Experternas varning: Köpta studier bakom hälsotrender

19.09.2015 13:58

Hälsoappar och träningsarmband - behovet av att själv kunna tolka hälsodata har aldrig varit större. Samtidigt varnar experter för en sjunkande kvalitet på de forskningsstudier som sprids på nätet. Nu efterlyser Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, att eleverna utbildas i skolan för att lära sig att känna igen skräpforskning.

 
 

Foto: TT

Choklad som sänker blodtrycket. Vassle och protein för viktminskning. Nyttan av statiner och andra läkemedel. Det är bara några exempel på vetenskapsnyheter ur de senaste månadernas nyhetsflöde där forskningen varit betald av företag som tillverkar de produkter som studerats.

Sådana studier redovisar sällan eller aldrig resultat som talar emot företagets eget affärsintresse, varnar den kända amerikanska matprofessorn Marion Nestle vid New York-universitetet. Under våren har hon publicerat mängder av exempel på sådan vinklad forskning på sin blogg och varje gång efterlyst exempel på motsatsen: forskning där resultatet går emot sponsorns intresse.

Marion Nestle är inte ensam om att hävda att forskningsresultat som publiceras i vetenskapliga tidskrifter och sedan delas på nätet blivit mindre tillförlitliga. Nyligen skrev Richard Horton som är chefredaktör för The Lancet, en av de mest respekterade medicinska tidskrifterna i världen, en krönika där han slog fast att en mycket stor del av de resultat som presenteras av forskare runt om i världen i bästa fall är otillförlitliga, och i många fall helt fel.

"En stor del av den vetenskapliga litteraturen, kanske hälften, kan helt enkelt vara osann." Förklaringarna är flera, menar Horton, alltifrån att studier vinklats för att passa uppdragsgivaren till att helt enkelt vara slarvigt utförda. "För små urval, små effekter som överdrivs, felaktiga analyser och flagranta intressekonflikter gör tillsammans med en fixering vid modetrender av tvivelaktig betydelse att vetenskapen har svängt av i riktning mot mörkret", dundrar Richard Horton. Hans utspel kom sedan flera brittiska forskningsråd startat en utredning för att försöka komma tillrätta med vad som vid ett möte beskrevs som "en endemisk spridning av alarmerande dålig forskning".

Även de ansedda tidskrifterna själva bidrar, enligt Horton, till problemet genom att hellre publicera tydliga resultat i en eller annan riktning, än studier som bekräftar tidigare resultat, eller inte visar någon effekt alls. Tidigare har en annan tungviktare, Marcia Angell, före detta chefredaktör för New England journal of medicine, ventilerat kritik mot läkemedelsbolags inflytande över forskningen. "Det är helt enkelt inte längre möjligt att lita på en stor del av den kliniska forskning som publiceras", har hon skrivit. "Jag är inte alls glad över den här slutsatsen som långsamt värkt fram under mina två decennier som chefredaktör." Jan Liliemark, programchef på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, håller med om att problemet är stort.

– Jag kan inte uttala mig om den exakta andelen som är missvisande, men lägger man ihop alla olika felkällor så blir det säkert över 50 procent som är felaktigt, säger Jan Liliemark.

Medvetet forskningsfusk tror han inte är så väldigt vanligt, även om det förekommer och det kan finnas skäl att diskutera dagens system där universiteten granskar sig själva utan oberoende kontroll.

– Allvarligare är ändå all halvtaskig forskning som görs med fel metoder och fel frågeställningar och som aldrig kan leda fram till något annat än ett jasså. I många fall läggs resurser på att bevisa saker som man inte tagit reda på är bevisade sedan länge. Sånt stjäl medel från mer väsentlig forskning, säger Jan Liliemark.

Han menar att många forskare har för dåliga kunskaper om hur man bör lägger upp en studie. Idag finns det långt mer än 5000 vetenskapliga tidskrifter av högst varierande standard och varje år publiceras mer än en miljon vetenskapliga artiklar, men det är långt ifrån alltid de bästa som får störst genomslag. Den snabba spridning av vetenskapliga nyheter på nätet och i sociala medier gör tvärtom att tvivelaktig forskning kan få stort genomslag. Samtidigt gör hälsoappar och träningsarmband att människors behov av att själva tolka hälsodata aldrig varit större.

– Jag tycker att det är otroligt viktigt att skolan lär eleverna att själva kritiskt granska forskningsresultat, säger Jan Liliemark. En grundregel är enligt honom att inte bry sig så mycket om enskilda studier utan hellre söka efter sammanställningar som gjorts av alla studier som finns på ett område.

Källa: http://www.svd.se/experter-varnar-kopta-studier-bakom-halsotrender

Ämne: Experternas varning: Köpta studier bakom hälsotrender

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar