Möt attackdykarna – vårt vassaste vapen

24.02.2017 22:51

100 sökande per år – endast tio väljs ut: ”Vi ska sticka nålen där det gör väldigt ont”

1/10
NYHETER

Genom Östersjöns becksvarta yta dyker ett av Sveriges vassaste vapen upp – plötsligt och osett.

Marinens elit har fått längre utbildningstid, mer erfarenhet och bättre teknik.

Svenska attackdykare är bättre än någonsin.

PLUS

I november är semesterfirarnas soldränkta skärgård bara ett minne. I dess ställe ett järngrått, bistert havslandskap, där regnet smäller mot tallar och karga kobbar under en tung hotfull himmel.

Plötsligt bryts ytan av två skjutklara automatkarbiner, riktade mot stranden. De båda dykarna spanar åt varsitt håll. Den ena sänker sedan karbinen, tar av dykarhuvan, tittar och lyssnar efter hot innan han sakta rör sig upp på land. Simfenorna har tagits av redan under ytan.

Attackdykarna tar sig iland långsamt för att undvika upptäckt och för att så mycket vatten som möjligt ska hinna rinna ur dräkten och inte tynga dem på land.
 
Attackdykarna tar sig iland långsamt för att undvika upptäckt och för att så mycket vatten som möjligt ska hinna rinna ur dräkten och inte tynga dem på land.Foto: JERKER IVARSSON

När båda dykarna är uppe och har säkrat stranden kan de övriga fyra attackdykarna komma efter. Det är en metodisk process som tar tid – sista man upp kan ha legat still i vattnet en halvtimme och är kraftigt nedkyld.

Så här vässar kustjägarnas attackdykare sina färdigheter.

Roger och Henrik är halvvägs in i den 15 veckor långa attackdykarkursen. De tillhörde Försvarsmaktens elit redan innan, som färdiga kustjägare och erfarna soldater.

– Man måste starta från en väldigt bra grund, för man bryter bara ner sig under dykutbildningen. De flesta tappar mellan 4 och 8 kilo, mest muskler, säger Henrik.

Det är vad långa dyk med syrgas – under ytan i upp till två timmar i fyragradigt Östersjövatten – gör.

– Medicinskt mår man inte 100 procent. Det kan kännas som om man är bakfull varje dag. Man får klickningar i huvudet, huvudvärk, trötthet. Man är inte den mest sociala under utbildningstiden, säger Henrik.

Varje attackdykargrupp består av gruppchef, ställföreträdande chef, skarpskytt, signalist, jägarsjukvårdare och fältarbetsman (en sprängämnesexpert).
 
Varje attackdykargrupp består av gruppchef, ställföreträdande chef, skarpskytt, signalist, jägarsjukvårdare och fältarbetsman (en sprängämnesexpert).Foto: JERKER IVARSSON

 Mycket kan gå fel under ytan. Vatten kan komma in i dräkten eller i syrgasapparaten. Fel på apparaten kan leda till koldioxidförgiftning, dykaren kan vara för tung och sjunka på lägre djup. Man kan fastna och simma in i saker.

Därför drillas alla dykare intensivt i de enklaste moment. Allt måste sitta så hårt i ryggmärgen att det blir naturligt, även mitt i natten i iskallt vatten efter timmars simning i beckmörkret.

– Det gäller att framkalla stress tidigt i en säker miljö och bygga upp så att man känner sig trygg, säger Roger.

– Det är viktigt med rutiner och att följa dem slaviskt. Vi dyker också när vi har lågt stridsvärde.

– Men du har nästan 2000 minuter under ytan innan man börjar dyka när man är riktigt trött, säger Henrik.

Högre kvalitet

Attackdykare är en av Försvarsmaktens absolut mest krävande befattningar – och kvaliteten har höjts sedan värnpliktstiden. Huvudanledningen är tid. Ingen antas till kustjägarskolan utan att ha varit anställd i försvaret minst ett år. Därefter följer särskild uttagning och för de utvalda en 40 veckors grundkurs. Först därefter kan en färdig kustjägare söka till den högintensiva 15-veckorskursen till attackdykare.

Kustjägarna skapades som anfallsförband, renodlat marininfanteri, en roll som nu övertagits av amfibieskyttekompanierna. Till vänster i bild ställföreträdande kompanichef Petter Lindquist.
 
Kustjägarna skapades som anfallsförband, renodlat marininfanteri, en roll som nu övertagits av amfibieskyttekompanierna. Till vänster i bild ställföreträdande kompanichef Petter Lindquist.Foto: JERKER IVARSSON

 En färdig attackdykare har alltså minst tre år i försvaret bakom sig.

En sådan erfarenhet och skicklighet hann ingen värnpliktig bygga upp. Spetsen har blivit vassare.

– De som är hos oss nu är äldre och har mer erfarenhet. Förr var man kanske 19–20 år, utbildades ett år och krigsplacerades. Nu är den yngsta 23 år och den äldsta 42 år. Det finns ingen gräns för hur skicklig en kille eller tjej kan bli. Man ska aldrig kunna bli färdig som kustjägare, det ska alltid finnas något nytt att förkovra sig inom, säger kapten Petter Lindquist, ställföreträdande kompanichef.

Tekniken har också utvecklats. Numera kan jägarna skicka upp egna obemannade flygande farkoster för spaning och i kompaniet finns kompetens att styra nära understöd från flyg – det som på Nato-språk heter "Joint terminal attack control".

Jägarna har fått ny gruppradio, nya mörker- värme- och optiska sensorer, nya vapen med nya sikten, ny dykapparat som ger möjlighet att dyka längre och djupare och ett nytt bärsystem.

– Väldigt mycket material för enskild soldat och grupp har omsatts. Genom att ha anställda längre kan vi utnyttja systemen bättre. I synnerhet samband och sensorer kräver mycket tid för att bli duktig på att hantera, så även ny dykapparat. De flesta har varit utomlands på insatser och har en större förståelse för helheten, säger Petter Lindquist.

”Ska vara bäst”

Vassare spets – men volymen har sjunkit kraftigt. På 1990-talet fanns inte mindre än tolv mobiliserbara kustjägarkompanier – nu finns bara ett.

De 132 kustjägare som är kvar utgör ett elitförband som i små enheter kan arbeta självständigt under extrema påfrestningar.

– Vi ska vara bäst, säger Petter Lindquist.

Det gäller att ha rätt vikt i förhållande till djupet man ska simma på, annars kan man stiga upp mot ytan – eller sjunka. Erfarna dykare vet ungefär hur de ska balansera vikten. "Men vi måste alltid väga av oss. Allt ligger i bra förberedelser. Om du är tung kommer du bara bli tyngre ju djupare du går," säger Roger.
 
Det gäller att ha rätt vikt i förhållande till djupet man ska simma på, annars kan man stiga upp mot ytan – eller sjunka. Erfarna dykare vet ungefär hur de ska balansera vikten. "Men vi måste alltid väga av oss. Allt ligger i bra förberedelser. Om du är tung kommer du bara bli tyngre ju djupare du går," säger Roger.

Huvuduppgiften är spaning – men stridsförmågan är hög. Understödsgruppens utrustningslista vittnar om det: här finns såväl granatgeväret Carl Gustaf som 12,7 millimeters tung kulspruta och 40 millimeters granatspruta.

Elitens elit – attackdykarna, 21 man som opererar i grupper om sex – har inte samma eldkraft. Ska man ta med sig ett förstärkningsvapen på en lång simning under vatten måste det vara mycket nödvändigt. Oftast handlar det om kraftfulla automatgeväret 90C, även om 14 extra kilo blir "jävligt tungt".

– Vi vill bekämpa med prickskytte, leda indirekt eld eller flyg och förlita oss på vår överlägsenhet i sensorer, nattutrustning och så vidare, säger Petter Lindquist.

– Vi ska sticka nålen där det gör väldigt ont.

Två meters sikt

Dykare kan simma i kilometer under ytan och ta sig iland osedda, för att spana eller anfalla överraskande. Normalt dyker de bara med syrgas, ett helt slutet system som inte ger ifrån sig några luftbubblor. Det fungerar till runt 15 meters djup. Behöver man gå djupare kan nitrox, en blandning av syrgas och kväve användas, men då avges bubblor.

Fukten gör Stockholms skärgård kall och ogästvänlig, särskilt för den som verkar i vattnet. "Jag har frusit mer här ute än uppe i Kiruna," säger Henrik.
 
Fukten gör Stockholms skärgård kall och ogästvänlig, särskilt för den som verkar i vattnet. "Jag har frusit mer här ute än uppe i Kiruna," säger Henrik.Foto: JERKER IVARSSON

I Östersjön är det ofta mörkt även på dagen. Sikten kan vara fem, kanske nära tio meter, men oftast bara två–tre. Men på natten är det beckmörkt. Gruppens navigatör styr med klocka och kompass.

En dykares utrustning väger mellan 40 och 80 kilo, men det finns inga möjligheter att packa något för bekvämligheten. Tält är bara att glömma. Liggunderlag likaså.

– Du kommer att vara kall, även på land. Det gäller att ta hand om sig själv, hålla igång och producera värme i kroppen, säger Henrik.

– Det finns inget som är bekvämt. Man är blöt, all utrustning är blöt, säger Roger.

Varje sak som ska med måste vägas på guldvåg.

– Det kan bli två timmars extra lidande där jag svettas, för att få med en extra tröja som jag kan ha i en vecka, säger Roger.

Vatten tär på allt och automatkarbinen AK5 som kustjägarna använder är inte anpassad för undervattenstjänst. "Det finns vapen som är bättre lämpade, men vi använder det vi har. Pistolen funkar alltid, den kan man lita på," säger Roger.
 
Vatten tär på allt och automatkarbinen AK5 som kustjägarna använder är inte anpassad för undervattenstjänst. "Det finns vapen som är bättre lämpade, men vi använder det vi har. Pistolen funkar alltid, den kan man lita på," säger Roger.Foto: JERKER IVARSSON

 Den mat som kommer med är den som får plats i fickorna.

– Ska du vara still mycket kanske du inte behöver äta så mycket. Det är också kopplat till temperaturen. Men vi kan vara ute länge, säger Roger.

Varför utsätter man sig för sådant?

Henrik ler snett.

– Det är något helt nytt, man vill testa sig själv. Det är inte så många som gjort det.

100 sökande per år

Delar av försvaret har rekryteringsproblem, men inte kustjägarna. Förbandet får runt 100 sökande varje år, 10–15 får påbörja utbildningen. Den inleds med ett intensivt uttagningstest under två dagar med psykolog, läkare och sjukgymnast och tuffa prövningar, för att gallra ut dem som inte kommer klara sig.

Men även av dem som påbörjar utbildningen hoppar alltid en eller två av.

– Det är väldigt fysiskt tungt, det sliter om man inte är förberedd. Vissa har mörkat tidigare skador, men det kommer alltid fram, säger Petter Lindquist.

Att simma hundra meter under ytan tar ungefär fyra minuter, den långsamma uppstigningen kan ta upp till en halvtimme.
 
Att simma hundra meter under ytan tar ungefär fyra minuter, den långsamma uppstigningen kan ta upp till en halvtimme.Foto: JERKER IVARSSON

Men att bara vara ett fysmonster räcker inte.

– Man måste vara ödmjuk inför uppgiften, inställningen är minst lika viktig som fysiken. I min erfarenhet är det lättare att träna upp en fysisk förmåga än att ändra en attityd, säger Petter Lindquist.

 

Så är kustjägarkompaniet organiserat – 132 man totalt

Det krävs för att bli kustjägare

ANTAGNING

Allmänna krav:

 Fullgjord GMU (grundläggande militär utbildning).

 Anställd inom försvaret minst ett år.

 Simning och vattenvana med bland annat bröstsim, livräddning och andra vattenövningar.

Fyskrav:

 Stepptest med 30 kilo packning, 3 min/ben

 Böjsträck (armböjningar), 40 repetitioner

 Situps, raka höga, 40 repetitioner

 Statisk rygghäng, minst 60 sekunder

 Militära räckhäv (chins), 8 repetitioner

 Löpning 10 kilometer, 49 minuter

 Simning och vattenvana, bland annat bröstsim, livräddning och andra vattenövningar.

Medicinska krav:

 Fullgod syn utan korrektion

 Allergifri

 Normalt färgseende

 Normal hörsel

Särskild uttagning med andra fysiska tester, läkarkontroller och intervjuer sker under två dagar.

GRUNDKURS KUSTJÄGARE

Utbildning under cirka 40 veckor. Slutprovet kallas "Övning Neptun".

BEFATTNINGSUTBILDNING

Mot till exempel signalist, jägarsjukvårdare eller skarpskytt.

Kustjägares beväpning

 Automatkarbin AK5 C/D

Kaliber: 5,56 mm. Vikt: 4,5 kg (med fullt magasin). Magasin: Max 30 patroner.

 Lätt kulspruta 90 B

Internationell benämning:FN Minimi Para. Kaliber: 5,56 mm. Vikt: 7 kg. Eldhastighet: 700-1000 skott/min.

 Pistol 88

Internationell benämning: Glock 17/19. Längd: 186 mm. Höjd: 138 mm. Vikt: 905 g (inklusive fulladdat magasin). Kaliber: 9,0 mm. Magasin: 17 patroner.

 Prickskyttegevär PSG-90

Internationell benämning:Accuracy Int. Arctic Warfare. Kaliber: 7,62 mm. Vikt (med kikare, rem, fullt magasin): 6,66 kg. Max praktiskt skjutavstånd: ca 800 meter.

UNDERSTÖDSGRUPPEN:

  Granatgevär M/48 el M/86 (Carl Gustaf)

Kaliber: 8,4 cm. Vikt: 14 kg (m/48), 9,5 kg (m/86). Längd: 1,13 m. Patronens vikt: 3 kg. Utgångshastighet: 250–300 m/s (beroende på granattyp).

  Kulspruta 58

Internationell benämning:FN Mag. Kaliber: 7,62 mm. Vikt: 11,6 kg. Eldhastighet: 600-850 skott/min.

 Tung kulspruta 88

Internationell benämning:FN M2 HB QCB. Kaliber: 12,7 x 99 mm. Vikt: 38 kg. Eldhastighet: 485–650 skott/min. Max praktiskt skjutavstånd: Luftförsvar ca 1500 meter.

 Granatspruta 92

Internationell benämning: Saco Defence MK19 M3. Kaliber: 40 mm. Vikt: 81 kg. Eldhastighet: 350 skott/min. Max praktiskt skjutavstånd: 1200 meter.

Detta är ett "elitförband"

Försvarsmakten har inga enheter som officiellt kallas "elitförband". Men det går att urskilja soldater som har extra höga krav på sig. Utifrån samtal med militära experter har vi gjort följande definition av ett elitförband:

 Stora krav på fysisk och psykisk prestationsförmåga i fält

 Svåra uppgifter

 Hård träning

 Bra materiel

 Tuff uttagning

Exempel på elitförband

SPECIALFÖRBAND:

 Särskilda operationsgruppen (SOG).

Sveriges enda specialförband, rekryterar bland annat från elitförbanden. Löser uppgifter som inte är av konventionell karaktär. En särskild resurs direkt under ÖB.

KONVENTIONELLA FÖRBAND:

■ ■ Underättelseförband

 Fallskärmsjägarskvadronen (32:a underrättelsebataljonen)

 Kustjägarkompaniet (inkl attackdykarna) (1:a Amfibiebataljonen)

■ ■ Stridande förband

 Arméns jägarbataljon

■ ■ Säkerhetsförband

 Säkerhetsskvadronen (13:e Säkerhetsbataljonen)

 Säkerhetskompani sjö (13:e Säkerhetsbataljonen)

 Flygbasjägare (flygvapnet)

 

 

Ämne: Möt attackdykarna – vårt vassaste vapen

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar