Hur skiljer sig Finlands och Sveriges Nato-utredning? - Vi listar åtta punkter

17.02.2017 19:01

PUBLICERAD 

UPPDATERAD 


 

 

 

Vi listar åtta viktiga punkter där Finland och Sverige tänker olika, eller lika, angående ett Natomedlemskap och försvar. Sverige tror exempelvis att landet, som Natomedlem, snabbare skulle dras in i ett krig än Finland.

Sveriges regering fick en ny säkerhetspolitisk utredning på fredag. Enligt den skulle Sverige vara ett viktigt område för Natos försvar av Östersjön. Därför kunde Sverige snabbare dras in i en eventuell konflikt än Finland.

Den finländska säkerhetspolitiska utredningen blev klar i våras.

De största skillnaderna i utredningarna handlar om att Finland och Sverige har olika geografiskt läge.

Yle listar de viktigaste olikheterna och några likheter i åtta punkter.

1) Sverige tror att medlemsansökan tar ett år
– Finland räknar med längre tid

Sverige: Beslutet kräver en folkomröstning. Behandling av medlemsansökan skulle ta lite mer än ett år.

Finland: Finland definierar inte lika noggrant som Sverige hur länge det skulle ta att ansöka om medlemskap i Nato. Enligt den finska utredningen kan anslutningsprocessen innan en egentlig ansökan ta lång tid.

Båda länderna räknar med att Ryssland skulle uppträda hotfullt medan ansökan behandlas.

Bild: EPA

2) Sverige väntar inte på finskt beslut
- Finland vill gå hand i hand

Sverige: Den svenska utredningen kopplar inte ihop en svensk Nato-medlemsansökan med Finlands beslut. Rapporten anser att försvarssamarbete mellan Finland och Sverige gör Östersjöområdet mer stabilt.

Krister Bringéus, som har skrivit den svenska rapporten, påpekar att ett försvarssamarbete mellan Finland och Sverige innehåller en obalans. Ett samarbete för Sverige längre österut, närmare Rysslands långa gräns. I en krissituation skulle det öka riskerna för Sverige som kunde bli tvunget att försvara Finland.

Ett samarbete skulle däremot föra Finland längre västerut och öka landets säkerhet.

Finland: Nato-utredningen konstaterar att Finland och Sverige bör ansöka om Nato-medlemskap tillsammans. Annars skulle Finlands ställning vara otrygg.

3) Båda länderna: Hotet från Ryssland har ökat

Finland och Sverige: Båda ländernas säkerhetspolitiska utredningar är ense om att både oförutsägbarheten och hotet från Rysslands sida har ökat.

Vändpunkten kom då Ryssland erövrande Krimhalvön 2014. Också Östersjöns säkerhet har försvagats.

Sverige har mer öppet diskuterat hotet från Ryssland.

Rysslands invasion av Krimhalvön blev en säkerhetspolitisk vändpunkt. Bild: EPA/Anton Pedko

4) Båda länderna: Om vi går med i Nato blir det Rysslandkris

Sverige: De ryska hoten skulle öka om Sverige blev Nato-medlem. Det skulle leda till en politisk kris.

Finland: Ett Nato-medlemskap skulle leda till en allvarlig kris med Ryssland.

Båda länderna tror att Ryssland skulle rusta upp, idka ekonomiska påtryckningar och göra motstånd i form av kampanjer. Ingetdera landet tror att en direkt konflikt skulle uppstå.

Finlands långa gräns till Ryssland spelar en synlig roll i de säkerhetspolitiska skillnaderna mellan Sverige och Finland. Bild: Yle

5) Sverige tror Östersjön blir säkrare av Nato-medlemskap
– Finland betonar delat ansvar

Sverige: Östersjöns säkerhet ökar om Sverige går med i Nato. Möjligheterna att en militär konflikt uppstår minskar.

Finland: Rapporten talar inte om Östersjöområdets säkerhet som en helhet. Finlands Nato-utredning konstaterar att ett finskt medlemskap skulle stärka de Baltiska staternas säkerhet. Finland skulle vara med och dela på Natos börda vid den ryska gränsen. Om både Sverige och Finland gick med i Nato skulle militäralliansen få ett strategiskt område för Norden och Baltikum.

Båda rapporterna anser att ländernas egen säkerhet skulle förbättras av ett Natomedlemskap eftersom de garanterat skulle få stöd i en konfliktsituation.

Finland har betydligt större militär än Sverige. En del av soldaterna utbildas i Dragsvik i Ekenäs. Bild: YLE/Maria Helsing

6) Sverige skulle delta i Östersjökrig
– Finland talar om att försvara sig själv

Sverige: Om det skulle bli krig i Östersjön, skulle Sverige bli inblandat, tror den svenska utredningen. Orsaken är speciellt Gotlands strategiska läge som port mot Östersjön. Ryssland kunde ockupera Gotland och det skulle hindra Nato att komma in i området. Vid en konflikt skulle Nato behöva använda luftrum, flygbaser och hamnar i Sverige.

Finland: Finland betonar försvaret av det egna landområdet.

Estland, Lettland och Litauen är alla medlemsländer i Nato. Bild: EPA/VALDA KALNINA

7) Sverige skulle hjälpa Baltikum
– Finland vill försvara sig själv

Sverige: Landet är redo att hjälpa de baltiska staterna. Rapporten betonar Sveriges solidaritetsprincip. Enligt den förblir Sverige inte passivt om ett land i Norden eller EU blir anfallet. Sverige skulle enligt rapporten snabbt dras in i ett krig om Ryssland anföll Baltikum.

Finland: Finland vill försvara sitt eget område. Ett starkt eget finländskt försvar skulle utgöra en del av försvaret av Östersjön, enligt den finska rapporten. Finland borde inte äventyra sitt eget försvar genom att förflytta för mycket styrkor ut ur landet.

8) Sverige njuggare inställt till finsk-svensk allians

Sverige: Rapporten ger Finlands och Sveriges försvarssamarbete komplimanger men förhåller sig motvilligt till en försvarsallians mellan länderna.

Statsminister Stefan Löfven sade på sommaren att en finsk-svensk försvarsallians inte är aktuell. Utredningsmannen Bringéus konstaterar att det hörs röster från Finland som är av annan åsikt.

Finland: Den finska rapporten anser att det är viktigt att fördjupa samarbetet med Sverige, men anser att en allians skulle ha sina begränsningar.

Säkerhetsgarantier och integrerat försvar skulle begränsa rörelsefriheten. Ett land kunde exempelvis inte lösgöra sig och ensamt ansöka om Nato-medlemskap.

Analysen är ursprungligen skriven av Yle Uutisets korrespondent i Norden Hannele Muilu. Texten är lätt redigerad och översatt till svenska av Yle Nyheter.

Hör riksdagsledamöterna Erkki Tuomioja (SDP) och Stefan Wallin (SFP) samt verksamhetsledaren för Fredsförbundet Laura Lodenius diskutera det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön i Slaget efter tolv!

 

19.09.16: Det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön

Hör riksdagsledamöterna Erkki Tuomioja (SDP) och Stefan Wallin (SFP) samt verksamhetsledaren för Fredsförbundet Laura Lodenius det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön. Vad ska man tänka om försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland? Vilka är Rysslands utrikespolitiska ambitioner i regionen? Och hur kommer Nato in i bilden? Rikhard Husu leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

 

Ämne: Hur skiljer sig Finlands och Sveriges Nato-utredning? - Vi listar åtta punkter

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar