Reportage: Karelen i blickfånget när politiskt töväder stundar i Ryssland

11.06.2016 22:36
Självstyre och effektiv förvaltning en allt mer brännande fråga i ryska regioner och republiker när Moskvas centraliserade infrastruktur och funktioner försvagas. I Karelen intensifieras kampen för självstyre och blir alltmer organiserad i en dysfunktionell och sönderfallande Rysk federation.
Reportage: Karelen i blickfånget när politiskt töväder stundar i Ryssland
Publicerades 2016-04-06 

I Sverige känner alla till Karelen, och tanken går automatiskt till en region förknippad med vårt östra grannland, Finland. Karelens moderna historia är mer invecklad än så. Karelarna antog kristendomen för cirka 800 år sedan via Novgorod, inte via Västeuropa, vilket gav dem en ortodox och säregen prägel gentemot finnarna. Stora delar av Karelen har inte heller befunnit sig under stormaktssvenskt eller självständighetsfinskt styre, men genom den finska nationalromantiken (Elias Lönnrots ’Kalevala’) och det sovjetiska skräckväldets politiska realiteter kom Karelen att mentalt och andligt förknippas med Finland.

Karelen är en av de särpräglat finsk-ugriska regionerna i Ryssland, och är även en på pappret autonom republik, likt Komi. I verkligheten är karelska inte ens ett erkänt officiellt språk i republiken Karelen. Även autonomin är en hägring: guvernören Aleksandr Khudilainen är tillsatt av Kreml’ och godkänd av Putin personligen. Den enda formen av ’självstyre’ är frånvaron av offentlig infrastruktur som kollektivtrafik, affärer, sjukvård, skolor, och kontakt med myndigheter utanför storstäder som Petrozavodsk (av karelska självständighetsaktivister kallad ’Onegaborg’). En eftersatthet som präglar alla regioner i Ryssland utan stora olje- eller gastillgångar eller geografiska fördelar.

Missnöjesyttringar i republiken Karelen är inget nytt, men fick förnyad kraft efter den ryska annekteringen av Krim i februari och mars 2014 och Kremls understöd av separatism i Donetskbäckenet. För många ur ryska minoritetsbefolkningar eller invånare i av Moskva eftersatta regioner var det motsägelsefullt att stödja separatiströrelser i Ukraina och i Västeuropa samtidigt som det blev straffbart att påpeka att Ryska federationen borde vara just en federation.

Våren 2015 kulminerade missnöjet i republiken Karelens huvudstad Petrozavodsk när två Khudilainenkritiker, Olga Zaletskaya och Aleksandra Kornilova från det liberala partiet Yabloko, arresterades. Demonstrationerna samlade flera tusen deltagare och krävde guvernören Khudilainens avgång, vilket var första gången i det moderna Rysslands historia där lokala protester krävt en republikledares avgång. Nikolai Patrushev, chefen för ryska säkerhetsrådet, antydde redan veckan innan att Finland använde finsk-ugriska minoriteter för att försöka frigöra hela Karelen, ett provocerande uttalande som motsades till och med av Petrozavodsks borgmästare Galina Shirshina som ett ’påhitt’.

Under sommaren 2015 stämplades den karelska ungdomsrörelsen ’Nuori Karjala’ som utländsk inflytandeagent efter att ha haft finska gäster och mottagit stöd från FN, vilket visar den oro som centralmakten i Moskva och lokala maktstrukturer känner över att förlora inflytande ute i Rysslands perifera regioner.  

Det finns flera organisationer som stödjer någon form utav självstyre i Karelen. Å ena sidan finländska ’Pro Karelia’, en organisation för förening av karelska näset och Viborgområdet med Finland utan något som helst inflytande varken i Finland eller i Ryssland.

Även den ryske medborgarrättsaktivisten Vadim Shtepas ’Karelska republikrörelsen’ som eftersträvar regionalism och lokal demokrati i republiken Karelen, som omfattar området öster om karelska näset och Viborg (det f.d finska Karelen) och motsvaras av Vit-och Fjärrkarelen.Vadim Shtepa arresterades och utsattes för en dags administrativ arrest i december 2015 för ’uppvisande av nazistiska symboler’ efter att ha postat en bild på en matta med swastikamönster från 1800-talet på sin hemsida.

Ytterligare en organisation som strävar efter självstyre för kareler i Karelen är ’Stop the Occupation of Karelia’, som är registrerat i Sverige och representeras av Dmitri Kuznetsov, känd under sitt alias Miteri Panfilov. Han är landsflyktig i EU där han har sökt asyl och fått uppehållstillstånd.

Miteri beskriver detaljrikt och ingående situationen i republiken Karelen och vad som pågår där.   

- Berätta vem du är och vad du representerar.

- Jag kan inte säga något unikt om mig själv. Min familjs öde speglar i allmänhet karelares situation i republiken Karelen. Gammelmorfar blev exproprierad, kommunister tog ifrån oss allt mina förfäder skapat under sekler på sin mark. Gammelmormor dog en vecka senare, och farfar med bröder hamnade i läger när han var blott tio år gammal. Ryssarna mördade min far när jag var tolv år gammal.

Min farfars by, där han föddes, förstördes av ryssarna. Detsamma skedde med farmors. Själv har man i tretton år varit efterlyst av federala myndigheter för ett brott man inte har begått. Åtta år levde jag i Ryssland, sedan utvandrade jag och har varit i Europa i fem år tillsammans med min fru Irina och mina tre barn, den äldsta pojken Egor, 10 år, mellanbarnet Rodion, 6 år, och dottern Ainikki, 3 år. Jag har en stor längtan att återvända till ett Karelen där det ryska folkmordet är över och kareler styr sitt eget hemland.

- Hur är den allmänna sociala situationen i republiken Karelen?

Den rådande situationen i Karelen är helt enkelt vedervärdig på alla möjliga sätt. Enorma sociala problem, boendeproblematik, arbetslöshet… skolor stängs ner på landsbygden då det inte finns tillräckligt med lärare, och barn måste ta sig flera mil till sina skolor. Man kan inte lära sig hemspråket (karelska) i skolan heller.

- Infrastrukturen i vissa delar av regionen är närmast helt förödd. Inga riktiga vägar, ingen sjukvård. Folk kan inte ens fixa tänderna, än mindre hitta en specialistläkare. I republikens städer är det lättare, ute i byarna finns ingen sjukvård på många mils avstånd.  

- Finns det skillnader i irritation mellan etniska kareler och rysktalande med - Är missnöjet med styret detsamma hos alla samhällsgrupper i Karelen?

- Självfallet är Khudilainen inte omtyckt av alla som lever i Karelen, ironiserar Miteri.

- Under hans tid har allt blivit mycket sämre. Vägarna växer igen och är i förfärligt skick, all profitabel affärsverksamhet har hamnat i händerna på ’bizniz-men’ från Sankt Petersburg. Utöver det har folk från Leningrad tillsatts överallt i de byråkratiska institutionerna. De gör inget alls för folket i republiken, utan är tillsatta för att föra ut pengar och resurser från Karelen. Allt värdefullt plundras och förs ut ur republiken liksom profiterna. I alla områden i regionen finns Sankt Petersburgsfirmor-och organisationer som delar budgetpengar och kontrakt mellan sig.

- Kremls styre är samtidigt emot etniska karelare, och ger inte tillfälle åt någon sorts självstyre. Nu styrs världen av pengar, så karelare är utestängda från alla ministerposter och offentliga verksamheter till förmån för karelryssar, medan karelska affärsmän inte får något.

- Jag upprepar: Alla affärsverksamheter och maktstrukturer i Karelen är bara ryska. Därför ser karelerna styret som en främmande kultur, både kommunikativt och administrativt, ekonomiskt och politiskt. 

- På senare tid har tjänstemännen börjat pressa fram varenda kopek som går att klämma fram, och säljer vår mark – till och med hela öar. Men för en karelare som behöver odlingsmark i byn där han har sin gård är det närmast en omöjlighet att köpa mark.

- Människor som identifierar sig som karelare är bara cirka 10% av befolkningen enligt statistiken, stämmer det, eller är det friserade siffror?

- Karelare som betraktar sig som del av den etniska gruppen är inte fler än tio procent av befolkningen. Sedan är det så att bland de så kallade karelryssarna finns väldigt många som av rädsla eller andra orsaker, registrerats som ryssar och ofta är av väldigt annorlunda personlighet och karaktär jämfört med genomsnittsryssen.

Många har ovetandes bevarat en livsstil och andliga principer som skiljer sig från den ryska. 10 – 15 procent av ryssarna i Karelen får räknas hit. Sedan har vi givetvis massor av blandäktenskap, kanske upp till en tredjedel härstammar från sådana, men den större delen av befolkningen är främmande för oss, särskilt de som fördes hit efter Andra världskriget. 

- Berätta om kampen för självstyre i Karelen, vilka repressiva åtgärder utsätts ni för?

- Karelen är den enda republiken i Ryska federationen där titulärnationens språk inte är erkänt av staten.

- Den enda, poängterar Miteri med eftertryck.

- Kampen för Karelens självstyre och självständighet har flertalet betydelsefulla datum och händelser. Närliggande händelser är historien om Viena-Karelen och Olonets-Karelen (den efter Ryska revolutionen utropade ’Ukhtuas demokratiska republik’ med säte i dagens Kalevala) och senare strid i den finska armén för sitt lands frihet från Sovjetunionen.

Karelen var även en av de första republiker att förklara sitt behov av självständighet under Perestrojka, tyvärr är vårt land – som tidigare hade status som union likt Baltikum och Ukraina – fortfarande under ockupation. Idag är vi karelare en minoritet och fullständigt berövade all form av inflytande, och ryska ersätter öppet allt kvarvarande karelskt.

- Vilket stöd finns öppet och latent för lokalt självstyre? Är det brett och spritt mellan olika grupper? Hur reagerar rysktalande ('etniska ryssar') på sådana strävanden?

- Karelare får inget stöd för självutveckling. Ryssarna har helt stängt alla möjligheter för oss att förvalta våra distrikt på egen hand, även alla nationella karelska organisationer är helt pro-ryska. Alla konventioner, kongresser, konferenser och andra aktiviteter, både inrikes och utomlands, som ska behandla Karelens aktuella problem har förvandlats till ungdomsträffar och festivaler.

- Vad för målsättningar har er rörelse?

- Vår rörelse vill skipa rättvisa för vårt folk. Vi vill bevara vårt språk i skolan, och att karelska erkänns som officiellt språk. Varje karelare borde inte bara kunna språket, utan jag skall kunna tala med honom, med arbetsledningen på jobbet, i affären eller hos vilken som helst av landets myndigheter. Men huvudsakligen vill vi ha en karelsk regering och göra det omöjligt för andra att kontrollera oss, och hindra att vårt land plundras av ryska företag och myndighetspersoner.

- Hur ser ni på den närmaste framtiden för karelska demokratirörelsen? Vad tror ni är möjligt om några år?

- Vi skall inte förväxlas med RKD (Karelska republikrörelsen), och jag vill påpeka att vi inte är medlemmar av eller anhängare av den organisationen. Vårt mål är att vårt folk inte skall försvinna, och primärt vill vi förena de återstående karelarna och på alla möjliga vis åstadkomma minst tre karelska nationella styresterritorier (Olonets, Pryazha och Kalevala, vilket är de distrikt där karelerna finns centrerade idag) för att uppnå maximalt självstyre för republiken. Vi vill också offentliggöra och berätta för världssamfundet om det folkmord som utförts av Kreml gentemot vårt folk de senaste etthundra åren...

Miteri Panfilov kan tyckas vara en representant för ett döende folkslag som vill ha några reservat att leva i fred i, som indianerna i Nordamerika. Frågan är i detta fall snarare om inte karelernas kamp är en av många föraningar om stundande maktförskjutning och paradigmskifte i Ryska federationen, som utplundrar periferin för att göda det centraliserade styret och utposterade eliter i en klassisk imperiemodell, och som självt fullständigt förlorat alla sorts framtidsvisioner för länge sedan.

Karelen är heller inte den enda missgynnade republiken eller regionen i Ryssland, och karelerna inte det enda negligerade folkslaget, men kanske de som ryter ifrån först av alla. I sommar hålls de finsk-ugriska folkens sjunde världskongress i finska Lahtis, vilken samlas var fjärde år. I år kanske betoningen blir större på pressande politiska och sociala problem bland de finsk-ugrisktalande minoriteterna i Ryska federationen snarare än kulturella gimmickar och festivalstämning som de pro-ryska krafterna vill ha som fasad.

Thomas Sutter

http://www.morgonbladet.nu/news.php?name=160402070851

Ämne: Reportage: Karelen i blickfånget när politiskt töväder stundar i Ryssland

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar