Basinkomst ”Ett fantastiskt system”

31.01.2015 21:36
Denna artikel postades 29 januari, 2015 och sparades under Intervju av 
 
 
 

Robin Hahnel och Evelyn Forget. Foto: Janne Wass

 

 

Två uppburna nordamerikanska ekonomer, Robin Hahnel och Evelyn Forget, rosar basinkomsten i kapp.

 

Det såg i ett skede ut som om basinkomsten kunde bli ett hett tema för vårens riksdagsval, men diskussionen har överskuggats av andra frågor. Och kanske är det bra så, menar amerikanen Robin Hahnel, ekonomiprofessor vid Portland State University, och en av utvecklarna av teorin om deltagarekonomi.

 

– Om man ska komma med en varning, så är det att man ska fundera noggrant över vilka politiska strider det är som man satsar resurser, tid och prestige på. Och där undrar jag om basinkomsten är den mest brännande frågan för tillfället – och om det finns en realistisk chans att man lyckas driva igenom den.

 

 

Viktigare för Europas omedelbara framtid kan enligt Hahnel till exempel vara att försöka få till stånd en förändring första hand av den förödande åtstramningspolitiken.

 

Ny Tid träffar Hahnel då han är i Helsingfors i samband med lanseringen av den finska översättningen av hans bok ABC in Participatory Economics (2003). Även om en basinkomst inte – nödvändigtvis – omfattas av teorin har de många beröringspunkter, och Hahnel själv är snabb med att proklamera sin syn på basinkomst, som trots hans inledande varning är positiv.

 

– Let’s have one! Ett av de största argumenten mot basinkomst är att vi inte har råd med den. Men alla europeiska länder har råd att betala en basinkomst, det är så enkelt.


Pengar finns

Att vi i dag anser oss ha mindre pengar än tidigare är en chimär som skapats av de rika och högerekonomer, menar Hahnel.

– Hur är det möjligt att ni nordiska välfärdsstater hade råd med så mycket mer välfärd för 30-40 år sedan, trots att samhället i dag är dubbelt så produktivt som det var då?

Problemet, säger Hahnel, är att pengarna inte längre kanaliseras till samhället, eftersom resursöverföringen i allt högre grad gynnat privatmarknaden, tack vare sänkningar av arbetsbeskattning, slopande av olika typer av kapital- och förmögenhetsskatter, etcetera.


Kanadensiskt experiment

Samma tankegångar har kanadensiska Evelyn Forget, ekonomiprofessor vid institutionen för offentlig hälsovård vid University of Manitoba, som i november besökte Finland för att delta i ett seminarium om basinkomst organiserat av FPA.

 

– Jag tycker att basinkomst är ett fantastiskt system, och jag ser inte en enda bra orsak till att inte ta det i bruk.

Basinkomsten i skulle enligt henne det långa loppet inte alls kosta mycket, utan snarare spara samhällets pengar. Byråkratin skulle luckras upp, folk skulle få råd att konsumera och överlag skulle levnadsstandarden öka. Och det är inte bara löst prat – Forget baserar sina argument på ett experiment som genomfördes i småstaden Dauphin i Minnesota mellan åren 1974 och 1978. Under fyra års tid var alla invånare i staden berättigade till basinkomst, som förverkligades som en negativ inkomstskatt.

 

Den som var helt utan inkomst fick en summa i handen som motsvarade vad de skulle ha fått i utkomststöd. Övriga inkomster minskade basinkomsten med 60 cent per förtjänad dollar. I praktiken betydde det att de som tidigare lyft utkomststöd fick samma summa som tidigare i handen, men med mindre byråkrati och färre förbehåll. Den grupp som drog störst nytta av systemet var låginkomsttagare, som fick ett kännbart uppsving i ekonomin.

Eftersom pengarna för forskningsprojektet tog slut i mitten, gjordes aldrig någon analys av experimentet. Evelyn Forget tog tag i saken under 2000-talet, och samlade ihop all information som fanns att tillgå om befolkningen i Dauphin, och speciellt om dem som lyfte basinkomst, och jämförde datan med en kontrollgrupp. Hon säger att utgående från resultaten kan man skrota farhågorna om att basinkomsten skulle göra folk lata.


Friskare och gladare

– Totalt såg man en tre procents nedgång i sysselsättningen. Men den allra största delen av den nedgången bestod av ungdomar under 18 och mödrar som nyss återvänt till arbetet efter graviditet.

 

– Och då är det viktigt att minnas att moderskapsledigheten på den här tiden  inte var lika lång som den är i dag, utan endast ett par veckor. I Norden skulle den negativa sysselsättningen bland nyblivna mödrar antagligen vara ännu mindre, eftersom ni här redan har ett så välutvecklat system för betald moderskapsledighet.

1973 hade Dauphin cirka 20 fler sjukhusintagningar per 1000 personer än kontrollgruppen. 1978 hade den skillnaden utjämnats, och i relation till kontrollgruppen hade sjukhusintagningarna minskat med 8,5 procent. Till och med olyckor och skador minskade under tiden då experimentet pågick. Framför allt var det diagnoser kopplade till mental hälsa som minskade. Så fort experimentet avslutades vände den positiva trenden, vilket enligt Forget är ett klart bevis på att basinkomsten gjorde att folk var friskare både fysiskt och psykiskt. Basinkomsten sänkte samhällets social- och hälsovårdskostnader, familjevåld och brott. Fler barn gick den frivilliga tionde klassen i grundskolan, och antalet tonårsgraviditeter sjönk. I jämförelse var alltså den något lägre sysselsättningen försumbar.


”Folk vill jobba”

Enligt Robin Hahnel är det en vanföreställning att folk plötsligt skulle kasta arbetshandskarna i diket och lägga sig på soffan om de fick pengar som räckte till existensminimum ”gratis”.

 

– Vem är det vi vill stöda? Vi stöder redan personer som inte kan arbeta – personer som är gamla får pension, personer som är arbetsoförmögna får också samhälleligt stöd. Då har vi två grupper kvar, nämligen de som vill ha ett arbete då det inte finns arbete att tillgå, och de som inte vill ha just det arbetet som finns att tillgå. Den första gruppen stöder vi redan med arbetslöshetsunderstöd. Så kvar blir då de som inte vill ta arbete som erbjuds. Det kan dels bero på att det är ett arbete som personen i fråga inte alls känner att den är rätt person att utföra. Och till sist finns också de som helt enkelt inte vill arbeta. Men dessa är trots allt en väldigt liten del av samhället. Och om en basinkomst medför att vi också blir tvungna att stöda dessa personer, så säger jag: låt gå. Det har vi faktiskt råd med.

 

Janne Wass

http://www.nytid.fi/2015/01/ett-fantastiskt-system/

 

Ämne: Basinkomst ”Ett fantastiskt system”

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar