna i en tvist har inget som helst inflytande över domstolens sammansättning. Domstolen tillämpar också i huvudsak samma rättegångsförfarande som de allmänna domstolarna. Rättegångsbalkens regler gäller för Arbetsdomstolen.

Enligt Wikipedia är Allmän förvaltningsdomstol i Sverige en typ av domstol som avgör mål som i huvudsak gäller förhållandet mellan den enskilde och det allmänna, exempelvis stat och kommun. De allmänna förvaltningsdomstolarna har tre instanser: förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. Vanliga måltyper inkluderar tvångsvård, rätt till ekonomiskt bistånd, skattemål samt återkallelse av körkort. Förfarandet vid en allmän förvaltningsdomstol regleras framförallt i förvaltningsprocesslagen.

ALLMÄNNA DOMSTOLAR
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen

FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen

SPECIALDOMSTOLAR
Arbetsdomstolen
Marknadsdomstolen
Mark- och miljödomstol
Migrationsdomstol
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Patentbesvärsrätten
Tryckfrihetsdomstol
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd

Genom skenrättegångar i den ovanstående snårskogen av rättsinstanser har de dolda pedofilerna kunna locka till sig unga lekkamrater i minst trettio år… I pedofilringarnas kölvatten har sen en lönsam kommunal människohandel kunnat utvecklas till en storindustri: Via den ovanstående smarta rättsordningen har det blandekonomiska LVU/HVB-Systemet kunnat skydda de inblandade myndigheterna med sekretess: ‘för barnens bästa’ som det så vackert heter enligt FN Barnkonvention.

Barnkonventionen eller Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter är en traktat som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. 195 länder har ratificerat konventionen.
Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och stipulerar vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om man inte blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. (Wikipedia)

Hur länge kommer den svenska modellen för tillgången på sexslavar att hålla?

 

Ämne: Sex och pengar

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar