Miljögifter och hälsa

14.03.2015 16:38

Det finns en oegentlighet när det gäller frågan hur miljögifter i vår mat påverkar vår hälsa. Nästan alltid när problem med ett miljögift presenteras i media förknippas detta med ett livsmedel med höga halter. Nyligen hörde vi om arsenik i riskakor, vi har hört om dioxiner i fet Östersjöfisk, polycykliska aromatiska kolväten i grillad mat, kadmium i musslor osv. Även om detta är sant så är det samtidigt vilseledande. Det är inte halten i livsmedel som är avgörande – det är det totala intaget av ett miljögift som har betydelse för och kan skada vår hälsa.

De livsmedel som anges ha höga halter äter vi i många fall sällan, medan andra livsmedel med lägre halter äter vi ofta. Därför är det sammanlagda intaget av miljögifter från många baslivsmedel som avgör hotet mot vår hälsa.

    I och med att intresset inte fokuseras på baslivsmedlen är deras innehåll av många svåra miljögifter närmast okänt. Oroliga småbarnsföräldrar ber att Arla skall låta avbryta tillförseln av miljögifter med slam till mjölk. Men Arla svarar ”Arlas mjölkprodukter är säkra. Branschen analyserar regelbundet kadmium och andra metaller, bekämpningsmedel, dioxiner, PCB och flera andra miljögifter för att försäkra sig om att inga oönskade ämnen finns i mjölken”. Detta är inte sant, men ingen reagerar. Men skulle fiskare från Östersjön säga att ”inga oönskade ämnen finns i strömmingen” skulle detta väcka stort uppseende och protester.

 

Just denna bristande redovisning av miljögifterna i baslivsmedel och exempelvis i mjölk gör det möjligt för ekonomiska intressen att smyga in ännu mer miljögifter i mjölk, ersättning och annan barnmat.  

 

Varför redovisas inte miljögifterna i baslivsmedel?

Den troligaste orsaken till att myndigheterna inte redovisar miljögifterna i baslivsmedel är att man inte vill sprida ”onödig oro”. Eftersom vi måste äta våra baslivsmedel – med eller utan miljögifter – anses det vara bäst att utelämna uppgifter om innehållet av miljögifter. När en tjänsteman vid Livsmedelsverket fick frågan varför man varnar för dioxin i fet Östersjöfisk men inte för det betydligt större intaget av dioxin från mjölk, svarade hon ”- Vi måste ju äta något.” (Aftonbladet 20/11 2013).

 

Detta förfarande gör att medvetenheten och bevakningen av miljögifter i baslivsmedel närmast uteblir. Arla kan påstå att ”Arlas mjölkprodukter är säkra” utan att någon reagerar, medan minsta osaklighet beträffande reklam för strumpor påtalas enligt konsumentlagar. Arlas mjölkprodukter innehåller sannolikt hundratals olika fettlösliga och svårnedbrytbara miljögifter – de flesta mäts inte upp och saknar gränsvärden. Andra miljögifter och nedbrytningsprodukter är okända. Baslivsmedel som exempelvis innehåller miljögifterna polycykliska aromatiska kolväten kan aldrig påstås vara ”säkra”, då dessa miljögifter kan orsaka cancer och död även i låga intag. De finns exempelvis i barnvälling men också i fullkornsmjöl från Kungsörnen. Livsmedelsverket anger att polycykliska aromatiska kolväten kan utgöra en ”kemisk fara” i mjölkpulver och vasslepulver – råvara för ersättning. Detta redovisas närmare nedan.

 

 

 

 

https://encrypted-tbn2.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRdwOkdV2jojtShVW0lYbO9Gd52J2Gf7gokNPqpV8OADWeAydNBfg

 

Dioxin och dioxinliknande PCB

Dioxin är ett mycket farligt miljögift, i synnerhet för foster och små barn. Livsmedelsverket slår fast: ”Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten. Höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka hjärnans utveckling, vilket bland annat kan ge beteendestörningar. Ämnena misstänks också påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystem samt orsaka cancer. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB. Ämnena förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken”.

 

Om immunförsvaret påverkas kan detta bana väg för ökad infektionskänslighet.

En dansk undersökning när det gäller 2-åringar visar att dioxin och dioxinliknande PCB var de hormonstörande miljögifter som leder till högsta riskerna för anti-androgena störningar av hormonsystemet. Man anger att dioxin och PCB kommer med livsmedel.

 

Vidare anger personal vid barnhälsovården att en rad hälsostörningar tycks öka idag: allergier, diabetes, tidiga födslar, färre normala förlossningar, låga födelsevikter, fetma eller extremt låg vikt, beteendestörningar, förkylningsastma m m.

 

Innehåll av dioxiner och dioxinliknande PCB i livsmedel

Från vilka livsmedel kommer vårt intag av dioxinerna – i synnerhet hos kvinnor i barnafödande ålder? Enligt Livsmedelsverket kommer den största andelen av dioxiner med mejeriprodukter till förstföderskor. Långt mer än från fet Östersjöfisk, som Livsmedelsverket ofta varnar för.

 

Tabell 6. Beräkning av dagligt intag av dioxiner/dioxin- lika PCBer (total TEQ) för de kvinnor

som svarade på kostenkäten, samt procentuellt bidrag från olika livsmedelsgrupper.

 

 

Total TEQ*

 

 

 

 

Totalintag (pg/person)

71 (34)

63 (17-300)

33/140

249

Intag (pg/kg)

1,1 (0,6)

0,9 (0,3-5,1)

0,5/2,0

235

Mjölkfett (%)                     

33 (14)

32 (5-78)

11/58

249

Kött (%)

20 (11)

18 (0-65)

5/41

249

Veg. fett (%)

13 (8)

11 (0-44)

3/26

249

Ägg (%)

5 (4)

4 (0-33)

1/13

249

Fisk (total) (%)

29 (19)

26 (0-76)

4/66

249

Fet Ö-sjöfisk (%)

7 (12)

0 (0-70)

0/27

249

 

* Dioxin         

 

(Från: ”Organiska miljögifter hos gravida och ammande” Livsmedelsverket rapport 4 – 2006)

 

 

Eftersom mjölkprodukter används för tillverkning av modersmjölkersättning följer miljögifterna med till ersättningen. Livsmedelsverket redovisar halterna av dioxin och PCB i barnmat:

 

https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRYS2V-AQsP1SHZh3htIq6OCSpnGhKnWS3POsnNbgSFYWS_Yo6h

 

cid:image001.png@01D05CB4.EC8767F0

 
 

 

                             Källa: Livsmedelsverkets rapportserie nr 23/2012

 

 

Observera att halten av dioxiner är högre i ersättning än i en typ av barnmat med fisk (torsk). Detta är anmärkningsvärt. Vanligtvis brukar fiskprodukter förknippas med miljögifter.

 

Andra miljögifter i ersättning

I och med att ersättningen innehåller dioxin finns högst sannolikt också en lång rad andra svåra miljögifter där som har liknande egenskaper och brukar följas åt. De analyseras dock inte. Förutom dioxin och dioxinliknande PCB har Livsmedelsverket efter analyser klargjort att i mjölkfett finns också:

 

Bromerade flamskyddsmedel:    BDE­28,  BDE­47,  BDE­66,  BDE­99,  BDE­100,  BDE­153,  BDE­154,  BDE­209 och HBCD

Klorerade bekämpningsmedel:   p.p’­DDE,  p.p’­DDD, p.p’­DDT, HCB, α­HCH och β­HCH

Perfluorerade ämnen:                 PFOA, PFHxS och PFOS

                     

                      Källa: Livsmedelsverkets rapportserie nr 7/2012

I och med att ersättning tillverkas av bl a mjölkprodukter finns sannolikt också andra miljögifter i ersättningen som finns i mjölken.

 

Ytterligare miljögifter i mjölkfett och ersättning

Livsmedelsverket söker bara efter ett begränsat antal av de miljögifter som kan väntas förekomma i mjölkfett och ersättning,troligen av ekonomiska skäl då analyserna är dyraOm vi utgår från förekomsten av miljögifter i navelsträngsblod (enligt CDCs Fourth Report) kan också följande miljögifter misstänkas finnas i mjölkfett och ersättning om någon skulle söka efter dem.

 

Bromerade flamskyddsmedel: BDE17, BDE85, BDE 183 och PBB153  

Klorerade bekämpningsmedel: Oxychlordan, Transnonachlor, alfa-chlordane, Mirex och gamma-chlordane  

Perfluorerade ämnen: PFBuS, PFDeA, PFDoA, PFHpA, PFNA, PFOSA och PFUA                

 

När det gäller de allvarliga miljögifterna i gruppen av PCB så mäter Livsmedelsverket endast 6 stycken men inte dessa:

PCB 44, PCB 49, PCB 66, PCB 74, PCB 87, PCB 99, PCB 119, PCB 128, PCB 146, PCB 149, PCB 151, PCB 170,

PCB 172, PCB 177, PCB 178, PCB 183, PCB 187, PCB 194, PCB 195, PCB 196, PCB 199, PCB 203, PCB 206 och PCB 209

 

I och med förekomsten av samverkanseffekter (”cocktaileffekter”) kan de olika miljögifterna tillsammans leda till hälsorisker oavsett om halten för vart och ett ämne ligger ovan eller nedan gränsvärden eller detektionsgränser. Därför skall vi i första hand försöka eliminera tillförseln av miljögifter till barnens mat.

 

Analyser och detektionsgränser

Det finns en rad svårigheter man måste beakta i samband med kemiska analyser. Det finns alltid en detektionsgräns – den lägsta halt som utrustningen kan påvisa. Att halten av ett ämne ligger under detektionsgränsen brukar benämnas ”Miljögiftet kan inte påvisas i provet” vilket tolkas som om det inte finns där. Men just den typ av fettlösliga miljögifter som behandlats här, lagras upp i kroppen och mängden ökar oavsett om halten ligger ovan eller under detektionsgränsen.

   Dessutom är begreppet detektionsgräns relativt. De siffermässiga uppgifterna om halter blir mer osäkra ju närmare detektionsgränsen man kommer. Den som inte vill hitta ett miljögift i ett livsmedel kan hissa upp kravet på noggrannhet, så att resultaten kommer att ligga under den nya förhöjda gränsen. ”Miljögiftet kan inte påvisas”. I de allra flesta fall har dock noggrannheten i praktiken liten betydelse – dvs om exempelvis halten av ett miljögift är 2,2 ug/g eller 2,236 ug/g.

   Vidare kan analyser användas för att visa att ett varumärke blandar in kemikalier i vår mat, t ex bensin i margarin eller färgämnen i smör. Här behövs inga sifferuppgifter alls angående halter etc. Det är en etisk och inte en toxikologisk/vetenskaplig fråga.  

 

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i barnvälling

Gruppen polycykliska aromatiska kolväten innehåller några av de farligaste miljögifter vi känner. Det beror på att flera av dem är komplett cancerframkallande (s k genotoxiska). Det innebär att de kan ge upphov till cancer oavsett intagets storlek. Stort intag ger stor risk för cancerdöd – litet intag ger liten risk, men risken är inte borta förrän intaget är noll. Myndigheterna har svårigheter med denna typ av miljögifter och tvingas godta risker för uppkomst av cancer eftersom man inte kan få bort dem från våra livsmedel. Man talar om ”tolerabelt intag” – ett intag som ger en tolererbar cancerrisk. Gränsvärden baseras på uppskattningar av antalet cancerfall t ex under en livstid i en stor grupp människor.

    Livsmedelsverket anger att i mjölkpulver och vasslepulver definieras PAH som en ”kemisk fara” vid sidan av dioxiner och PCB.  Vidare råder samverkanseffekter mellan olika PAH. Livsmedelsverket anger i Årsredovisning 2012:

 

”Samtidig exponering för flera kemiska ämnen, ”cocktaileffekten

Människan exponeras för en mängd olika kemikalier samtidigt och det är därför viktigt att inte bara studera effekten av varje ämne för sig. Livsmedelsverket har studerat om blandningar av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) har starkare skadeverkningar på kromosomer i möss jämfört med de enskilda ämnena.

     EU har gemensamma gränsvärden för benz(a)pyren (BaP) och för summan av fyra PAH:er, kallade PAH4. Djuren behandlades med PAH4, men även med de enskilda ämnena i PAH4

var för sig. Dessutom fick vissa djur PAH4 tillsammans med andra vanligen förekommande PAH:er, som anses vara harmlösa och som inte är reglerade med gränsvärden.

     Antalet kromosombrott ökade hos de djur som fått blandningen av PAH4 och de oreglerade PAH:erna jämfört med de djur som bara hade fått PAH4. När de PAH:er som anses vara harmlösa, fenantren och fluoranten, undersöktes separat visade det sig att de själva har förmågan att orsaka kromosombrott.”

 

Livsmedelverket har undersökt halten av PAH i välling från de två största tillverkarna av barnmat. Resultatet var nedslående. Exempel på halter av PAH i denna ”cocktail”:

 

Fenantren                           0,87 ug/kg

Antracen                             0.03

Flouranten                          0,2

Pyren                                  0,2

Benso(c)flouren                  0,03

Bens(a)antracen*               0,04

Krysen                                 0,08

Bens(b)fluoranten*            0,1

Bens(k)fluoranten               0,03

Bens(j)fluoranten*             0,05

Bens(e)pyren*                    0,11

Bens(a)pyren*                    0,08

Perylen                               0,03

Indeno(124-cd)pyren*        0,08

Benso(ghi)perylen              0,14

 

Komplett cancerframkallande

            Källa: Livsmedelsverkets rapportserie nr 28/2013

 

 

Varifrån kommer dioxiner och dioxinlika PCB, de olika PAH samt andra organiska miljögifter i barnmat?

Den stora källan är luftnedfallet på jordbruksmark. Att luftnedfallet är den viktigaste källan styrks av att exempelvis hjortdjur som lever i hägn och inte äter annat foder än från bete, har ungefär samma miljögifter och halter som finns i mjölk, ägg och kött. Miljögifterna hamnar på betesmark, odling av foderspannmål, trädgårdsodlingar, ekologiska odlingar osv.

 

Hur hamnar miljögifterna i lufthavet?

Miljögifterna avdunstar från olika källor i industrisamhället. En viktig källa är miljögifter som avdunstar från avloppsslam som ligger i högar eller finns utspritt på åkrarna. Världshälsoorganisationen WHO pekar på denna källa.

I slammet samlas miljögifter från hela samhället, från industrier, från trafiken via dagvatten från gator och hustak, från biltvättar och avfallsupplag osv. Vid en avfallsförbränningsstation i Göteborg leder man tidvis mycket giftigt dioxinhaltigt processvatten från rökgasreningen till reningsverk och slammet. Reningsverket är märkligt nog ”Revaqcertifierat”.

      Det som gör bidraget från slamspridningen så allvarligt är dels att jordbruket och den svenska livsmedelsproduktionen aktivt medverkar till att fylla upp våra livsmedel med miljögifter och i sista hand också våra foster, bröstmjölk och våra små barn med slammets miljögifter. Dels att ingen vet vad slammet verkligen innehåller, vilka gifter man skall söka efter i slam och navelsträngsblod. Halterna i slam saknar gränsvärden och kan vara obegränsat höga. Ändå sprids fortfarande slam i vår livsmedelsproduktion. Slutligen är det fullt möjligt och enkelt att avbryta slamspridningen jämfört med att exempelvis avbryta bidraget av dioxin från en industri i Tyskland.

 

När många oroliga människor har tillskrivit varumärkena Arla och Lantmännen samt ber dem låta avbryta all slamspridning, svarar man som tidigare nämnts, dels att deras livsmedel är säkra och dels att de inte innehåller några miljögifter. Detta är nedslående och alltså inte sant. Defåtal svåra miljögifter som Livsmedelsverket sökt efter i mjölk finns ju där, liksom i ersättning och annan barnmat. Att inte redovisa detta strider mot en grundsten i livsmedelslagstiftningen, den s k redlighetsprincipen. Slamfrågan riskerar att leda mjölknäringen, kvarnindustrin och barnmatstillverkarna i stora svårigheter om man inte snarast ställer kravet att all slamspridning måste upphöra. Man måste också redovisa vilka miljögifter som deras produkter innehåller.

 

http://www.ungafakta.se/sagor/folksagor/de-tre-bockarna-bruse/bockarna.jpg

 

Bockarna Bruse filosofin

Det finns ett ödesmättat resonemang när det gäller miljögifter som lett in oss i en tragisk återvändsgränd. Gumman i skogen sa: - Orkar jag det vedträet, så orkar jag det.

   Exponeringen tillåts öka på ett smygande sätt. Det kan gälla både beträffande antal ämnen och ökande intag. Våra barn får i sig en oacceptabel mängd dioxiner och dioxinliknande PCB som forskare varnar för – liksom för hela kemikaliecocktailen i barnens mat och omgivning.

    Så kommer intressen från avfallssektorn och vill göra ett ytterligare påslag av kanske 5 % genom att lägga miljöfarligt avfall på jordbruksmark. Man menar att detta varken gör till eller ifrån. På samma sätt kan man säga att bidraget av dioxiner till bröstmjölken från slammet är mindre än det som kommer från Tyskland osv. Den lilla bocken Bruse sade till trollet ”Ta inte mig – ta i stället min bror, han är mycket större”.

 

Jag utgår ifrån att de flesta av er läsare delar min uppfattning att all slamspridning måste upphöra. Vi ska inte godta något Bockarna Bruse argument. I stället skall vi skilja näringsämnena från miljögifterna med de tekniska/ekonomiska metoder som finns tillgängliga idag. Vi väntar på ett positivt besked från Arla, Lantmännen och LRF när det gäller ett slut på all slamspridning. Många föräldrar och andra konsumenter har redan fört fram sin oro till dessa företag.

 

Gunnar Lindgren

Starrkärr 210, 446 95 Älvängen

Tfn 0303-745073070-5679054

gunnar.lindgren.mail@telia.com

www.gunnarlindgren.com

ab5