Vi behöver ta alla goda krafter i bruk om vi ska kunna försörja nio miljarder människor år 2050, både modern bioteknik och ekologiska odlingsmetoder. Det säger alltfler forskare – Konstigt nog är det ingen som klagar på att många läkemedel, som insulin o

18.03.2017 18:19

2012-09-05 06:40


Kaianders Semplerhttp://www.nyteknik.se/teknikrevyn/gmo-eller-ekologiskt-eller-badadera-samtidigt-6345302

 

 

Vi behöver ta alla goda krafter i bruk om vi ska kunna försörja nio miljarder människor år 2050, både modern bioteknik och ekologiska odlingsmetoder. Det säger alltfler forskare – Konstigt nog är det ingen som klagar på att många läkemedel, som insulin och tillväxthormon, tillverkas med hjälp av genmodifiering och avancerad bioteknik. Men man protesterar i högan sky mot en GM-potatis enbart avsedd för pappersindustrin. Det säger min bänkgranne från Axfood när jag deltar i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens seminarium ”Hållbart jordbruk – behöver det modern bioteknik?”

 

1983 rapporterades om de första lyckade försöken med genmodifierade växter. Tre år senare inleddes fältförsök. 1992 hade den första GM-växten patenterats. Sju år senare, 1999, var 20 procent av världsproduktionen av soja genmodifierad. Dessutom nio procent av majsen och en procent av bomullen.

2011 hade siffrorna stigit till 75 procent av sojan, 87 procent av bomullen, 37 procent av majsen och 26 procent av rapsen.

EU godkände redan 1998 Monsantos genmodifierade majssort Mon810, men GM-grödor odlas fortfarande bara på en procent av EUs åkerareal. Men praktiskt taget all soja till kraftfoder, som till 98 procent importeras, är genmodifierad.

– Motståndet mot genmodifierade grödor har sedan länge varit kompakt i Tyskland och Frankrike, säger Sten Stymne vid SLU.

Greenpeace hävdar att en studie visat att råttor fick cancer av genmodifierad potatis, något som Efsa – European Food and Safety Agency – säger är lögn och dålig statistik. Hur som helst så förbjöds odling av bioteknik- och kemijätten BASFs phytophthora-resistenta industripotatis Amflora både i Frankrike och Danmark.

Den senaste käppen i bioteknikhjulet är att biodlare måste garantera att det inte finns något GMO-pollen i sin honung. Detta är naturligtvis fullständigt omöjligt om det finns försöksfält för Amflora i närheten.

BASF gav upp i våras och flyttade huvudkontoret och huvuddelen av sin verksamhet till Raleigh, North Carolina, USA.

– Det kommer att ta minst ett decennium innan något växtförädlingsföretag ger sig på att syssla med bioteknik för jordbruk i Europa igen, säger Jürgen Logeman från BASF.

– 70 procent av livsmedlen i USA innehåller i dag någon typ av GMO, säger Sven-Ove Hansson, KTH. Där finns mycket få begränsningar, medan man i Europa måste ha varningstext på förpackningen.

– Europa har ett hårt regelverk mot genmodifierade grödor. Men frågan är om lagstiftningen är adekvat. Uppmanar den till hållbart jordbruk? Vad blir den totala effekten?

– I Europa är trenden att välutbildade konsumenter ofta väljer ekologiskt odlat och närproducerat för att man anser att det är nyttigare. Om det är bättre för miljön är inte lika viktigt.

– Det har visat sig att onyttig mat som man blir tjock av är billigare än nyttig. Kanske är det snarare skräpmat som borde märkas med varningstext? Och varför står det inte på påsen hur många gånger potatisen besprutats?

Varför är då motståndet mot genförändrade grödor så stort i Europa?

– Tja, svarar Sven-Ove Hansson. Ny teknik slår snabbt igenom om den har direkta fördelar för individen. Som mobiltelefonen. Är effekten mindre uppenbar kommer nästan alltid kritik. Ny teknik löser kanske gamla problem, men skapar samtidigt nya.

– Erfarenheten säger att ny teknik drar mer energi än gammal, tillägger Jan Bengtsson från SLU. Varför skulle biotekniken vara ett undantag? Bioteknik är nog bra, men överreklamerat. Bättre jordbruksmetoder är viktigare.

– Det är knappast troligt att vi klarar att försörja nio miljarder människor år 2050 om det inte sker en ny grön revolution, säger jordbruksforskarparet Pamela Ronald och Raoul Adamchak från University of California, Davis. Tillsamman har de skrivit boken ”Tomorrow’s Table”, om hur man genom att kombinera ny ekologisk jordbruksteknik och genmodifierade grödor kan skapa ett hållbart jordbruk. De vill alltså förena det bästa från två världar.

– Ris föder hälften av jordens befolkning, och 25 procent av världens ris växer i översvämningsområden. För mycket vatten får riset att ruttna, men genom att tillsätta en gen kallad SUBIA-1 kan vi få ett tåligare ris. På liknande sett kan vi skapa grödor som är tåligare mot torka, försaltade jordar eller resistenta mot sjukdomar eller svampangrepp. Och Bt-bomull behöver bara hälften av insekti­ciderna jämfört med vanlig bomull. 

– Om några decennier kommer det att bli brist på många råvaror. Vi kommer att få ont om vatten, energi, fosfor och vissa mikrogödningsämnen. Och odlingsbart land. Vi måste gå över till någon typ av odling som spar på energi och råvaror. Problemet med ekologisk odling är att det ger mellan 25 och 50 procent mindre skördar. Metoder som ”no till” – att inte plöja – minskar läckaget av fosfor, men svampangrepp i jorden kan vara svåra att bli av med.

– Faktum är att mina skördar ökade när jag gick över till ekologiskt, säger Carl-Eric Ehrenkrona, ordförande för Sveriges ekologiska lantbrukare.

– Det berodde på att man vid ”vanlig” spannmålsodling maximerar vinsten, inte skörden. Det kostar ju pengar att spruta och gödsla, och man räknar ut vad som blir mest ekonomiskt. Odlar man ekologiskt vill man däremot ha ut så mycket som möjligt. Och det kan man få genom god framförhållning och planerad växtföljd med vall och kvävefixerande växter.

Ämne: GMO eller ekologiskt? Eller bådadera samtidigt?

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar