Experterna: Så kan Ryssland ta Gotland

24.09.2016 18:43

På några timmar kan Gotland besättas av 2 500 ryska soldater – och vara i princip omöjligt att återta.

Trots den svenska förstärkningen med 150 soldater.

– De gör ingen avgörande skillnad för ryska planerare, säger Gotlands förre brigadchef.

Under förevändning att de ska reparera den ryska gasledningen Nord Stream anländer en kväll 60 utklädda spetnazsoldater till Slite hamn på Gotland. De har med sig dolt luftvärn och störningsutrustning.

En mindre spetsnazstyrka säkrar under natten hamnen i Kappelshamn.

 

Tidigt morgonen därefter avviker två civila ryska fartyg från farlederna öster och väster om Gotland. Tre timmar senare har de lastat ur två hela bataljoner på ön – runt 2 000 man, 20 stridsvagnar, stridsfordon och ett avancerat luftvärnssystem.

Ytterligare 500 man och ett trettiotal stridsfordon har fällts från flygplan över södra Gotland.

Det här är ett av de scenarier som Kungliga krigsvetenskapsakademin tagit fram för hur ett angrepp på Sverige skulle kunna se ut.

Målet för Ryssland är i scenariot att göra tydligt för Nato att Baltikum inte kan försvaras. Genom att gruppera långräckviddiga luftvärns- och sjömålsbekämpningssystem på Gotland vill man försvaga alliansens trovärdighet.

Går på sex timmar

Karlis Neretnieks har varit redaktör för studien, som författats av åtta militärer och forskare. Neretnieks arbetade som brigadchef på Gotland 1992-1995 och var därefter operationsledare i Milo Mitt, det militärområde som hade ansvaret för försvaret av Mellansverige och Gotland.

Operatörer från Särskilda operationsgruppen (SOG) ilastar en Blackhawk-helikopter under övning på Gotland 2015.  Operatörer från Särskilda operationsgruppen (SOG) ilastar en Blackhawk-helikopter under övning på Gotland 2015.Foto: Jimmy Croona/FörsvarsmaktenGotland kan vara förlorat på några timmar, säger han, och de svenska förstärkningar som gjorts på ön avskräcker inte.

– I de skissade scenarierna skulle de inte utgöra någon avgörande skillnad för ryska planerare, säger Karlis Neretnieks.

– Utan artilleri och luftvärn kan de inte hindra någon från att ta ön. Däremot kan man givetvis slåss och försvara en enskild plats en kortare tid i väntan på förstärkning.

Kan göras överraskande

Jörgen Elfving, Rysslandskännare och före detta överstelöjtnant, håller med om att Ryssland kan ta Gotland inom ett dygn, även utan infiltration av specialstyrkor. Anfallet kan komma enbart från luften, eller som en kombinerad operation med marininfanteri, menar han.

 

Ett första angrepp skulle kunna utföras av den 76:e luftburna gardesdivisionen från Pskov, nära gränsen mot Estland, och en bataljon från den 336:e marininfanteribrigaden, grupperad i Baltijsk, i Kaliningrad Oblast.

Ryskt marininfanteri visar upp sin skicklighet i samband med flottans dag i Sevastopol vid Svarta havet.  Ryskt marininfanteri visar upp sin skicklighet i samband med flottans dag i Sevastopol vid Svarta havet.Foto: AP– De kan göra det med ett visst mått av överraskning. En bataljon från 336:e är ofta ute och övar i Kaliningradområdet. Inom ramen för övningsverksamheten kan den ändra kurs och gå mot Gotland. Det skulle naturligtvis väcka uppseende, men det skulle vara en ganska kort förvarningstid, säger Jörgen Elfving.

När de första trupperna säkrat hamnar eller ett annat brohuvud måste en konventionell styrka i divisionsstorlek skeppas in för att långsiktigt behärska ön, bedömer Jörgen Elfving.

Öppna fält och hamnar

Nyligen stationerades ett kompani om 150 soldater från Skaraborgs regemente P4 på Gotland. De övar nu på att möta fiender från luft eller hav.

– Det är ingen hemlighet att det handlar om öppna fält där man kan luftland­sätta och det handlar om platser man kan komma in med fartyg, hamnar, har kompanichefen major Fredrik Månsson sagt till Aftonbladet.

– Är man på plats innan så har man så klart att stort överläge.

Stridsvagn 122 tillhörande Wartofta stridsvagnskompani genomförde stridsskjutningar på Gotland i november 2015.Stridsvagn 122 tillhörande Wartofta stridsvagnskompani genomförde stridsskjutningar på Gotland i november 2015.Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten
Enligt Karlis Neretnieks är de viktiga platserna i första hand hamnarna i Visby, Slite och Kappelshamn samt Visby flygplats. Även raksträckor i vägnätet sydost om Visby kan användas för att landa fientliga transportplan.

– Rysslands handlings­frihet att genomföra luftlandsättningar är stor och det finns många möjlig­heter. Och det är det som krånglar till det när styrkan är liten och det inte finns något permanent luftvärn eller artilleriunderstöd som kan skydda förbandet om man vill förflytta sig över ön, säger Karlis Neretnieks.

"Lätt att lokalisera och isolera"

Inte heller Jörgen Elfving tror att det mekaniserade skyttekompaniet förändrar Rysslands kalkyl nämnvärt.

– Men måste beakta att det finns militär trupp, men det mekaniserade kompaniet borde vara ganska lätt att lokalisera, isolera och försätta ur stridbart skick. Att man skulle kunna få understöd – av annat än flygstridskrafter – från det svenska fastlandet i en krissituation bedömer jag som osannolikt, säger Jörgen Elfving.

Luftvärnet grupperar robot 97 vid Gotlands kust under övning, november 2015. Roboten har en räckvidd på 40 kilometer. Det ryska S-400-systemet – idag grupperat bland annat i Kaliningrad Oblast – har en räckvidd upp till 400 kilometer, ett sådant luftvärn saknar Försvarsmakten.  Luftvärnet grupperar robot 97 vid Gotlands kust under övning, november 2015. Roboten har en räckvidd på 40 kilometer. Det ryska S-400-systemet – idag grupperat bland annat i Kaliningrad Oblast – har en räckvidd upp till 400 kilometer, ett sådant luftvärn saknar Försvarsmakten.Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten
Med sig till Gotland kommer ryssarna att ta underrättelseresurser och luftvärn för att hindra svenska eller andra flygstridskrafter, säger han.

– Placerar man kvalificerade luftvärnsrobotar på Gotland så är Östersjön i princip ett ryskt innanhav. S-400-systemet är grupperat i Kaliningrad Oblast idag. Flyttar man det till Gotland täcker man huvuddelen av södra Sverige och Öresundsområdet. Det ger uppenbara problem för en motståndare att göra något i luften.

– Sen är frågan vad man vill utnyttja Gotland till. Man kan man tänka sig att man för fram Iskanderrobotar också, säger Jörgen Elfving.

"Vi har begränsad uthållighet"

Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt har sagt till Aftonbladet att Gotland försvaras genom att kontrollera tillträdet till ön.

– Vi har ett luftförsvar som gör att man inte kan flyga dit, vi har ett sjöförsvar som ser till att man inte kan åka båt dit. Och var och en som kan något om Gotland vet att så många andra alternativ finns inte, säger Carl Bildt.

Jörgen Elfving tycker att Carl Bildt har "tagit i lite grann".

– Vi har begränsningar vad gäller både våra sjö- och flygstridskrafter. Ett kvalificerat luftvärn måste föras till. Och våra flygstridskrafter – vilken uthållighet har de för att upprätthålla ett skydd över tid? Våra fartyg saknar kvalificerat luftvärn och har också begränsad uthållighet, säger Jörgen Elfving.

Tröskeln är höjd

Peter Mattsson, expert på rysk militärförmåga på Försvarshögskolan, menar dock att placeringen av skyttekompaniet på Gotland höjt tröskeln för ett anfall avsevärt. Ett kuppartat angrepp är inte längre aktuellt, säger han.

– Militärteoretiskt ska en angripare ha en överlägsenhet på minst tre gånger, och vill man vara säker kanske fem eller tio gånger. Den svenska styrkan på Gotland kommer att vara ganska stor, om vi tar med hemvärn och marina stridskrafter som hjälper till – främst ubåtar – och flyg som kommer vara tillgängligt. Den reella styrkan kommer bli mycket större, säger Peter Mattsson.

Soldater under framryckning med stridsfordon 90, under övningen Våreld i maj 2016. Major Fredrik Månsson beskriver sitt mekaniserade skyttekompani, som nu försvarar Gotland, som ett förband med ”god rörlighet vid sidan av vägen i den gotländska terrängen och bra eldkraft”.  Soldater under framryckning med stridsfordon 90, under övningen Våreld i maj 2016. Major Fredrik Månsson beskriver sitt mekaniserade skyttekompani, som nu försvarar Gotland, som ett förband med ”god rörlighet vid sidan av vägen i den gotländska terrängen och bra eldkraft”.Foto: Anna Noren/Forsvarsmakten
Nu måste Ryssland reducera den svenska styrkan genom förbekämpning, eller sätta in en trupp stark nog att kämpa sig iland.

– De måste ha minst en brigad, 5 000 man, om de skulle göra något, låt säga 2018. Det kan vara svårt.

"Kostar dem oerhört mycket"

Peter Mattsson tror inte att Ryssland egentligen behöver Gotland över huvud taget.

– Det beror på vilka syften man har, men det skulle kosta dem så oerhört mycket. Och det skulle vara svårt att försvara. Den som sätter sig på Gotland får väldigt stora problem att försörja och försvara ön. Och ryssarna skulle inte få över materiel för att försörja Gotland, det skulle inte Nato tillåta, säger Peter Mattsson.

– Ryssland har tveklöst militär kapacitet att avskärma Gotland, och det skulle räcka. Man behöver inte ha den fysiska kontrollen av en plats. Man kan kontrollera Gotland utan att vara på Gotland.

Fokus på Gotland "helt fel"

Håkan Edström, universitetslektor i krigsvetenskap och överstelöjtnant i armén, vill inte prata om en attack mot Gotland över huvud taget. Gotlandsfokuseringen tycker han är "helt fel".

– Om du tänker på hur lite militära resurser vi har måste varje kort vi lägger spelas med största omsorg. Placerar du viss typ av materiel på Gotland, hur gör du då om läget blir ett annat? Hur får man hem det igen? Det är inte omsorgsfullt att låsa sig fast vid Gotland som det enda tänkbara målet för ryskt angrepp, säger Håkan Edström.

Ryska marinsoldater under paraden på flottans dag i Sevastopol.  Ryska marinsoldater under paraden på flottans dag i Sevastopol.Foto: AP
– När man i det senaste försvarsbeslutet beskrev det framtida krigets karaktär handlade det om stora avstånd, snabba förlopp, förbekämpning och cyberattacker. Men på vilket sätt skulle då 150 man på marken på Gotland möta ett sånt hot?

Håkan Edström frågar sig varför Ryssland skulle nöja sig med att ta Gotland, om de ändå är beredda att ta steget att angripa ett EU-land, med målet att skaffa sig en bättre position inför en konfrontation med Nato.

– Om de militära resurser som Ryssland är beredda att avdela mot Sverige skulle göra bättre effekt någon annanstans, varför skulle de inte göra så istället? Vi måste kunna se andra tänkbara scenarion där samma resurser sätts in mot andra mål.

För Håkan Edström är frågan: stirrar vi oss blinda på Gotland?

– Ryssarna är otroligt duktiga på vilseledning. Vi kanske är nyttiga idioter nu som tittar på Gotland, för det är precis det Ryssland vill, säger Håkan Edström.

Detta har hänt

 I en eventuell rysk-baltisk konflikt skulle Sverige sannolikt dras inredan på ett tidigt stadium. Det skrev regeringens utredare Krister Bringéus i sitt betänkande ”Säkerhet i ny tid” i september. Inför ett angrepp på baltstaterna skulle Ryssland troligen vilja placera eget luftvärn på Gotland, för att försvåra för Nato.

 

 Onsdagen den 14 september beordrade ÖB 150 soldater från P4 i Skövde som övat på Gotland att stanna kvar för att trygga en permanent militär närvaro på ön. "I grund och botten handlar det om ett ryskt agerande. En annektering av Krim och fortsatta händelser i Ukraina. Ett Ryssland som fortsätter sin militärreform, satsar stora ekonomiska medel, har visat att man är beredd att använda sina militära maktmedel för att nå sina mål," sa ÖB Micael Bydén.

 

 En ordinarie stridsgrupp ska vara på plats 1 juli 2017, tidigare än ursprungligen beslutade 1 januari 2018.

 Information om ett ökat hot från Ryssland bidrog till att Sverige återigen har ett permanent försvar på Gotland, enligt Dagens Nyheter.

 Enligt en rapport från Center for European Policy Analysis (Cepa), ”Den kommande stormen”, övade Ryssland i mars 2015 invasion av Gotland, Åland och Bornholm med 33 000 soldater.

Kuppartat angrepp på Gotland

Kungliga krigsvetenskapsakademin har tagit fram tre scenarier för hur Sverige kan angripas av Ryssland. Så här ser ett av dem ut.

Läs hela studien på kkrva.se

1. Dag 1, kväll: ”Civilt” fartyg lastat med utklädda spetsnaz-soldater anländer i Slite och säkrar hamnen.

2. Dag 1–2: Spetsnaz går i land från ubåt för att säkra Kappelshamn.

3. Dag 2, kl 05.00: Cyberangrepp mot mobil- och datanät.

4. Dag 2, kl 06.00: Civila fartyg avviker från farled. Anländer Kappelshamn (med säkerhetstrupp och kustrobot) och Slite (med marininfanteri och luftvärn) kl 07.00.

5. Dag 2, kl 06.30: Jaktflyg och ubåtar skärmar av Gotland från svenska fastlandet

6. Dag 2, kl 09.00: Luftlandsättning av lätta mekaniserade förband. Attackhelikoptrar från Kaliningrad flyger in.

 

Ämne: Experterna: Så kan Ryssland ta Gotland

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar