Experterna: Så ser Sverige ut om 20 år

09.09.2016 20:00

 

Hur kommer Sverige se ut om 20 år? Aftonbladet har tillsammans med experter på en rad områden tittat in i kristallkulan för att se vad svenskarna har att vänta.

 
 
 
 

 FRAMTIDSYRKEN

 Om 20 år kommer hälften av alla arbetstillfällen i Sverige vi har i dag att vara automatiserade. Datorer och robotar tar över yrken som fotomodell, biblioteksassistent samt ett flertal industrijobb. Däremot är präster, skogsmästare och lärare yrken som inte kommer att påverkas i lika hög utsträckning visar en rapport från stiftelsen för strategisk forskning.

– Fler jobb kommer att omsättas. Fler kommer att bli av med jobbet men fler kommer också att få jobb. Man kommer att byta yrken,Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.  Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.Foto: Pressbildarbetsuppgifter och arbetsgivare oftare, säger Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.

Även om arbetsmarknaden kommer att se annorlunda ut om 20 år är det inte tal om någon väntande massarbetslöshet. Vi kommer att ha fler som jobbar i tjänstesektorn om 20 år.

– Människor kommer fortfarande att ha jobb men de kommer inte se ut som i dag. Vi människor önskar oss mer. Det löser vi genom mer tjänster till varandra. På många sätt kan det bli en trevligare värld. Färre jobb i produktion kan ge färre arbetsplatsolyckor. Vi kommer också att få mer tid över till annat i våra liv. Det kommer inte att vara arbete som definierar människan om 20 år, säger Lars Hultman.

Något som självfallet blir gångbart på framtidens nya arbetsmarknad är datakunskaper.

– Allt som kan ersättas av en dator kommer att ersättas av en dator. På 20 års sikt kommer det att vara mycket märkbart. Då kommer vi se tillbaka till den här perioden som övergångstiden. För en given individ kommer det bli annorlunda. Men nya individer kommer att kunna hitta in i systemet, säger Lars Hultman.

Präst – ett framtidsyrke.  Präst – ett framtidsyrke.Foto: COLOURBOX

 SÄKERHET OCH FÖRSVAR

 Ryssen kommer! Eller gör han det? Många av de säkerhetspolitiska scenarierna är svåra att förutse. Att Sverige kommer att bli attackerat som enskilt land inom 20 år är knappast troligt. Däremot påverkas vi av vad som händer runt omkring oss.

– Blir det en konflikt i Östersjön kommer Sverige inte att kunna ducka. Gotland ligger där det ligger och är strategiskt viktigt för båda sidor, säger Jacob Westberg, forskare i säkerhetspolitik och strategi, Försvarshögskolan.

Finland och Sverige i allians

Sveriges försvarsbudget har minskat kraftigt de senaste decennierna. Även om budgeten i framtiden troligtvis kommer att öka kommer det ändå att krävas att Sverige samarbetar mer med andra länder i framtiden.

– Det vi kommer att se framöver är en avnationalisering av försvaret. Vi måste samarbeta allt djupare med andra länder. Både vad gäller förberedelser och Sveriges flygvapenchef, generalmajor Mats Helgesson och Finlands flygvapenchef, generalmajor Kim Jäämeri. Bakgrunden utgörs av några finska F-18 Hornet som deltar i Flygvapenövning 16 från Visby flygplats.  Sveriges flygvapenchef, generalmajor Mats Helgesson och Finlands flygvapenchef, generalmajor Kim Jäämeri. Bakgrunden utgörs av några finska F-18 Hornet som deltar i Flygvapenövning 16 från Visby flygplats.Foto: Louise Levin/Försvarsmaktenövervakning men också vad gäller skapandet av militära resurser. Det är troligt att Sverige om 20 år gått samman med Finland i en försvarsallians, säger Jacob Westberg.

Samtidigt är det svårt att att sia om framtiden. Ingen förutsåg att järnridån skulle falla så snabbt som den gjorde. Avgörande för framtiden blir helt enkelt vad USA och Ryssland gör om 20 år.

– Det mest hoppfulla scenariot är att Natos avskräckningspolitik lyckas. Att Ryssland känner sig övertygade om att USA och Nato står fast vid löftena om de baltiska staternas säkerhet. Så länge de baltiska staterna är säkra är vi också säkra, säger Jacob Westberg.

 

 

Terrordåd – en ”tidsfråga”

Ett annat hot som kan bli verklighet i Sverige är terrorhotet. Den gränsöverskridande terrorismen ökar i världen och Sverige kan drabbas.

– Det finns ingen anledning att utesluta detta. Terrorismforskare brukar säga att det är en tidsfråga Jacob Westberg, forskare säkerhetspolitik och strategi, Försvarshögskolan.  Jacob Westberg, forskare säkerhetspolitik och strategi, Försvarshögskolan.Foto: Pressbildsnarare än en sannolikhetsfråga innan en attack kan ske i Sverige. Nyckeln för att undvika det är att bryta segregationen i samhället, säger Jacob Westberg.

Rysslandshotet och terrorismen kommer alltså att vara aktuella frågor också om 20 år. Men ytterligare faktorer kan påverka oss.

– Vi har på senare år sett en backlash med nynationalism både från vänster och höger i samhället. Värden som demokrati och mänskliga rättigheter som vi tog för självklara på nittiotalet är kanske inte lika givna om 20 år. Politisk instabilitet och ett EU som vi inte hur det kommer att se ut kommer att att påverka vårt välstånd. Och i förlängningen kan det ha en inverkan på människors känsla av trygghet, säger Jacob Westberg.

 

 

 

 KLIMAT

 Sverige blir långsamt varmare. Om de höga utsläppen av växthusgaser fortsätter kan medeltemperaturen 2020-2050 vara mellan 1,5 och 3 grader högre i landet jämfört med perioden 1961-1990. Det låter kanske inte mycket för världen men det påverkar oss mer än man kan tro. Som en jämförelse var den senaste istiden i Sverige sju grader kallare (när inlandsisen var som störst för cirka 21000 år sedan) än i dag David Hirdman, klimatkommunikatör, SMHI.  David Hirdman, klimatkommunikatör, SMHI.Foto: Pressbildoch när Karl X Gustav tågade över isen på Stora Bält var det omkring en grad kallare i medeltemperatur.

– Uppvärmningen påverkar dels var djur och växter kan övervintra. Men även för oss människor gör en grad väldigt mycket för sårbara grupper, till exempel mindre barn, äldre och sjuka, säger David Hirdman, klimatkommunikatör, SMHI.

Något som påverkar är också att samhället förändras snabbare än klimatet.

– Vi har gjort oss mer känsliga för klimatet. Vi vill bygga närmre stränder och bygga tätare städer utan att samtidigt tänka på att ha grönområden. När det är mycket hårda ytor så har vattnet ingenstans att gå ner i marken utan färdas då ovan marken till där det är som lägst. Och har man otur kan det råka vara en tunnelbanestation, ett sjukhus eller en vårdcentral. Så samlas vattnet där och man får stora problem, säger David Hirdman.

Mer regn

Fram till 2050 kommer de naturliga variationerna ha större påverkan på vädret än vad klimatförändringarna har. Exakt hur somrarna och vintrarna ser ut ett visst år går inte att säga. Men trenden som den ser ut i dagsläget är att vi kommer att märka av mer årsvariationer i Sverige om 20 år.

Skidåkning på natursnö kommer att bli ovanligare.  Skidåkning på natursnö kommer att bli ovanligare.Foto: Peter Kjellerås– Generellt kommer det mer nederbörd i hela landet under höst, vinter och vår. För de mellersta och norra delarna av landet gäller detta även under sommaren medan man i södra delarna av landet kan förvänta sig lika mycket regn som i dag men på ett annat sätt. Längre perioder med torka blandat med kraftiga skyfall, säger David Hirdman.

För vinterentusiasten kommer lugnande besked. Det kommer fortfarande att komma vintrar som är snörika – men kanske inte lika ofta som i dag.

– I dag kanske man kan åka skidor på natursnö i Hammarbybacken ett par veckor vartannat år. Då blir det kanske vart femte år om 20 år, säger David Hirdman.

 BEFOLKNING

 Om bara ett år spås Sveriges befolkning spränga tiomiljonersvallen. Om 20 år kommer det bo nästan 12 miljoner i landet enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser. Fler som föds än som avlider och fler invandrare än utvandrare är förklaringen.

– Alla åldersgrupper kommer att bli större men det är de äldsta som ökar mest, säger Lena Lundkvist, demograf, Statistiska centralbyrån.Lena Lundkvist, demograf, Statistiska centralbyrån.  Lena Lundkvist, demograf, Statistiska centralbyrån.Foto: Lena Blåsjö-Jansson/SCB

Förra året blev männen för första gången fler än kvinnorna i landet. Det beror främst på att medellivslängden för män ökar fortare än för kvinnor. Kvinnorna kommer fortfarande att leva längre än männen – men männen knaprar in på försprånget. Även migrationen påverkar könsfördelningen.  –De flesta år är det fler män än kvinnor som invandrar men det är också fler män än kvinnor som utvandrar. Just nu har vi en mansdominerad flyktinginvandring, men den förväntas följas av en kvinnodominerad anhöriginvandring, säger Lena Lundkvist.

 

 

”Lantisarna” blir färre

Även om Sveriges befolkning i stort är större om 20 år finns det platser där du kommer att ha färre grannar. I Norrlands inland kommer det bara att bo en tredjedel så många som 1990. Förenklat kan man säga att de större regionerna i Sverige kommer att bli ännu större. Och att de mindre kommer att bli mindre.

En grupp som kommer att vara stor är de äldre – framförallt på landsbygden. Färre arbetande ska försörja fler icke-arbetande.

– I dag finns det per 100 personer 20-64 år 74 personer som är äldre eller yngre. Om 20 år kommer motsvarande siffra vara 84 personer, säger Lena Lundkvist.

Säkerheten i den här typen av prognoser är relativt god. Det som är svårast att sia om är invandringen.

– Att befolkningen åldras är ganska säkert och även hur många som föds. Däremot är det osäkert att säga hur invandringen kommer att se ut. När det gäller arbetskraftsinvandring hänger det ihop med konjunkturläget. Och när det gäller flyktinginvandring kan vi inte säga hur världsläget kommer att se ut om 20 år, säger Lena Lundkvist.2036 kommer det att bo nästan 12 miljoner i Sverige.  2036 kommer det att bo nästan 12 miljoner i Sverige.Foto: Anders Deros

 HÄLSA

 Allt som allt ser det ljust ut för Sverige på hälsofronten i framtiden. För de allra flesta i Sverige kommer det se bättre ut om 20 år jämfört med i dag, menar Anders Ekholm, vice VD, institutet för framtidsstudier.

– Världen har aldrig varit bättre än i dag och den kommer antagligen att vara bättre i morgon. Teknikutveckling och hälsoutveckling gör att vi blir friskare. Teknikutvecklingen är det som har drivit de 200 senaste årens förbättringar i hälsa och livskvalitet. Det finns tecken på att vi i Sverige lägger till fler år i hälsa och att åren med ohälsa i slutet av livet krymper, säger Anders Ekholm.Om 20 år kommer vi att leva längre och också vara kryare.  Om 20 år kommer vi att leva längre och också vara kryare.Foto: Katrin Jakobsen

Sjukdomar kommer naturligtvis ändå finnas kvar. Det är svårt att bedöma vilka sjukdomar som man kommer kunna bota i framtiden. Cancer ser till exempel ut att öka. Men det har delvis naturliga orsaker. Blir man väldigt gammal får man helt enkelt förr eller senare cancer, menar Anders Ekholm.

– Vi kanske inte kommer att bota alla cancerdiagnoser men mer se det som en kronisk sjukdom bland andra. Andelen personer med kroniska sjukdomar kommer att öka i Sverige och det är dels för att vi kommer att hitta nya kroniska sjukdomar men också för att man kan överleva längre med en kronisk sjukdom, säger han.

En gryende hälsoklyfta

Att vi i genomsnitt får det bättre betyder inte att alla får det bra. Klyftan mellan de som har hälsan i behåll och de som har hälsobesvär ökar troligen fram till 2036.

– Vi ser är en ökad tudelning i befolkningen. Bland tioåringar är det enAnders Ekholm, vice VD, Institutet för framtidsstudier.  Anders Ekholm, vice VD, Institutet för framtidsstudier.Foto: Lena Dahlströmtredjedel som rör sig för lite medan de övriga rör sig bra eller till och med mycket bra. Även om genomsnittet blir bättre kan det alltså för vissa grupper bli sämre. Den här ojämlikheten i hälsa kommer att öka. I Göteborg har man exempelvis redan i dag en skillnad på nio år för män mellan de stadsdelar som har längst respektive kortast medellivslängd, säger Anders Ekholm.

Ett av orosmolnen på hälsohimlen är ökningen av multiresistenta bakterier. Exakt vilka effekter det kommer att ha i framtiden går bara att spekulera i. Men Anders Ekholm är hoppfull.

– Det är klart att det är dåligt att vår verktygslåda blir mindre men man får inte glömma bort teknikutvecklingen. Jag tror att vi kommer att hitta på nya sätt att hantera de här problemen. Någon gång i framtiden kommer vi att lösa problemen. Det gäller bara att vi gör det innan de blir akuta. Hittills har det vanliga varit att utvecklingen av medicinteknik gjort att vi hållit de här problemen stången, säger han.

 

 

Ökat tryck på vården

Faran i framtiden ligger i att vi blir fler som kan leva länge med våra åkommor. Det i kombination med en befolkningstillväxt gör att sjukhusen och vårdcentralerna i landet kommer att få fler att ta hand om.

– Problemen nu och framöver är snarast ett leveransproblem av vården. Individer kommer att vara kryare men vi blir fler som kommer att ha behov av vård och omsorg om 20 år, säger Anders Ekholm. 

 TEKNIK

 Om 20 år kanske man kan åka till och från jobbet på ett helt nytt sätt. De förarlösa bilarna tar stora steg framåt mot en ny era. En enda förarlös bil kan ersätta upp emot 14 vanliga bilar enligt en studie från Kungliga tekniska högskolan (KTH). Exakt när är dock svårt att säga.

– Det är beroende av flera aspekter. För det första har det att göra med teknikutvecklingen. För det andra är det den Om 20 år kan de förarlösa   Om 20 år kan de förarlösa "spökbilarna" vara här.Foto: Roger Lundstenjuridiska aspekten, vem som ansvarar för bilen. Det tredje är hur affärsmodellerna kommer att se ut. Vilka kommer att äga bilarna? Blir det Volvo, Taxi Stockholm eller SL?, säger Daniel Jonsson, trafikforskare, KTH.

Självkörande bilar är häftiga men de behöver inte vara lösningen på trängsel och trafikproblem. Resultatet kan tvärtom bli det omvända.

– Det kommer att bli en stor skillnad i antalet bilar. Men de bilar som finns kommer att köra väldigt mycket. De kommer fungera som en buss eller en taxi. Självkörande bilar är också ett attraktivt färdmedel så risken finns att man lockar över folk från kollektivtrafiken, säger Daniel Jonsson.

”Spökbilar” redan om 20 år?

Det ligger fortfarande i framtiden när de här bilarna kommer att rulla för fullt på landets vägar och gator. När Daniel Jonsson får spekulera tror han att de kan vara här redan om 20 år.

–  Personligen tror jag att det kommer att finnas förarlösa bilar och bussar om 20 år. Jag tror att färre kommer att behöva och vilja äga bil i storstäder. Men det säger jag utan att ha forskningsstöd. Det är bara för att jag tycker teknik är häftigt, säger Daniel Jonsson.

”Spökbilarna” kan alltså vara här inom en snar framtid. Men det finns fler områden där de smarta prylarna kommer att ta över inom 20 år tror Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.

– Datorer, mikrochip och sensorer kommer att flytta in i allting. Vi kommer att ha förarlösa bilar och kylskåp kommer kunna ha köplistan klar när vi går till Ica. Kylskåpet kommer kunna känna av när du står vid disken att du behöver just mjölk. Det uppkopplade samhället är på väg på riktigt, säger Lars Hultman.

Hur kommer Sverige se ut om 20 år? Aftonbladet har tillsammans med experter på en rad områden tittat in i kristallkulan för att se vad svenskarna har att vänta.

 
 
 
 

 FRAMTIDSYRKEN

 Om 20 år kommer hälften av alla arbetstillfällen i Sverige vi har i dag att vara automatiserade. Datorer och robotar tar över yrken som fotomodell, biblioteksassistent samt ett flertal industrijobb. Däremot är präster, skogsmästare och lärare yrken som inte kommer att påverkas i lika hög utsträckning visar en rapport från stiftelsen för strategisk forskning.

– Fler jobb kommer att omsättas. Fler kommer att bli av med jobbet men fler kommer också att få jobb. Man kommer att byta yrken,Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.  Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.Foto: Pressbildarbetsuppgifter och arbetsgivare oftare, säger Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.

Även om arbetsmarknaden kommer att se annorlunda ut om 20 år är det inte tal om någon väntande massarbetslöshet. Vi kommer att ha fler som jobbar i tjänstesektorn om 20 år.

– Människor kommer fortfarande att ha jobb men de kommer inte se ut som i dag. Vi människor önskar oss mer. Det löser vi genom mer tjänster till varandra. På många sätt kan det bli en trevligare värld. Färre jobb i produktion kan ge färre arbetsplatsolyckor. Vi kommer också att få mer tid över till annat i våra liv. Det kommer inte att vara arbete som definierar människan om 20 år, säger Lars Hultman.

Något som självfallet blir gångbart på framtidens nya arbetsmarknad är datakunskaper.

– Allt som kan ersättas av en dator kommer att ersättas av en dator. På 20 års sikt kommer det att vara mycket märkbart. Då kommer vi se tillbaka till den här perioden som övergångstiden. För en given individ kommer det bli annorlunda. Men nya individer kommer att kunna hitta in i systemet, säger Lars Hultman.

Präst – ett framtidsyrke.  Präst – ett framtidsyrke.Foto: COLOURBOX

 SÄKERHET OCH FÖRSVAR

 Ryssen kommer! Eller gör han det? Många av de säkerhetspolitiska scenarierna är svåra att förutse. Att Sverige kommer att bli attackerat som enskilt land inom 20 år är knappast troligt. Däremot påverkas vi av vad som händer runt omkring oss.

– Blir det en konflikt i Östersjön kommer Sverige inte att kunna ducka. Gotland ligger där det ligger och är strategiskt viktigt för båda sidor, säger Jacob Westberg, forskare i säkerhetspolitik och strategi, Försvarshögskolan.

Finland och Sverige i allians

Sveriges försvarsbudget har minskat kraftigt de senaste decennierna. Även om budgeten i framtiden troligtvis kommer att öka kommer det ändå att krävas att Sverige samarbetar mer med andra länder i framtiden.

– Det vi kommer att se framöver är en avnationalisering av försvaret. Vi måste samarbeta allt djupare med andra länder. Både vad gäller förberedelser och Sveriges flygvapenchef, generalmajor Mats Helgesson och Finlands flygvapenchef, generalmajor Kim Jäämeri. Bakgrunden utgörs av några finska F-18 Hornet som deltar i Flygvapenövning 16 från Visby flygplats.  Sveriges flygvapenchef, generalmajor Mats Helgesson och Finlands flygvapenchef, generalmajor Kim Jäämeri. Bakgrunden utgörs av några finska F-18 Hornet som deltar i Flygvapenövning 16 från Visby flygplats.Foto: Louise Levin/Försvarsmaktenövervakning men också vad gäller skapandet av militära resurser. Det är troligt att Sverige om 20 år gått samman med Finland i en försvarsallians, säger Jacob Westberg.

Samtidigt är det svårt att att sia om framtiden. Ingen förutsåg att järnridån skulle falla så snabbt som den gjorde. Avgörande för framtiden blir helt enkelt vad USA och Ryssland gör om 20 år.

– Det mest hoppfulla scenariot är att Natos avskräckningspolitik lyckas. Att Ryssland känner sig övertygade om att USA och Nato står fast vid löftena om de baltiska staternas säkerhet. Så länge de baltiska staterna är säkra är vi också säkra, säger Jacob Westberg.

Terrordåd – en ”tidsfråga”

Ett annat hot som kan bli verklighet i Sverige är terrorhotet. Den gränsöverskridande terrorismen ökar i världen och Sverige kan drabbas.

– Det finns ingen anledning att utesluta detta. Terrorismforskare brukar säga att det är en tidsfråga Jacob Westberg, forskare säkerhetspolitik och strategi, Försvarshögskolan.  Jacob Westberg, forskare säkerhetspolitik och strategi, Försvarshögskolan.Foto: Pressbildsnarare än en sannolikhetsfråga innan en attack kan ske i Sverige. Nyckeln för att undvika det är att bryta segregationen i samhället, säger Jacob Westberg.

Rysslandshotet och terrorismen kommer alltså att vara aktuella frågor också om 20 år. Men ytterligare faktorer kan påverka oss.

– Vi har på senare år sett en backlash med nynationalism både från vänster och höger i samhället. Värden som demokrati och mänskliga rättigheter som vi tog för självklara på nittiotalet är kanske inte lika givna om 20 år. Politisk instabilitet och ett EU som vi inte hur det kommer att se ut kommer att att påverka vårt välstånd. Och i förlängningen kan det ha en inverkan på människors känsla av trygghet, säger Jacob Westberg.

 

 KLIMAT

 Sverige blir långsamt varmare. Om de höga utsläppen av växthusgaser fortsätter kan medeltemperaturen 2020-2050 vara mellan 1,5 och 3 grader högre i landet jämfört med perioden 1961-1990. Det låter kanske inte mycket för världen men det påverkar oss mer än man kan tro. Som en jämförelse var den senaste istiden i Sverige sju grader kallare (när inlandsisen var som störst för cirka 21000 år sedan) än i dag David Hirdman, klimatkommunikatör, SMHI.  David Hirdman, klimatkommunikatör, SMHI.Foto: Pressbildoch när Karl X Gustav tågade över isen på Stora Bält var det omkring en grad kallare i medeltemperatur.

– Uppvärmningen påverkar dels var djur och växter kan övervintra. Men även för oss människor gör en grad väldigt mycket för sårbara grupper, till exempel mindre barn, äldre och sjuka, säger David Hirdman, klimatkommunikatör, SMHI.

Något som påverkar är också att samhället förändras snabbare än klimatet.

– Vi har gjort oss mer känsliga för klimatet. Vi vill bygga närmre stränder och bygga tätare städer utan att samtidigt tänka på att ha grönområden. När det är mycket hårda ytor så har vattnet ingenstans att gå ner i marken utan färdas då ovan marken till där det är som lägst. Och har man otur kan det råka vara en tunnelbanestation, ett sjukhus eller en vårdcentral. Så samlas vattnet där och man får stora problem, säger David Hirdman.

Mer regn

Fram till 2050 kommer de naturliga variationerna ha större påverkan på vädret än vad klimatförändringarna har. Exakt hur somrarna och vintrarna ser ut ett visst år går inte att säga. Men trenden som den ser ut i dagsläget är att vi kommer att märka av mer årsvariationer i Sverige om 20 år.

Skidåkning på natursnö kommer att bli ovanligare.  Skidåkning på natursnö kommer att bli ovanligare.Foto: Peter Kjellerås– Generellt kommer det mer nederbörd i hela landet under höst, vinter och vår. För de mellersta och norra delarna av landet gäller detta även under sommaren medan man i södra delarna av landet kan förvänta sig lika mycket regn som i dag men på ett annat sätt. Längre perioder med torka blandat med kraftiga skyfall, säger David Hirdman.

För vinterentusiasten kommer lugnande besked. Det kommer fortfarande att komma vintrar som är snörika – men kanske inte lika ofta som i dag.

– I dag kanske man kan åka skidor på natursnö i Hammarbybacken ett par veckor vartannat år. Då blir det kanske vart femte år om 20 år, säger David Hirdman.

 BEFOLKNING

 Om bara ett år spås Sveriges befolkning spränga tiomiljonersvallen. Om 20 år kommer det bo nästan 12 miljoner i landet enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser. Fler som föds än som avlider och fler invandrare än utvandrare är förklaringen.

– Alla åldersgrupper kommer att bli större men det är de äldsta som ökar mest, säger Lena Lundkvist, demograf, Statistiska centralbyrån.Lena Lundkvist, demograf, Statistiska centralbyrån.  Lena Lundkvist, demograf, Statistiska centralbyrån.Foto: Lena Blåsjö-Jansson/SCB

Förra året blev männen för första gången fler än kvinnorna i landet. Det beror främst på att medellivslängden för män ökar fortare än för kvinnor. Kvinnorna kommer fortfarande att leva längre än männen – men männen knaprar in på försprånget. Även migrationen påverkar könsfördelningen.  –De flesta år är det fler män än kvinnor som invandrar men det är också fler män än kvinnor som utvandrar. Just nu har vi en mansdominerad flyktinginvandring, men den förväntas följas av en kvinnodominerad anhöriginvandring, säger Lena Lundkvist.

”Lantisarna” blir färre

Även om Sveriges befolkning i stort är större om 20 år finns det platser där du kommer att ha färre grannar. I Norrlands inland kommer det bara att bo en tredjedel så många som 1990. Förenklat kan man säga att de större regionerna i Sverige kommer att bli ännu större. Och att de mindre kommer att bli mindre.

En grupp som kommer att vara stor är de äldre – framförallt på landsbygden. Färre arbetande ska försörja fler icke-arbetande.

– I dag finns det per 100 personer 20-64 år 74 personer som är äldre eller yngre. Om 20 år kommer motsvarande siffra vara 84 personer, säger Lena Lundkvist.

Säkerheten i den här typen av prognoser är relativt god. Det som är svårast att sia om är invandringen.

– Att befolkningen åldras är ganska säkert och även hur många som föds. Däremot är det osäkert att säga hur invandringen kommer att se ut. När det gäller arbetskraftsinvandring hänger det ihop med konjunkturläget. Och när det gäller flyktinginvandring kan vi inte säga hur världsläget kommer att se ut om 20 år, säger Lena Lundkvist.2036 kommer det att bo nästan 12 miljoner i Sverige.  2036 kommer det att bo nästan 12 miljoner i Sverige.Foto: Anders Deros

 HÄLSA

 Allt som allt ser det ljust ut för Sverige på hälsofronten i framtiden. För de allra flesta i Sverige kommer det se bättre ut om 20 år jämfört med i dag, menar Anders Ekholm, vice VD, institutet för framtidsstudier.

– Världen har aldrig varit bättre än i dag och den kommer antagligen att vara bättre i morgon. Teknikutveckling och hälsoutveckling gör att vi blir friskare. Teknikutvecklingen är det som har drivit de 200 senaste årens förbättringar i hälsa och livskvalitet. Det finns tecken på att vi i Sverige lägger till fler år i hälsa och att åren med ohälsa i slutet av livet krymper, säger Anders Ekholm.Om 20 år kommer vi att leva längre och också vara kryare.  Om 20 år kommer vi att leva längre och också vara kryare.Foto: Katrin Jakobsen

Sjukdomar kommer naturligtvis ändå finnas kvar. Det är svårt att bedöma vilka sjukdomar som man kommer kunna bota i framtiden. Cancer ser till exempel ut att öka. Men det har delvis naturliga orsaker. Blir man väldigt gammal får man helt enkelt förr eller senare cancer, menar Anders Ekholm.

– Vi kanske inte kommer att bota alla cancerdiagnoser men mer se det som en kronisk sjukdom bland andra. Andelen personer med kroniska sjukdomar kommer att öka i Sverige och det är dels för att vi kommer att hitta nya kroniska sjukdomar men också för att man kan överleva längre med en kronisk sjukdom, säger han.

En gryende hälsoklyfta

Att vi i genomsnitt får det bättre betyder inte att alla får det bra. Klyftan mellan de som har hälsan i behåll och de som har hälsobesvär ökar troligen fram till 2036.

– Vi ser är en ökad tudelning i befolkningen. Bland tioåringar är det enAnders Ekholm, vice VD, Institutet för framtidsstudier.  Anders Ekholm, vice VD, Institutet för framtidsstudier.Foto: Lena Dahlströmtredjedel som rör sig för lite medan de övriga rör sig bra eller till och med mycket bra. Även om genomsnittet blir bättre kan det alltså för vissa grupper bli sämre. Den här ojämlikheten i hälsa kommer att öka. I Göteborg har man exempelvis redan i dag en skillnad på nio år för män mellan de stadsdelar som har längst respektive kortast medellivslängd, säger Anders Ekholm.

Ett av orosmolnen på hälsohimlen är ökningen av multiresistenta bakterier. Exakt vilka effekter det kommer att ha i framtiden går bara att spekulera i. Men Anders Ekholm är hoppfull.

– Det är klart att det är dåligt att vår verktygslåda blir mindre men man får inte glömma bort teknikutvecklingen. Jag tror att vi kommer att hitta på nya sätt att hantera de här problemen. Någon gång i framtiden kommer vi att lösa problemen. Det gäller bara att vi gör det innan de blir akuta. Hittills har det vanliga varit att utvecklingen av medicinteknik gjort att vi hållit de här problemen stången, säger han.

Ökat tryck på vården

Faran i framtiden ligger i att vi blir fler som kan leva länge med våra åkommor. Det i kombination med en befolkningstillväxt gör att sjukhusen och vårdcentralerna i landet kommer att få fler att ta hand om.

– Problemen nu och framöver är snarast ett leveransproblem av vården. Individer kommer att vara kryare men vi blir fler som kommer att ha behov av vård och omsorg om 20 år, säger Anders Ekholm. 

 TEKNIK

 Om 20 år kanske man kan åka till och från jobbet på ett helt nytt sätt. De förarlösa bilarna tar stora steg framåt mot en ny era. En enda förarlös bil kan ersätta upp emot 14 vanliga bilar enligt en studie från Kungliga tekniska högskolan (KTH). Exakt när är dock svårt att säga.

– Det är beroende av flera aspekter. För det första har det att göra med teknikutvecklingen. För det andra är det den Om 20 år kan de förarlösa   Om 20 år kan de förarlösa "spökbilarna" vara här.Foto: Roger Lundstenjuridiska aspekten, vem som ansvarar för bilen. Det tredje är hur affärsmodellerna kommer att se ut. Vilka kommer att äga bilarna? Blir det Volvo, Taxi Stockholm eller SL?, säger Daniel Jonsson, trafikforskare, KTH.

Självkörande bilar är häftiga men de behöver inte vara lösningen på trängsel och trafikproblem. Resultatet kan tvärtom bli det omvända.

– Det kommer att bli en stor skillnad i antalet bilar. Men de bilar som finns kommer att köra väldigt mycket. De kommer fungera som en buss eller en taxi. Självkörande bilar är också ett attraktivt färdmedel så risken finns att man lockar över folk från kollektivtrafiken, säger Daniel Jonsson.

”Spökbilar” redan om 20 år?

Det ligger fortfarande i framtiden när de här bilarna kommer att rulla för fullt på landets vägar och gator. När Daniel Jonsson får spekulera tror han att de kan vara här redan om 20 år.

–  Personligen tror jag att det kommer att finnas förarlösa bilar och bussar om 20 år. Jag tror att färre kommer att behöva och vilja äga bil i storstäder. Men det säger jag utan att ha forskningsstöd. Det är bara för att jag tycker teknik är häftigt, säger Daniel Jonsson.

”Spökbilarna” kan alltså vara här inom en snar framtid. Men det finns fler områden där de smarta prylarna kommer att ta över inom 20 år tror Lars Hultman, VD, stiftelsen för strategisk forskning.

– Datorer, mikrochip och sensorer kommer att flytta in i allting. Vi kommer att ha förarlösa bilar och kylskåp kommer kunna ha köplistan klar när vi går till Ica. Kylskåpet kommer kunna känna av när du står vid disken att du behöver just mjölk. Det uppkopplade samhället är på väg på riktigt, säger Lars Hultman.

 

Ämne: Experterna: Så ser Sverige ut om 20 år

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar