Massövervakningen är värdelös mot både terrorism och grov brottslighet

09.08.2014 19:49

”FRA skyddar oss mot terrorister” är statsminister Fredrik Reinfeldts och regeringens standardargument för massavlyssningen.

”FRA har avvärjt flera stora terroristangrepp, men vi kan inte berätta några detaljer, för det är hemligt” brukar de som försvarar FRA’s verksamhet hävda.

 

Detta är inte sant, och det kan vi veta med säkerhet. Man behöver inte ha tillgång till någon hemlig information från FRA för att veta att de inte någonsin har avslöjat någon riktig terrorkomplott i Sverige. Det räcker med att veta vad som inte har stått i tidningarna de senaste decennierna.

Låt oss anta att FRA faktiskt skulle ha kommit någon (stor, riktig) terroristkomplott på spåren. Vad skulle de göra då?

Sverige har inga hemliga domstolar som dömer i terroristmål, och vi slänger inte ut misstänkta terrorister ur flygplan över Östersjön. Det kanske finns konspirationsteoretiker där ute som tror Sverige gör det, men i så fall är jag inte en av dem.

 

Om FRA hade hittat riktiga bevis för förberedelse för terrorism, då skulle de misstänkta blivit arresterade och åtalade. Både stämpling till mord och förberedelse för allmänfarlig ödeläggelse är mycket allvarliga brott, som i praktiken kan ge lika långa straff som ett fullbordat terroristangrepp. Om FRA hade hittat sådana bevis mot någon grupp av personer skulle det inte ens finnas någon anledning att ta till de speciella terroristlagarna.

 

Hade det här hänt i Sverige skulle de skyldiga sitta inne på mycket långa straff även om angreppet hade avvärjts. Då hade vi alla kunnat namnen på de terroristerna lika bra som vi nu känner namnen Breivik och bin Laden. Men Sverige har inte haft några stora terroristrättegångar sedan 70-talet. Hade vi haft det hade vi alla kommit ihåg det.

 

Om FRA hade hittat några riktiga terrorister skulle det dessutom legat i deras intresse att göra så stor affär som möjligt av det i media. Det skulle ju stärka deras argument för att de behövs (och därför behöver få ännu större anslag), och hjälpa deras huvudmän USA och Obama att vinna propagandakriget om den allmänna opinionen i Sverige när det gäller massövervakningen.

Men ändå har det inte varit några terroristrättegångar byggda på FRA-material i Sverige.

 

När företrädare för allianspartierna och regeringen påstår att FRA har hittat terrorister, då ljuger de. Eller kan de förklara vad de har gjort med alla terroristerna, i så fall?

Lika magert resultat tycks hela USA’s globala system för massövervakning ha givit. Trots närmast obegränsade resurser och befogenheter, har den amerikanska spiontjänsten NSA aldrig lyckats stoppa något terrordåd eller några terrorister.

 

I november 2013 anordnade Europaparlamentet en utfrågning med anledning av visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden. En av de inbjudna gästerna var den amerikanske före detta kongressledamoten Jim Sensenbrenner. Undet sin tid i kongressen var han en av initiativtagarna till den drakoniska The Patriot Act, som ger amerikanska myndigheter vida befogenheter att åsidosätta medborgerliga rättigheter i kriget mot terrorismen. Jim Sensenbrenner är alltså på intet vis någon duva. Men numera tycker även han att massövervakningen har gått för långt.

Jag frågade honom om den amerikanska massövervakningen lett till att någon terrorist fällts i domstol för terroristbrott. Svaret blev nej.

Enligt NSA själva (sa Sensenbrenner) har massövervakningen lett till att de har kunnat avstyra totalt ett (1) terroristangrepp. Men det ledde inte till att någon eller några dömdes för terroristbrott (som till exempel förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse eller stämpling till mord), utan bara till någon dom för ekonomiska brott.

 

Närmare efterforskningar visar att det rörde sig om ett fall där en somalisk taxichaufför som bodde och arbetade i USA skickade 8.500 dollar till någon av de stridande fraktionerna i Somalia. Eftersom den somaliska organisationen är terroristklassad av USA, gjorde sig taxichauffören därmed skyldig till ett terroristbrott.

 

Det här är alltså den största framgången som NSA kan visa upp som resultat av alla de miljarder som massövervakningen kostar de amerikanska skattebetalarna. Det är alltså inte bara den svenska massövervakningen i FRA’s regi som har resulterat i exakt noll terroristdomar för avstyrda försök till attentat. Inte ens NSA’s globala övervakning tycks har fått fram tillräckligt med bevisning för att fälla någon i domstol för terroristbrott.

 

I januari 2014 skrev Washington Post:

En analys av 225 terrorismfall i USA sedan den 11 september 2001 konstaterar att NSA’s massinsamling av trafikdata rörande telefonsamtal ”inte haft någon märkbar effekt för att stoppa terroristhandlingar”

Det som har lett till att terroristkomplotter har kunnat avslöjas vid ett antal tillfällen i USA har istället varit traditionellt polisarbete, skrev Washington Post.

 

En annan amerikansk rapport samma månad, januari 2014, kom fram till samma resultat. Inga fångade terrorister.

Den 238-sidiga rapporten konstaterar att den amerikanska spionorganisationen NSA’s program för att samla in metadata om alla medborgares telefonsamtal bara har givit ”minimala” tillskott till kampen mot terrorism, strider mot lagen och borde stängas ner fortast möjligt.

Rapporten granskar den handfull fall där data från massövervakningen överhuvudtaget har använts, och hittar

“… inget fall där programmet bidrog direkt till att man upptäckte någon tidigare okänd terroristkomplott eller lyckades avstyra en terroristattack.”

NSA har aldrig stoppat en enda terroristattack, trots att de har närmast obegränsade ekonomiska resurser, spionerar på precis allt de kan komma åt, och inte bryr sig ett jota om att följa de lagar som finns för att skydda allas vår rätt till privat kommunikation.

I Sverige agerar FRA som underleverantör och bästa samarbetspartner med NSA. Den verksamheten kostar 860 miljoner kronor i budgeten 2014. Men inte heller FRA har fångat någon enda terrorist.

 

Grov brottslighet är det andra området som brukar lyftas fram som argument för massövervakningen. Enligt EU’s datalagringsdirektiv är alla telefon- och internetoperatörer skyldiga att lagra data om alla vi kontaktar och allt vi gör på nätet. Motivet är (förutom terrorism) att bekämpa grov brottslighet.

Men inte heller mot grov brottslighet är massövervakningen effektiv.

 

År 2013 gjorde tyska parlamentet en utvärdering av datalagringsdirektivet i Tyskland. De kom fram till att datalagringen var så gott som helt värdelös:

Användandet av datalagringsdirektivet höjde framgången hos brottsutredningar med endast 0,006 procent. Direktivet står därför inte i proportion till antalet brott som kan lösas.

skrev Bundestag Working Group i sin studie.

Någon räknade ut att man rent statistiskt skulle ha kunnat anställa 1,4 nya poliser i hela Tyskland istället för att lägga miljarder på datalagringen för att komma upp i en förbättring på 0,006 procent.

 

När EU-kommissionen sent omsider presenterade en utvärdering av datalagringsdirektivet 2011, kom den redan i inledningen fram till  slutsatsen att datalagringen ”spelar en viktig roll” i kampen mot den grova brottsligheten. Den ansvariga kommissionären Cecilia Malmström (FP) hävdade att den var ”av mycket stor betydelse för de straffrättsliga systemen och brottsbekämpningen”. Det budskapet basunerades ut i EU-kommissionens pressmeddelande.

 

Men själva utvärderingen visade sig mest bestå av anekdoter utan källhänvisningar. Någon riktig statistik över hur många fall som verkligen klarats upp med hjälp av datalagringen i de olika medlemsländerna fanns inte — i de flesta fall för att medlemsländerna inte kunnat eller velat presentera någon sådan statistik.

 

FRA, NSA och EU-kommissionen följer alla samma mönster när de får frågan om massövervakningens effektivitet. Först säger de i svepande ordalag att de har fångat massor av terrorister eller skurkar. Men när någon ber om närmare detaljer visar det sig vara endera önsketänkande eller ren lögn.

 

Datalagringen kränker våra mänskliga rättigheter. Det konstaterade EU-domstolen i en dom den 8 april 2014. Det är okay under vissa omständigheter övervaka personer som är misstänkta för brott. Men det är inte okay att övervaka alla på det sätt som datalagringsdirektivet kräver, sa domstolen.

 

Det här är det grundläggande argumentet för varför vi varken ska ha datalagring eller massövervakning enligt (eller i strid mot) några andra lagar. Massövervakning utan brottsmisstanke är inte proportionerligt, och är varken nödvändigt eller acceptabelt i ett demokratiskt samhälle. När EU-länderna ägnar sig åt sådan övervakning bryter de mot både Europakonventionen om mänskliga rättigheter och EU’s rättighetsstadga.

 

Även om det gick att visa att massövervakningen var effektiv mot terrorism och grov brottslighet skulle den fortfarande inte vara proportionerlig, och därmed fortfarande olaglig.

 

Men när det visar sig att massövervakningen inte ens är effektiv för att bekämpa brott, varför i herrans namn vill både EU-kommissionen och vår egen regering ha kvar den till varje pris? Den frågan får de gärna svara på.

 

Christian Engström
Piratpartiet

Källa: http://christianengstrom.wordpress.com/2014/08/06/massovervakningen-ar-vardelos-mot-bade-terrorism-och-grov-brottslighet/