Hemlig process tar Sverige mot Natos elitstyrka

19.09.2015 15:08

Regeringen är på väg att ta ytterligare ett steg mot integrering med Natos skarpa förband i händelse av ett krigsutbrott i till exempel Baltikum.

Det visar en hemligstämplad promemoria vid försvarsdepartementet som SvD kan avslöja.

– Det här är ett spel under täcket hela vägen, säger Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (FP).

 

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: TT

Rubriken är ”Orientering om JEF och önskemål om svenskt deltagande”, daterad i november 2014 och upprättad av ”Försvarsmakten – Försvarsavdelningen London”. JEF är den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF) – som under 2017 leder Natos nya spjutspetsstyrka Very High Readiness Joint Task Force (VJTF).

– Med det här kommer vi ännu närmare Natos skarpa verksamhet och ännu närmare artikel fem i Natos stadgar om kollektivt försvar, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (FP) till SvD.

I regeringens försvarsproposition står det att "Sverige aktivt bör söka deltagande i bilaterala och multilaterala samarbeten i norra Europa". Joint Expeditionary Force nämns inom parentes som ett exempel.

När texten skrevs fanns den hemliga promemorian redan på försvarsdepartementet sedan ungefär ett halvår tillbaka. Promemorian är skriven av Mats Danielsson, försvarsattaché vid ambassaden i London.

– Det finns en pågående dialog om vad det här innebär för Sverige, men sedan krävs det ett politiskt ställningstagande av regeringen, säger överste Danielsson till SvD.

Storbritannien är intresserade av att Sverige går med?

– Ja. De skulle inte ha något emot det. Vad jag förstår skulle det vara fullt möjligt om vi vill.

Hur långt har det här kommit?

– Det finns ingen formell förfrågan om JEF. Det pågår en process, det är så man ska se det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: SvD

 

På toppmötet i Wales i september 2014 tog Natoländerna flera beslut för att möta det ryska agerandet i östra Ukraina och på Krim ett par månader tidigare.

Ett var att bygga ut Natos snabbinsatsstyrkor i Nato Responce Force (NRF) och att inrätta en särskild spjutspetsstyrka, Very High Readiness Joint Task Force (VJTF), avsedd för exempelvis omedelbara insatser i Baltikum vid ett kris- eller krigsläge.

VJTF ska ha kapacitet att mobilisera 5000 soldater inom 48 timmar med stöd av Natos nya ledningsenheter Nato Force Integration Units (NFIU) i Polen, Rumänien, Bulgarien och de baltiska staterna.

Av artikel 67 i toppmötesdeklarationen framgår det att operationerna ska ledas enligt ett system med roterande ramnationer. Den från början helt brittiska Joint Expeditionary Force (JEF) kompletterades med sex andra Natoländer – Danmark, Norge, Holland, Estland, Lettland och Litauen – med Storbritannien som ramnation.

– Detta här är ett substantiellt steg från sju Natoländer för att öka säkerheten i Europa, sa den litauiske försvarsministern Juosas Olekas när deltagarna skrev under ett gemensamt Letter of Intent ombord på den brittiska jagaren HMS Duncan i hamnen i Cardiff.

I dokumentet, som SvD har tillgång till, står det att JEF-styrkan på cirka 10 000 soldater ska agera med stöd av ”Natos standarder och doktriner” och vara tillgänglig för Nato, EU och FN "i hela spektrat av operationer, inklusive humanitära insatser, konventionell avskräckning och krigföring".

Vid Natos försvarsministermöte i Bryssel i februari meddelade den brittiske försvarsministern Michael Fallon att Storbritannien kommer att vara ramnation för spjutspetsstyrkan VJTF under 2017 och det är man genom Joint Expeditionary Force. En stab för kommando- och kontrollfunktioner håller på att sättas upp utanför centrala London, vid en militäranläggning i Northwood där det också finns andra Natobaser och brittiska förband.

– Britterna kommer att använda sig av JEF:s ledningsstab när man tar över ansvaret för spjutspetsstyrkan 2017. På det sättet finns det en relation mellan JEF och VJTF, säger en källa i regeringskansliet med insyn i processerna kring den brittiskledda styrkan.

Sverige deltar sedan två år tillbaka i den så kallade Responce Forces Pool (RFP), en reserv inom Nato Responce Force. Närmare än så har det svenska försvaret inte varit Natos skarpa förband.

Det brittiska önskemålet om ett svensk deltagande i JEF och närmandet till spjutspetsstyrkan är inte särskilt väl känt utanför regeringskretsen. VJTF nämns inte i försvarspropositionen, och försvarsminister Peter Hultqvist har inte fört informationen vidare till försvarsutskottet.

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (FP) till SvD:

– Det har inte getts någon information på officiella och korrekta vägar. Det här är ett spel under täcket hela vägen. Regeringen är beredd att låta Sverige öka sitt beroende av Nato, men man är fortfarande inte beredd att diskutera ett medlemskap. Innebörden av det är att vårt ensidiga beroende av Nato fortsätter att öka och att vi blir mer och mer utlämnade till den generositet som enskilda länder inom Nato på nåder känner mot Sverige.

Försvarsminister Peter Hultqvist konstaterar i ett skriftligt svar till SvD att "de länder som samarbetar med Storbritannien genom JEF beslutar självständigt, från fall till fall, om de vill bidra till övningar och militära operationer inklusive eventuella bidrag till Natos VJTF".

Peter Hultqvist skriver också att Sverige "inte mottagit någon formell inbjudan om att bidra till JEF" och "följaktligen pågår ingen beredning i regeringskansliet".

– I sådana här sammanhang sker aldrig erbjudandet formellt förrän allting är klart. Det låter som beredning. Det där är en lek med ord, säger Allan Widman till SvD

Vad gäller saken

Spjutspetsstyrkan Very High Readiness Joint Task Force (VJTF) ska kunna genomföra snabba mobiliseringar med en operativ brigad med 5000 soldater från Natos medlemsländer i Östeuropa inom 48 timmar. Varje brigad har ett åtagande på tre år, med ett år för uppbyggnad, ett i skarp beredskap och ett år för avveckling.

För att VJTF ska sättas in krävs ett gemensamt politiskt beslut av Natos 28 medlemsländer i Nordatlantiska rådet.

Beslut att enbart placera ut styrkan i avvaktan på ett eventuellt agerande kan, för att spara tid, tas på egen hand av Natos "överbefälhavare" (Supreame Allied Commander Europe, SACEUR), för närvarande den amerikanske generalen Philip Breedlove, som samtidigt är chef för det amerikanska Europakommandot.

2015 ligger ansvaret för spjutspetsstyrkan på Spanien, 2016 på Tyskland och Holland, 2017 är det Storbritannien som är ramnation för VJTF.

Olle Nygårds

 

 

Ämne: Hemlig process tar Sverige mot Natos elitstyrka

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar