Ett krig värt belöningen? Afghanistans enorma reserver av mineraler & naturgas.

14.09.2017 20:57

Ett krig värt belöningen: Afghanistans enorma reserver av mineraler och naturgas.

HEMLIG GEOPOLITIK

 
 
 
 

USA och NATO-styrkor invaderade Afghanistan för nästan 16 år sedan i oktober 2001. Det har varit ett kontinuerligt krig märkt av USA´s militära ockupation.

Rättfärdigandet är "kontraterrorism". Afghanistan definieras som en statlig sponsor av terrorism och påstås vara ansvariga för att ha attackerat Amerika 11 september 2001. Kriget mot Afganistan fortsätter att förkunnas som ett vedergällningskrig som svar på attackerna 9/11.

Amerikanska trupper är fortfarande närvarande och fler trupper slussas in i Afganistan. Det lagliga argumentet som Washington och Nato använder för att invadera och ockupera Afganistan, enligt “den kollektiva säkerhetsdoktrinen” var att efter attackerna 11 september 2001 konstaterades; en odeklarerad “beväpnad attack”, “från utlandet” utförd av en icke nämnd främmande makt, nämligen Afghanistan.

Ändå var det inga afganska stridsflygplan i luften över New York på morgonen den 11:e september 2001.

 

Denna artikel som först publicerades 2010 pekar på de “verkliga ekonomiska anledningarna” till varför styrkor från Amerika och Nato invaderade Afghanistan i kölvattnet av 9/11.

Genom den Afghansk-Amerikanska säkerhetspakten, etablerad under Obamas Asiatiska pivot, Washington och dess partners till NATO har det etablerats en permanent militär närvaro i Afghanistan med miltära anläggningar i närheten av Kinas västra front. Pakten hade för avsikt att tillåta USA att vidmakthålla sina nio permanenta militära baser, strategiskt belägna vid gränserna till Kina, Pakistan och Iran såväl som Turkmenistan, Uzbekistan och Tajikistan.

Utvecklingen under senare tid adresserades av Donald Trump den 28 februari i år till en sammankomst i Kongressen där han lovade att "demolisera och förgöra" terroriststgrupper i Syrien och Irak såväl som i Afghanistan under ett falskt mandat av kontra-terrorism.

Enligt Utländska Affärer, “det är mer Amerikanska militärstyrkor placerade där [Afghanistan] än i någon annan aktiv krigszon” och deras mandat är att slå ut Talibanerna, Al Qaida och ISIS (som får support i hemlighet av Amerikas underrättelsetjänst).

 

Det finns både en geopolitisk såväl som ekonomisk agenda i Afghanistan som kräver en permanent närvaro av Amerikanska trupper.

Utöver enorma reserver av mineraler och gas producerar Afghanistan mer än 90 procent av världens tillgångar av opium  som används för att producera grad 4 heroin.

Amerikanska militära baser i Afghanistan är också angelägna om att skydda denna narkotikatrafik som är en affär i mångmiljardsklassen räknat i dollar. Narkotika utgör för närvarande den centrala delen av Afghanistans exportekonomi.

Handeln med heroin som inleddes i början av kriget mellan Sovjet och Afganistan 1979 och skyddas av CIA genererar över 200 miljarder dollar i förtjänst per år vid kontantförsäljningen på den västerländska marknaden.

“Den högsta koncentrationen av servicepersonal från NATO står i direkt relation till den högsta koncentrationen av opium vallmo,.... Den situationen gör det svårt att tro på missionen om anti-terrorism och leder fram till slutsatsen om katastrofala konsekvenser av den åttaåriga närvaron [av koalitions-styrkor] i Afghanistan,” (Viktor Ivanov, ledare för Rysslands Federala Service för Drogkontroll, January 2010)

Michel Chossudovsky,  22 Augusti 2017

 

*      *      *

Kriget i Afghanistan är ett profit-drivet “resurskrig”

Av Prof Michel Chossudovsky | Oktober 2010

Bombningen och invasionen av Afghanistan 2001 har presenterats för allmänheten som ett “Rättvist krig”, ett krig som riktar sig mot Talibanerna och Al Qaida, ett krig att eliminera “Islamisk terrorism” och inrätta ett demokratiskt styre i västerländsk stil.

Den ekonomiska dimensionen av detta “Globala krig mot terrorism” nämns väldigt sällan. “Kontra-terrorism kampanjen” har fungerat som en täckmantel för Amerikas och Natos verkliga syften med kriget.

Kriget i Afghanistan är en del i en agenda driven av profit: ett krig av ekonomisk plundring och erövring , “ett resurskrig”.

Afghanistanworldmap

Emedan Afghanistan är erkänd som en strategisk hub i Centralasien med gränser till tidigare Sovjetunionen, Kina och Iran och dess korsvägar av pipeline-rutter och större olje och gasreserver, dess enorma mineralrikedom så väl som outnyttjade gasreserver har detta fram till juni 2001 varit totalt okänt för den Amerikanska allmänheten.

 

Enligt en rapport sammanställd av Pentagon, Amerikas Geologiska Lantmäteri och Amerikas Byrå för Internationell Utveckling sägs nu att Afghanistan äger “tidigare okända” och outnyttjade mineralreserver värderat av auktoriteter till omkring en biljon dollar. (New York Times, USA identifierar enorma mineral- rikedomar i Afghanistan – NYTimes.com, 14 juni 2010, BBC rapporterar också 14 juni 2010).

De tidigare okända tillgångarna — inkluderande enorma mängder av järn, koppar, kobolt, guld och för industrin så viktiga metaller såsom litium — är så stora och inkluderar så många mineraler som är livsnödvändiga för de moderna industiföretagen att Afghanistan eventuellt skulle kunna transformeras till ett av de mest viktiga gruvcentren i världen tror officiella tjänstemän i USA.

Ett internt memo från Pentagon, till exempel, uttalar att Afghanistan skulle kunna bli “Saudiarabiens litium” en viktig råvara vid tillverkning av batterier för bärbara datorer och blackberry mobiltelefoner.

Den enorma skalan av Afghanistans mineralrikedom upptäcktes av en liten grupp av amerikanska geologer och personal från Pentagon. Den afghanska regeringen och president Hamid Karzai blev nyligen informerade enligt amerikanska myndighetspersoner.

Emedan det kan ta många år att utveckla en gruvindustri så är potentialen så stor att talesmän och chefer inom industrin bedömer att detta skulle attrahera till  kraftiga investeringar även innan gruvor skulle generera vinster och skapa jobb som skulle få generationer att tappa intresset för krig.

Petraeus

“Det finns en överväldigande potential här” Gen. David H. Petraeus (se bilden), befälhavaren för Amerikas kommandocenral, sade… “Det finns många om och kanske här självklart, men jag tror potentialen är i högsta grad relevant.”

Värdet av de nyfunna mineralreserverna förminskar storleken på Afghanistans nuvarande nedsmutsade krigsekonomi som till största del är baserad på produktion av opium och narkotikahandel såväl som hjälp från USA och andra industrialiserade länder. Afganistans hemmaproduktion genererar endast omkring 12 miljarder brutto.

“Det här kommer att bli grundbulten i Afghansk ekonomi” sade Jalil Jumriany, en rådgivare till det Afghanska ministeriet för gruvdrift. (New York Times, op. cit.)

Afghanistan skulle kunna bli, enligt The New York Times “litiumet av Saudiarabien”. “Litium är en ökande vital resurs som används för batterier till allt ifrån mobiltelefoner till bärbara datorer och är en nyckel till framtiden för elektriska bilar.” För närvarande är Chile, Australien, Kina och Argentina de huvudsakliga leverantörerna av litium till världsmarknaden. Bolivia and Chile har de största kända reserverna av litium. “Pentagon har genomfört geologiska undersökningar i västra Afghanistan. “Pentagons tjänstemän säger att deras första analys vid ett område i Ghazni provinsen visade på en potential av litium som var lika stor som de i Bolivia” (USA Identifierar enorm mineralrikedom i Afganistan NYTimes.com, 14 juni 2010, se också Litium Wikipedia, den fria encyklopedin)

 

Tidigare okända tillgångar av mineraler i Afghanistan

Pentagons “uppskattning” på nära en biljon dollar av tidigare “okända reserver” är en användbar rökridå. Pentagons summa av en biljon dollar är mer en överskattad summa än ett riktigt estimat. “Vi tittade på vad vi visste fanns där och frågade oss vad det skulle vara värt i dagens dollar, summan i biljoner  dollars verkade vara bra nyheter.” (The Sunday Times, London, 15 juni 2010, med emfas)

Dessutom, resultaten av en Amerikansk geologisk undersökning (citerad i Pentagons memo) angående Afghanistans mineralrikedom avslöjades tre år tidigare 2007 vid en konferens organiserad av Afghanska-Amerikanska  handelskamrarna. Hursomhelst blev Afghanistans mineralrikedomar inte bedömda som en nyhet  vid denna tidpunkt.

Den amerikanska administrationen bekräftar att den först fick kännedom om Afghanistans enorma mineralrikedom i samband med USGS 2007 vilket är ett uppenbart villospår. Afghanistans mineralrikedom och energiresurser (inkluderande naturgas) var kända för Amerikas affärselit och den amerikanska regeringen före det Sovjet-Afghanska kriget 1979-1988.

Geologiska undersökningar utförda av Sovjetunionen under 1970-talet och tidigt 80-tal bekräftar att det finns enorma kopparreserver (bland de största i Euroasien), järn, höggradig krommalm, uranium, beryl, baryt, bly, zink, flourite, bauxit, litium, tantal, smaragder, guld och silver. (Afghanistan, Årlig granskning av gruvdrift, Gruvjournalen,  Juni 1984).

Dessa undersökningar föreslår att det verkliga värdet av dessa resurser mycket väl kan vara betydligt högre än den “uppskattade” biljon dollar som föreslogs i studien från Pentagon-USCG-USAID.

På senare tid i en rapport från 2002 bekräftar Kremlin vad som redan var känt: “Det är ingen hemlighet att Afghanistan äger rika reserver, speciellt av koppar i Aynak depån, järnmalm i Khojagek, uranium, polymetallisk malm, olja och gas” (RIA Novosti, 6 Januari 2002):

“Afghanistan har aldrig varit någons koloni – inga främlingar har någonsin “grävt” här före 1950-talet. Hindukush-bergen med sina låga kullar utmed foten av bergskedjan sträcker sig över ett vidsträckt område i Afghanistan och det är där mineralerna finns. Under de senaste 40 åren har flera dussin fyndigheter upptäckts i Afghanistan och de flesta av dessa upptäckter var sensationella.  Upptäckterna hemlighölls men trots det har vissa fakta blivit kända på senare tid.

Det visar sig att Afghanistan äger reserver av icke-järnhaltiga och järnhaltiga metaller och värdefulla stenar och om dessa exploateras skulle de förmodligen överstiga förtjänsterna från drogindustrin. Koppartillgångarna i Aynak, Helmand provinsen,  i södra Afghanistan sägs vara den största på den Euroasiska kontinenten och dess närhet till Kabul (40 km) gör den billig att utveckla och exploatera. Tillgångarna av järnmalm i Hajigak i den cenrala Bamian provinsen lämnar malm av en extraordinär hög kvalitet och beräknas kunna avkasta uppemot 500 miljoner ton. Tillgångar av kol har också upptäckts inte långt därifrån.

Det sägs att Afghanistan är ett transitland för olja och gas. Emellertid är det bara ett fåtal personer som vet att specialister från Sovjetunionen upptäckte enorma tillgångar av gas i Afghanistan på 1960-talet och byggde de första gasledningarna i landet för att leverera gas till Uzbekistan. Vid den tidpunkten brukade Sovjetunionen ta emot 2,5 miljarder kubikmeter gas från Afghanistan årligen. Under samma period hittades stora tillgångar av guld, flourite, baryt och marmoronyxer med väldigt sällsynta mönster.

Emellertid är upptäckterna av fält med pegmatit öster om Kabul en riktig sensation. Rubiner, beryllium, smaragder, kunziter och hiddeniter som inte kan hittas någon annastans  – tillgångarna av dessa värdefulla stenar utsträcker sig i hundratals kilometer. Dessutom innehåller stenarna sällsynta metaller såsom beryllium, torium, litium and tantalum som är av strategisk betydelse (de används vid konstruktionen av flygplan och rymdskepp).

Kriget är värt belöningen. … (Olga Borisova, “Afganistan – Smaragdlandet”, Karavan, Almaty, original på Ryska, översatt av BBC Nyhetsservice, 26 April 2002. sid 10, betoning är tillagd.)

 

När den allmänna oponionen matades med bilderna av ett tårarnas krig och ett resurslöst utvecklingsland var verkligheten helt annorlunda: Afghanistan är ett rikt land vilket bekräftas av Sovjetunionens geologiska undersökningar.

Begreppet  “tidigare okända tillgångar” innehåller en lögn. Det exkluderar Afghanistans enorma rikedomar i mineral som ett rättfärdigande för casus belli (den händelse som ger anledning till en krigsförklaring). Det visar att Pentagon endast nyligen blivit medveten om att Afghanistan är bland världens mest mineralrika ekonomier, jämförbar med den Demokratiska Republiken Kongo eller Zaire under Mobutus styre. Sovjetiska geologiska rapporter var kända.  Under det kalla kriget var all denna information känd in i minsta detalj:

… Omfattande Sovjetisk utforskning genererade superba geologiska kartor och rapporter som listade mer än 1400 minerala dagbrott, tillsammans med omkring 70 kommersiellt livskraftiga fyndigheter… Sovjetunionen satsade som en följd av detta 650 miljoner dollar till utforskning och utveckling i Afghanistan med föreslagna projekt inkluderande ett oljeraffinaderi med kapacitet att producera 1,5 miljoner ton på årsbasis såväl som ett komplext smältverk för tillgångarna i Ainak som skulle ha producerat 1,5 miljoner ton koppar per år. I kölvattnet av det Sovjetiska uttaget följde en analys av en världsbank som visade att enbart produktionen av koppar i Ainak eventuellt skulle generera så mycket som 2 procent av den årliga världsmarknadens produktion. Landet är också lyckligt lottad med massiva koltillgångar, av vilket en järnfyndighet i Hajigak, vid Hindkushbergen väster om Kabul, uppskattas som en av världens största höggradiga järnfyndigheter.(John C. K. Daly,  Analys: Afghanistans outnyttjade energi, UPI Energi, 24 Oktober 2008, betoning är tillagd)

 

Afghanistans naturgas

Afghanistan är en landbrygga. Den Amerikanska invasionen och ockupationen 2001 har analyserats av kritiker till Amerikansk utrikes-policy som en anledning till att säkerställa kontrollen över den strategiska trans-Afghanska transport-korridoren som länkar ihop Kaspiska havet till Arabiska havet.

Flera trans-afghanska olje- och gasledningsprojekt har beaktats inkluderat det planerade 8,0 miljarders ledningsprojektet på 1900 km, TAPI (Turkmenistan, Afghanistan, Pakistan, Indien) som skulle transportera Turkmenisk naturgas genom Afghanistan vilket beskrivs som en “kritisk transportkorridor”.

Turkmenistan

(se: Gary Olson, Afghanistan har aldrig varit det ‘goda och nödvändiga’ kriget; det handlar om kontrollen av olja, The Morning Call, 1 Oktober 2009). 

 

Den militärt ökande närvaron i Afghanistan-Pakistan kriget har ett samband med TAPI. Turkmenistan äger de tredje största tillgångarna av naturgas efter Ryssland och Iran. Strategisk kontroll över transportvägarna från Turkmenistan har varit en del av Washingtons agenda sedan kollapsen av Sovjetunionen 1991.

Vad som sällan eller aldrig övervägdes när det gällde geopolitiska gasledningar var emellertid att Afghanistan inte bara gränsar till andra länder med stora olje och gastillgångar (Turkmenistan), det har själv inom sitt territorium stora outnyttjade tillgångar av gas, kol och olja. Sovjetiska uppskattningar på 1970-talet placerade “Afghanistans ‘utforskad’ (bevisad mer än trolig) gasreserver i storleken av 2 biljoner kubikmeter. Hodja-Gugerdags initiala tillgångar placerades i trakten kring minst 1 biljon kubikmeter initialt.” (Se, Sovjetunionen behåller influenserna i Afghanistan, Olje & Gas Journalen, 2 maj 1988).

Den Amerikanska energiadministrationen (EIA) bekräftade 2008 att Afghanistans resurser av naturgas var “av avsevärd storlek”:

“Eftersom norra Afghanistan är en ‘utvidgning söderut av Centralasiens fruktbara högprofilierade naturgasbenägna Amu Darya Basin,’ Afghanistan ‘har bevisats, troligen och möjligen med naturgasreserver uppemot 2 biljoner kubikmeter.’ (UPI, John C.K. Daly, Analys: Afghanistans outnyttjade energi,24 Oktober 2008)

 

Från starten av det Sovjet-Afghanska kriget under 1979, har Washingtons målsättning varit att behålla ett geopolitiskt fotfäste i Centralasien.

 

Den gyllene uppgången av drogtrafik

Amerikas dolda krig, nämligen dess support till Mujahidin “Frihetskrigare” (med andra ord: Al Qaida) riktades också mot utvecklingen av den gyllene uppgången av handeln med opiater som användes av den Amerikanska underrättelsetjänsten för att finansiera upproret direkt emot Sovjeterna. 

drugs

Installerad under det Sovjet-Afghanska kriget och under beskydd av CIA, utvecklades drogtrafiken under åren till en lukrativ multimiljards-industri. Det var en hörnsten i Amerikas hemliga krig på 1980-talet. Idag, under USA-NATO´s militäriska ockupation, genererar droghandeln i kontanter i västvärlden väl över 200 miljarder varje år. (Se Michel Chossudovsky, Amerikas krig mot terrorism, Global Research, Montreal 2005, läs också Michel Chossudovsky, Heroin är Bra för din hälsa: Ockuperande styrkor ger support till afghansk narkotikahandel, Global Research, 29 April 2007)

 

Mot en plundring av ekonomin

Amerikansk media har samstämmigt uttalat den “senaste upptäckten” av Afghanistans mineralupptäckter som “en lösning” till utvecklandet av landets eländiga krigsekonomi och även en lösning till att utrota fattigdom. US-NATO invasionen och ockupationen 2001 har satt agendan för deras övertagande och exploatering med västerländska gruv och energi konglomerat.

 

Kriget mot Afghanistan är ett profit-drivet resurskrig.

Under Amerikansk och allierad ockupation är mineralrikedomarna dömda att bli plundrade när väl landet har blivit kuvade av en handfull multinationella gruvbolag. Enligt Olga Borisova, som noterades efter ockupationen i oktober 2001 var det USA-ledda “kriget mot terrorism[kommer att ändras] till en kolonial policy att influera ett fantastiskt rikt land.” (Borisova, op cit).

Delar av agendan för USA-NATO är händelsevis också att ta hand om Afghanistans tillgångar av naturgas såväl som att motverka utvecklingen för Ryska, Iranska och Kinesiska intressen för energi i Afghanistan.

 

Notera

Den gyllene uppgången i opiumhandeln för närvarande utgör den centrala exportekonomin för Afghanistan. Handeln med heroin som startade i samband med kriget mellan Sovjet och Afghanistan 1979 och som skyddades av CIA genererar kontanta vinster på marknaden i västvärlden överstigande 200 miljarder per år.

Sedan invasionen 2001 har produktionen av narkotika i Afghanistan ökat mer än 35 gånger. Under 2009 producerades 6900 ton opium jämfört med mindre än 200 ton 2001. Med tanke på detta genereras miljardvinsterna i dollar för opiumproduktionen mestadels utanför Afghanistan. Enligt Förenta Nationernas data är vinsterna till den lokala ekonomin från droghandeln ungefär 2-3 miljarder årligen.

Som kontrast till den globala försäljningen av heroin från den Afghanska droghandeln som genererar över 200 miljarder dollar. (Se Michel Chossudovsky, 

 

Original artikel

ER rekommenderar andra artiklar av Covert Geopolitics, och Global Research där dessa artiklar publicerades i original

 

Om författaren

 

 

 

Ämne: Ett krig värt belöningen? Afghanistans enorma reserver av mineraler & naturgas.

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar