Jan Sjunnesson: ‘Sverige sett utifrån’

12.01.2016 23:22

Under den period som folkbildaren och Avpixlat-medarbetaren Jan Sjunnesson var chefredaktör på Sverigedemokratiska Samtiden påbörjade han en artikelserie kallad “Sverige sett utifrån”. I artiklarna ges en bild av Sverige från ett antal namnkunniga invandrares och utländska Sverigebesökares perspektiv under ett antal decennier.

Efter att Sjunnesson slutade på Samtiden har han fortsatt att skriva artiklar i serien på sin blogg. Artiklarna förtjänar att lyftas fram i ett samlat sammanhang och nedan hittar du således en länklista med samtliga artiklar i serien.

Artikelserien har följande programförklaring:

Hur är svenskarna? Vad för slags land är Sverige? I denna artikelserie kommer Samtidens redaktör Jan Sjunnesson att presentera ett 30-tal skönlitterära författare, debattörer och forskare som funderat på detta. De är alla födda utanför Sverige, men har antingen flyttat hit för kortare eller längre tid, eller skrivit om svenskarna och Sverige. För dem är det uppenbart att det finns en svensk kultur och ett typiskt svenskt samhälle som de funderat över och skildrat. Från Susan Sontag 1969, Jörn Donners och Theodor Kallifatides 1970-tal över millenieskiftet till Qaisar Mahmood, Nima Dervish och Michael Booth 2014.

Sontag 1969 Den amerikanska författaren och filmaren Susan Sontag vistades sju månader i Stockholm år 1969. I ett brev till sin tidskrift, den alternativa hippa Ramparts i San Francisco, berättade hon om sina erfarenheter av den coola socialistiska utopin Sverige.

Kallifatides 1970 (En något längre version av texten finns HÄR.) Theodor Kallifatides har gjort sin resa från Grekland till Sverige 1964 som ung man och kommunist till ett tema i många tragikomiska berättelser. De första diktsamlingarna handlade om livet i exil undan militärjuntan och den första romanen hette faktiskt Utlänningar (1970). Han lärde sig svenska nog att studera filosofi på universitetet efter något år här medan han diskade på restauranger på Södermalm i Stockholm från att ha börjat som potatiskirurg, dvs. att skala potatis.

Huntford 1971 Sverigekorrespondenten för den brittiska dagstidningen The Observer i Sverige på 1960-talet hette Roland Huntford. 1971 kom hans The new totalitarians ut och året därpå i översättning som Det blinda Sverige. På 300 lättlästa sidor tecknar han bilden av ett halvt västerländskt nordligt land som mer har med Sovjetunionen att göra än med Europa.

Donner 1973 Den finlandssvenske författaren, filmaren och provokatören Jörn Donner gav ut sin Sverigeboken 1973. Dessa strängt personliga för att inte säga intima iakttagelser av folk och företeelser i Stockholm och andra städer han reser runt i påminner om ett land som då stod på tröskeln till en ny modern tid: Olof Palmes skördetid av reformer och framtidstro.

Faramond 1975 Den franska dagstidningen Le Monde Sverigekorrespondent Guy de Faramond gav ut boken La Suède et la qualité de la vie 1975. Han var uppenbart alltför imponerad av den socialdemokratin byråkratin för att kunna skriva denna otäcka lilla bok.

Enzensberger 1982 Reportageserien Svensk höst i Dagens Nyheter hösten 1982, av den tyske författaren Hans-Magnus Enzensberger, är bland det bästa som skrivits om vårt lands senare utveckling. Med historiskt djup, en reporterns blick för detaljer och en osedvanlig tankeskärpa visade han i dessa texter hur landet låg vid tröskeln till Palmes återkomst i valet 1982.

Berendt 1983 Fallet Sverige: Förmyndarsamhället får en dansk skalle av den danska journalisten Mogens Berendt (Bonnier Fakta, 1983), är inte unik i sitt råskäll på det nordliga grannlandet. I allt bekräftar den vad svenskar tror att danskar irriterar sig på; Systembolaget, förbud av krigsleksaker, Palmes självgoda utrikespolitik, myndigheternas övermakt och så vidare.

Alopaeus 1983 Att skriva en bok med titeln Drabbad av Sverige kunde nog ha sina avigsidor 1983, men författarinnan Marianne Alopaeus var inte ensam med Sverigekritik den tiden. Landets tycktes stå inför ett vägskäl efter den långa lågkonjunkturen sedan 1970-talet, de ständiga borgerliga regeringsombildningarna och kritiken av byråkratisamhället och förmynderiet.

Vreeswijk 1987 Trubaduren och poeten Cornelis Vreeswijk kom som 13 åring till Sverige 1950 från ett krigshärjat Holland. Familjen bodde först på Ekerö i Mälaren vid Stockholm och sedan på Lidingö. Han klarar det svenska språket på tio månader och går ut realskolan med gott betyg i just svenska.

Zaremba 1992 För Maciej Zaremba är det uppenbart att det finns en svensk kultur och ett typiskt svenskt samhälle som han funderat över och skildrat. Han är en av Sveriges bästa journalister . Hans varmt kritiska syn på sitt nya hemland går som en röd tråd genom alla hans texter oavsett om de handlar om skogsbruk, skola, sjukvård eller integration. Här berättar han om sitt första möte med landet och några senare iakttagelser från hemtjänsten i Norrland.

Rojas 1993 Latinamerikanen Rojas hyser en besatthet av att förstå det svenska folket, landet, svenskheten, politiken. I bok efter bok pejlar han in vad som han upplevt, läst och forskat om som ekonomhistoriker.

Baksi 1995 Den kurdiske journalisten Kurdo Baksi var tidigt ute med att samla ihop berättelser från andra invandrare. Han var redaktör för en tunn antologi, Väggarna har öron: Berättelser om främlingsfientlighet, utanförskap, mobbning, kärlek, längtan och maktlöshet som han gav ut på Svartvitts förlag 1995.

Röster om det mångkulturella Sverige 1995 ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” red Hans Nestius (Carlssons, 1996).

Freidmans 1997 Den amerikanska antropologiprofessorn Jonathan Friedman blev varse om det märkliga akademiska klimatet i Sverige genom sin hustrus upplevelser. Han blev fascinerad till den grad att han började forska om det.

Karaveli 1997 Ledarskribenten Magnus Karaveli föddes som Halil Mahmut Karaveli i Turkiet vilket gör att han passar väl in som utländsk Sverigebetraktare, även om hans perspektiv är som vilken borgerlig ledarskribent som helst.

Pascalidou 2001 Alexandra Pascalidou behöver kanske ingen närmare presentation men fakta talar att hon vid 31 års ålder år 1999 debuterade med boken Bortom mammas gata. Hon hade skrivit i antologier om invandrare och egna artiklar men denna självbiografi var nog nödvändig för henne själv att få ur sig i tid.

Daun 2005 Den svenska etnologiprofessorn Åke Daun har tagit fram forskning om likheten mellan japaner och svenskar. Engelsmannen Jean Phillips-Martinsson noterade att båda folken är ”clean, efficient, obident” i Swedes as other see them, 1981.

Daun 2005 Etnologiprofessor Åke Daun har länge samlat in vad invandrare och utlänningar anser om svenskarna. I boken En röd stuga på sjätte våningen (2005) finns några iakttagelser som han utvecklade några år senare. Där berättar han vad vi svenskar nog redan vet men värt att påminna oss om ibland.

Bakhtiari 2005 Med romanen Kalla det vad fan du vill debuterade svensk-iranskan Marjaneh Bakhtiari på vänsterförlaget Ordfront 2005. Boken är dock ingen inställsam skildring av rasistiska svenskar, mångkulturalismens välsignelser och utsatta invandrare, utan ett litterärt verk väl värt att läsa för alla intresserade av invandring, Sverige och omvärlden.

Sattarvandi 2008 Romanen Still som skrevs av den iranskfödde Hassan Loo Sattarvandi som försöker troligen berätta något om det Sverige författaren växt upp i, för övrigt samma kvarter som de fyra huvudpersonerna Nemo, Saladin, Ivan och Foggy. Men man förstår inte vad han vill säga annat än att dokumentera en misär och gestalta killsnack om sex, hop hop och droger (god varudeklaration ges av tillgängliga haschkvaliteter, dess utseende, styrka och hur man bäst gör i ordning en pipa eller bong eller rullad cigarett).Att ge ut den usla boken på Bonniers kan inte vara annat än en inkvotering på grund av invandrarförfattaren Sattarvandis utanförskap, som nu löst sig för honom. De andra bor kvar i Solnas värsta höghus. Gratulerar.

Olkeiwicz 2008 Den polska geologen Andrzej Olkeiwicz flydde som 19-åring först till Danmark och sedan Sverige 1957. Efter sin pensionering från KTH på 2000-talet skrev han boken Konsten att vara invandrare som han gav ut på eget förlag.

Brown 2009 Den brittiske journalisten Andrew Brown som bodde med en svenska i en Göteborgsförort och Lilla Edet på 1970-talet återvände för några år sedan till Sverige för att fiska. Han skrev då boken Fishing in Utopia: Sweden and the future that disappeared (Granta, 2009), en personlig skildring av hans tidiga och senare intryck av oss svenskar, det svenska samhället och vår natur, särskilt öring och lax.

Le Suédois malentendu 2009 Två franska studenter skrev 2009 en längre uppsats (200 sidor) om den svenska modellen, dess historia, vår ekonomi och utmaningar, Le malentandu Suèdois, ”Den missförstådda svensken”. De går tillbaka till rötterna för denna framgångsrika modell, kallad ”La notion de Folkhem”. De finner att idag framhålls Sverige som ett föredöme, särskilt av franska socialistiska politiker.

Lifvendahl 2011 I boken Från sagoland till framtidsland. Om svensk identitet, utveckling och emigration (2011, Hjalmarson & Högberg) intervjuar redaktören Tove Lifvendahl utlandssvenskar, forskare och företagare om Sveriges roll i världen. Flera kapitel om emigrationen sedan 1800-talet ger bakgrund till dagens svensk-amerikaner och andra utlandssvenskar som nu flyttat ut till andra länder, som Singapore, Spanien och Ryssland.

Jalving 2012 En sur dansk journalist och doktor i historia som retar sig på det politiskt korrekta Sverige, kan det vara något ? De få svenska medier som skrev om Mikael Jalvings “Absolut Sverige. En rejse i tavshedens rike” bekräftade hans uppfattningar om grannlandets ängslighet. När boken översattes till svenska tog ingen i den överhuvudtaget. Bara detta faktum gör den intressant.

Mahmood 2012 Qaisar Mahmood, född i Pakistan och uppvuxen i Tensta, är en välutbildad och nyfiken man. Han reste runt Sverige på sin motorcykel för att han ville finna spår av distinkt svensk kultur men tyckte inte han hittade så mycket. Svensk kultur är som en lök med skal efter skal utan en inre kärna blev hans slutsats i boken Jakten på svenskheten (Natur & Kultur 2012).

Sanandaji 2012 Entreprenören, teknologen och debattören Nima Sanandaji kom från Iran vid 8 års ålder till Sverige 1989. Familjen gick på socialbidrag och med tiden lyckades han ta sig in på Chalmers, Cambridge och tog slutligen en teknologie doktorsexamen vid KTH. Han har utnyttjat dessa erfarenheter av socialt och ekonomiskt utanförskap i flera böcker för att kunna analysera varför iranier och andra invandrare segregeras mer i Sverige än invandrare i andra västländer.

Afzali 2013 Afghanen Zulmay Afzali har skrivit två böcker om sin flykt till Sverige, En flykting korsar ditt spår och Hederlighetens pris (båda på Mummelförlaget, 2013 och 2014). Han var anställd av regeringen i Kabul för att bekämpa narkotikasmuggling, men tvingades fly. Han blev känd genom krönikan ”Svenskarna är inte rasister” i Svenska Dagbladet i januari 2014.

Dervish 2013 Den iranskfödde reklamaren och bloggaren Nima Dervish hann sätta rejäla avtryck i Aftonbladet, Stockholm City, hårdrockmagasinet Close Up och andra tidningar (M-Magasin, Hem & Hyra) innan han ledsnade på Sverige och flydde utomlands förrförra året. Det är en sorg att detta land inte kunde härbärgera en så klarsynt och vettig skribent som Nima.

Farrokhzad 2013 I diktsamlingen Vitsvit gör poeten och litteraturkritiken Athena Farrokhzad sitt utanförskap som iranier till poetiskt tema . På svart botten framstår hennes vita rader effektfullt men knappast för att överbrygga sin exil. Hon kråmar sig i dialog med sin mor, far, mor, bror och mormor som alla verkar trivas i det nya landet Sverige.

Pekgul 2014 Makarna Nalin och Cheko Pekgul har skrivit boken Jag är ju svensk (Recito, 2014) som de fått ge ut själva på egen bekostnad. Titeln kommer sig av ett utrop deras då femåriga dotter sa till sin kurdiska mormor när hon hävdade att barnbarnet var kurdiskt, varpå dottern utbrast: ”Men jag är ju svensk!”.

 

Källa: http://avpixlat.info/2016/01/10/artikelserie-av-jan-sjunnesson-sverige-sett-utifran/#more-164757

Ämne: Jan Sjunnesson: ‘Sverige sett utifrån’

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar