Efter DÖ: Detta kan hända nu

10.10.2015 19:56
 

Foto: Henrik Montgomery/TT

 
 

Decemberöverenskommelsen

Så här står det i den nu brutna DÖ:s centrala del:

”Vad avser formerna för riksdagens arbete är vi överens om att:

Den statsministerkandidat som representerar den största partikonstellationen släpps fram vid omröstning om talmannens förslag. Det sker genom att övriga partier som står bakom denna överenskommelse lägger ned sina röster. Detsamma gäller vid omröstning om sittande statsminister efter ett val.

Förslaget till rambeslut samt riktlinjer för den ekonomiska politiken från den partikonstellation som är störst släpps fram vid budgetomröstning i kammaren. Om det finns en risk för att förslaget annars skulle falla avstår övriga partier som står bakom denna överenskommelse från att delta i omröstningen. Detsamma gäller även vid beslut om ändringsbudget och vårproposition (inklusive riktlinjer för den ekonomiska politiken).

Efter att förslaget till rambeslut har antagits gäller följande.

- Förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdena från den partikonstellation som vunnit omröstningen om rambeslutet släpps fram vid omröstning i kammaren. Det sker genom att övriga partier som står bakom denna överenskommelse inte lägger reservationer utan särskilda yttranden vid utskottsbehandlingen av anslagsfördelningen, och därefter avstår från att delta i omröstningen i kammaren.

- Den lagstiftning som krävs för att utgifter och inkomster ska falla ut på det sätt som framgår av den enligt ovan antagna statsbudgeten släpps fram vid omröstning i kammaren. Det sker genom att övriga partier som står bakom denna överenskommelse avstår från att delta i omröstningarna.

- Regeringen följer och verkställer riksdagens budgetbeslut. Utskottsinitiativ gällande lagförslag eller förslag till ändringsbudgetar som, om de antogs, skulle innebära förändrade inkomster eller behov av ökade eller minskade anslag i förhållande till den beslutade budgeten, läggs inte fram av övriga partier som står bakom denna överenskommelse.”

Med en bruten decemberöverenskommelse ritas den politiska kartan om. Höstens rödgröna budget kan troligen gå igenom, men därefter blir det svårare för Stefan Löfvens nuvarande minoritetsregering.

 

 

Budgeten

Decemberöverenskommelsens (DÖ) viktigaste innebörd var att en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget. Bakgrunden till att avtalet slöts i fjol var att SD hade röstat på Alliansens gemensamma budgetförslag, som därmed samlade större stöd än det rödgröna alternativet.

 

Sedan dess har Alliansen blivit lösare, och de fyra borgerliga partierna har i höst lagt fram varsitt budgetalternativ. Det betyder att det inte finns något samlat budgetalternativ som är större än det rödgröna med V som stödparti.

För majoritet krävs 175 mandat. S+MP samlar med stöd av V 159 (men utan stöd av V endast 138). Alliansen har 141. SD har 49.

Däremot skulle Alliansen kunna enas om att bryta ut delar av budgeten och rösta emot. En del av DÖ var att utbrytningar ur budgeten inte skulle vara möjliga.

Om Alliansen nästa år väljer att återgå till att lägga fram en samlad budget är nu en öppen fråga. Gör den det är riksdagen tillbaka på ruta ett.

Regeringsfrågan

Det finns flera tänkbara scenarier:

 

- Statsminister Stefan Löfven fortsätter att leda sin regering med svagt parlamentariskt underlag och håller tummarna för att oppositionen är tillräckligt splittrad för att inte kunna sätta käppar i hjulet.

- Löfven återgår till det huvudspår han hade efter valet i fjol och försöker locka FP och/eller C att stödja S+MP-regeringen. Alternativt försöker han bilda en stabil majoritetsregering tillsammans med M. Trots en lösare allians är dock frågan om enskilda borgerliga partier ser tillräckligt stora fördelar med att ge upp Allianssamarbetet.

- S, som är det största partiet, släpper MP och bildar en ren enpartiregering som styr med ”hoppande majoriteter”, det vill säga stöd från olika partikonstellationer i olika frågor.

- Löfven utlyser nyval. I nuläget är det dock endast SD som tydligt välkomnar ett nyval.

Vem gynnas?

Skälet till att sluta Decemberöverenskommelsen var att isolera SD. Att avtalet överges öppnar för att de borgerliga skulle kunna ansluta sig till SD i olika omröstningar, vilket skulle ge SD större politisk legitimitet i riksdagen. Men det kan paradoxalt nog också leda till att Alliansen, antingen tillsammans eller enskilt, börjar samarbeta med de rödgröna mer aktivt. Bland upprorsmakarna i det borgerliga lägret är uppfattningen att det snarare är DÖ som gynnat SD, eftersom det sett ut som om SD är den enda aktiva oppositionen.

Varför uppstod krisen som ledde till DÖ?

Det parlamentariska läget i riksdagen blev oklarare än någonsin efter valet 2014. Ingen tänkbar konstellation fick egen majoritet.

Minoritetsregeringar är vanliga i Sverige, men för det mesta har de riggat för någon form av stöd i riksdagen. Till skillnad från de flesta andra europeiska länder har Sverige så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att en regering tolereras tills dess att en majoritet i riksdagen öppet röstar emot den. Om Sverige skulle byta till motsatt princip, det vill säga att en regering måste ha aktivt stöd av en majoritet i kammaren för att få tillträda, skulle dagens röriga situation inte uppstå, påpekade tre statsvetare i ett inlägg tidigare i år.

En sådan förändring skulle inte kräva stora ingrepp i grundlagen. Nackdelen vore dock att regeringsbildningen skulle kunna bli mycket utdragen, vilket inte sällan är fallet i andra europeiska länder. Regeringsombildningar och nyval under pågående mandatperioder är betydligt vanligare på andra håll än i Sverige. Nästan 60 procent av alla regeringar i Europa sedan andra världskriget har avgått i förtid.