Dagbok avslöjar öppen konflikt på UD

08.07.2017 18:01
Ruben Agnarsson | 29 jun , 2017
 
Inblick har tagit del av de dagboksanteckningar som UD:s folkrättssakkunnige Bo J Theutenbergs förde dagarna efter att statsminister Olof Palme mördades. Inblick publicerar i detta nummer dessa sensationella dagboksanteckningar, som ger en unik insyn i det storbråk som pågick på departementet strax innan statsministermordet.
 
Dagboksanteckningar_avslojar_oppen_konflikt_pa_UD
I sina dagboksanteckningar från de första dagarna i mars 1986 (se separat text i anslutning till denna artikel) konstaterar folkrättsprofessor Bo Theutenberg att mordet sker 10 dagar efter hans avskedsansökan från UD på grund av de omstridda förhandlingarna med Sovjet om gränsen i Östersjön.

Hans uppsägning var ett resultat av att kabinettsskreteraren Pierre Schori den 14 januari 1986 väljer att resa till Moskva på egen hand och göra sonderingar om den infekterade gränstvisten, trots att utrikesminister Sten Andersson gett beskedet att Theutenberg skulle följa med Schori.
När Pierre Schori kom tillbaka från Moskva meddelade han att Sovjet kunde nöja sig med att få halva det omstridda området. Till Bo Theutenberg sade Schori att det fanns en borgerlig partiledare som inte önskade ha Theutenberg som förhandlare, men oppositionsledaren Carl Bildt avfärdade detta påstående – i samtal med UD:s folkrättssakkunnige – som osannolikt.


Något samband?

Bo Theutenberg frågar sig redan dagen efter Palmemordet om det fanns något samband mellan Sovjetförhandlingarna och mordet. Hans dagboksanteckningar från den 1 mars 1986 lyder:

”10 dagar efter att jag inlämnade min avskedsansökan till UD – mest på grund av Östersjöförhandlingarnas misskötsel – med kommande kraftiga kompromisser (som det ryktas och skrivs om) – och inför Palmes eget besök i Moskva 7-11 april – så mördas han på öppen gata. Jag har ju gång på gång sagt både till utrikesministern och Schori att offentliga förhandlingar med påtagliga kompromisser/eftergifter var politiskt riskabla och farliga (för Palme).”

UD:s folkrättssakkunnige Bo Theutenberg skriver om hur han gång på gång har erbjudit sitt ”folkrättsliga skydd” som sonderare och även förhandlare, vilket ratats. Han har vid upprepade tillfällen förklarat sig villig att delta i politikernas samtal och resor till Moskva, vilket avböjts. ”Folkrätten kunde ha skyddat dem!” skriver Bo Theutenberg i sin dagbok.

Mår illa

Söndagen den 2 mars, två dagar efter mordet, läste Bo Theutenberg tidningarna om mordet på Palme, hörde på radion och såg på TV:n från mordspaningarna, samtidigt som han började rätta folkrättsskrivningarna om gränstvisten i Östersjön, som var 100 stycken.
På måndagen den 3 mars beskriver han i sin dagbok hur han ”mår illa av hur de agerar”. Dagboken från UD lyder: ”Tydligen skall Östersjöförhandlingarna gå av stapeln. Men det är väl inte decorum när statsministern ligger lik... Utrikesminister lär ha sagt att vi så småningom måste kompromissa till 50-50, alltså ge bort halva zonen. Jag mår illa av hur de agerar...”


Farliga förhandlingar

I dag beskriver Bo Theutenberg för Inblick att dessa dagboksanteckningar, som kommer att ges ut i bokform i framtiden, speglar hans reaktion på mordet just då det hände.

– Jag hade flera gånger varnat regeringen, utrikesministern och Pierre Schori för det farliga i att låta Palme själv föra dessa "farliga förhandlingar" i den atmosfär av "utförsäljning/förräderi" som rådde, berättar Bo Theutenberg för Inblick.

– Att låta Palme själv ta dessa förhandlingar i Moskva den 7-11 april 1986 och exponera honom för ett misslyckande, samt eftergifter, var ju livsfarligt. Jag sade dem att det är bättre att jag förhandlar, eftersom jag som folkrättsprofessor kan ta smällen bättre vid de eftergifter som till slut måste göras, så minimala som möjligt.

– Hur i all sin dar kunde de skicka Palme till Moskva i denna uppjagade sak? Och jag får heller inte följa med Schori vid dennes besök den 14 januari 1986, att jag inte var med var ett svårt misstag. Där gick det hela fel!

Bo Theutenberg har gett ut tre böcker med sina dagboksanteckningar från UD. Volym 4 och 5 är redan färdigskrivna men har inte getts ut.
– Jag ville ge Inblick just detta för att antyda hur resonemanget och tänkandet gick, men vill inte ge mer av det material som ingår i vol 4 och 5, som ju ger upplösningen på detta drama, förklarar Bo Theutenberg, som konstaterar att Inblick har fått mer information än någon annan har fått.

RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Bo J Theutenbergs dagboksanteckningar

1 mars - 28 juli 1986: 
Statsminister Palme mördad den 28 februari kl 23.21 
– Sker 10 dagar efter min avskedsansökan från UD på grund av de 
   omstridda förhandlingarna med Sovjet om gränsen i Östersjön 
– Rykten om kraftiga eftergifter i svang 
– Fanns det något samband mellan sovjetförhandlingarna och mordet 
– Hit och dit om hur min post skulle omorganiseras – Jag har avgått men är ändå kvar på något sätt


1 mars 1986

(Trollhättan – statsminister Palme mördad igår kväll – händer 10 dagar efter det att jag inlämnade min avskedsansökan till UD på grund av de omstridda förhandlingarna om Östersjön)Väcktes av pappa som knackade på rutan till gäststugan och sade jag skulle sätta på radion. Olof Palme är mördad på en gata mitt i Stockholm (enligt senare uppgifter igår kväll den 28 februari kl 23.21). Otroligt och overkligt! Lyssnade på radion och såg på TV:n. Att detta kan hända. Lyssnade på kommentarerna. Alla tycker det är overkligt. 

Varför går han utan livvakter? Ingvar Carlsson framträdde i TV:n. Vem gjorde det, vilket motiv? Flög kl 09.50 med LF 948 upp till Arlanda, landade 10.40. Taxi hem till Djursholm. Bertil Roth ringde. Talade om Palme mest hela dagen. Såg på TV och hörde på radio hela dagen. Alla chockade. 
10 dagar efter att jag inlämnade min avskedsansökan till UD – mest på grund av Östersjöförhandlingarnas misskötsel – med kommande kraftiga kompromisser (som det ryktas och skrivs om) – och inför Palmes eget besök i Moskva 7-11 april – så mördas han på öppen gata. Jag har ju gång på gång sagt både till utrikesministern och Schori att offentliga förhandlingar med påtagliga kompromisser/eftergifter var politiskt riskabla och farliga (för Palme). 

Gotland och Östersjön ”säljs ut till ryssen” är ”vulgärargumentet” (som pressen frossar i och skriver om). Bättre med hemliga sonderingar, som vore mindre riskfyllda. Har gång på gång erbjudit mitt ”folkrättsliga skydd” som sonderare och även förhandlare, vilket ratats. Och att delta i deras samtal och resor till Moskva, vilket avböjts. Folkrätten kunde ha skyddat dem! 
Pressuppgifter och rykten om påtagliga eftergifter/utsäljningar varit i svang. Har funderat på ev. samband mellan den upphetsade stämningen/rykten om eftergifter och mordet. Han var mycket misstrodd i flera kretsar, inte minst hos militären (se ovan Del I kap 18).
 

2 mars 1986

(läste tidningarna om mordet på Palme)
Läste tidningarna om mordet på Palme. Hela världen reagerade. Han var en stor statsman internationellt. Hörde på radion. Det verkar vara ett planerat attentat (se ovan 1 mars). Började rätta folkrättsskrivningarna 100 stycken. Jobbigt. Höll på hela kvällen. Såg på TV från mordspaningarna.


3 mars 1986

(”jag mår illa av hur de agerar”)
Kl 11.00 Polarforskningssekretariatet KVA. Anders Karlquist genomgång av planerna för Antarktis. Talade med Mats B på telefon. Tydligen skall Östersjöförhandlingarna gå av stapeln. Men det är väl inte decorum när statsministern ligger lik. Talade med Bertil Roth. Myrsten inser att han tagit på sig något som ingen annan ville hålla i. Utrikesminister lär ha sagt att vi så småningom måste kompromissa till 50-50, alltså ge bort halva zonen. 
Jag mår illa av hur de agerar. Det är ju sådana rykten som är katastrofala för regeringen. ”Ansvarskännande” kretsar har väl ingripit! Med denna tragedi som följd.



 

Var_Palme_fangad_av_sin_omgivning
Var Palme fångad av sin omgivning?

Olof Palme hade sin bakgrund i den CIA-relaterade delen av den hemliga svenska underrättelsetjänsten.  Pierre Schori hade sina personliga kontakter med Warsawapaktens underrättelsetjänster.

Den 24 juli 1953 blir Olof Palme förste byråsekreterare vid Försvarsstabens underrättelseavdelning. Han hade redan två år tidigare som värnpliktig knutits till denna avdelning och som student rapporterat till underrättelseavdelningen om sina resor i Öststaterna.
IB-chefen Birger Elmér och Olof Palme hade träffats redan år 1947 men kom till Försvarsstabens underrättelseavdelning samtidigt fyra år senare. Hösten 1953 blir Palme sekreterare och assistent åt Tage Erlander och går med i det socialdemokratiska partiet. 16 år senare, 1969, efterträder han Erlander som partiordförande och statsminister.

Det finns upgifter på att Palme var en av dem som var med och ledde den svenska delen av Stay Behind-rörelsen, det hemliga nätverk som organiserades av CIA-agenten William Colby (senare CIA-chef) som i samarbete med Nato skulle aktiveras vid en eventuell sovjetisk invasion.
Stay behind var bland annat kopplat till försäkringsdirektören Alvar Lindencrona på försäkringsbolaget Thule (senare Skandia), där Olof Palmes far Gunnar och farfar Sven tidigare var direktörer.


Skarp protest

I sin bok ”Dagbok från UD” volym 2, menar Bo Theutenberg att Olof Palme var ”mer en CIA-man” och absolut inte en ”KGB-man”. 
Theutenbergs personliga erfarenheter av Olof Palme som statsminister understryker denna slutsats: Palmes skarpa protestnoter – som till stor del författats av Theutenberg – vid ubåtskränkningarna i Hårsfjärden 1983 är ett exempel. 
Statsministerns önskan om att UD:s folkrättssakkunnige skulle följa med honom till Moskva i april 1986, förstärker också bilden av en statsminister som har nationens bästa som mål.

I sin bok beskriver Theutenberg också hur Olof Palme i högre grad än Birger Elmér höll ett avstånd i relationen sinsemellan.
IB-mannen Svante Winqvist var med när Bo Theutenberg och Olof Frånstedt, tidigare operativ chef för Säpo, träffades under sammanlagt 15-20 timmar under första delen av år 2016. 

Han beskriver hur Olof Frånstedt var mycket konsekvent under samtalen och höll fast vid sin inställning att Pierre Schori – som enligt egen uppgift var aktuell som IB-chef och som enligt polisförhören fungerade som bollplank till Jan Guillou inför IB-avslöjandet – rapporterade till KGB.
Svante Winqvist har nyligen själv studerat underrättelsearkiv i Prag som beskriver hur även Tjeckoslovakiens spion i Stockholm, Vladimir Koudelkas, hade Pierre Schori som en av sina rapportörer.

Frånstedt hänvisade till den tjeckiske generalen ”Sjenja”, som kunde berätta om detaljerade sovjetiska invasionsplaner mot Sverige och som visste att det fwanns sovjetagenter kring Olof Palme.

– Han beskrev inte Palme som agent, utan att det fanns personer i hans omgivning som var knutna till KGB. Man kan föreställa sig att dessa personer föste statsministern framför sig och genom olika påverksansprocesser fick honom dit han ville, säger Svante Winquist till Inblick.

”Läs min bok”

Pierre Schori är inte villig att svara på några frågor när Inblick väl får tag på honom.
– Jag befinner mig i Berlin, säger han avvaktande.

Hur kommenterar du uppgifterna i Bo Theutenbergs bok, där han och Olof Frånstedt pekar ut dig som KGB-spion?
– Jag såg att han har gett ut en bok på eget förlag. Om du vill veta hur jag ser på det får du läsa min bok där jag skrivit om dessa saker i kapitlet ”Stasi, Säpo och mitt ”hemliga liv”.

Men du kan väl kommentera nu?
– Om du ställer sådana frågor så kan du inte förvänta dig att få ett svar. Om det skulle vara så har ju inte Säpo gjort sitt jobb. Skriv ned dina frågor och skicka dem till Säpo, så får du fråga dem varför de inte agerat mot en potentiell landsförrädare, säger Pierre Schori.

Varför ville du inte ha med dig folkrättsprofessor Bo Theutenberg när du åkte ensam till Moskva i januari 1986?
– Jag har skrivit även om det. Theutenberg slutade på UD strax därefter. De samtal jag förde var mycket framgångsrika, säger Pierre Schori och avslutar samtalet.

​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

 

Ämne: Dagbok avslöjar öppen konflikt på UD

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar