ÅRSKRÖNIKA 2017

03.01.2018 15:25

Publicerat den 31 december 2017 
https://uvell.se/2017/12/31/arskronika-2017/

 

Många tidningar slutar aldrig att tala om hur framgångsrika de är. Hur många priser de vunnit eller deras journalister, hur stor upplagan är och så vidare.

Idag ska även jag göra det, för det är som sig bör när man ska sammanfatta ett helt år i en årskrönika. 

Först och främst vill jag tacka alla er, alla mina läsare. Och mina lyssnare av podden. Utan er hade jag fått lägga ner och göra något annat. Tack för att ni läser, tack för att ni delar, stort tack för alla snälla ord ni hela tiden ger mig och slutligen, tack till alla er som är Patreon eller bidrar via Swish.

Sedan vill jag påminna alla om det självklara men något jag tror väldigt många bortser ifrån, inte minst mina kollegor eller konkurrenter, beroende på hur man själv definierar dem – jag är en person.

Jag äger tre företag ihop med min man och driver ett av dem ensam. Detta innebär att jag gör allt ifrån att fakturera och fixar leverantörer av olika slag till att beställa toner samt installera den själv när den är slut i min skrivare. Jag är min egen assistent, receptionist, ekonomichef, HR-chef, projektledare, säljchef och IT-chef. Inga pengar kommer in om inte jag säljer något. Då får jag ingen lön.

Men tack vare andra duktiga företagare så löser jag många av mina problem.

Så jag vill först tacka Olle för att han så förtjänstfullt klipper min poddcast och lägger ut den online varje avsnitt, Jesper för att han fixar minsta lilla IT-problem sittandes i Göteborg, Martin som gjort en hel del av mina illustrationer till bloggen och Anneli som jag jobbat med från starten 2010 och som i år formgivit hela min bok och som jag 2018 ska göra en ny bok ihop med. Ni är oumbärliga för mig. Och tack Markus som fixar även mitt företags ekonomi så jag slipper hålla på med dödstråkiga kvitton, fakturor och bolagens ekonomi.

Vad gäller mitt arbete som syns, det ni läser, så gör jag till skillnad från en redaktion allt jobb på en person.

Det är jag som fixar de illustrationer som jag inte köper, spelar in små filmer, skriver manus och producerar alla poddavsnitt samt bjuder in och bokar alla gäster, gör all research till alla inlägg, faktagranskar och korrläser (jag vet att en del av er tycker att detta slarvas med men nu kanske bilden klarnar varför jag ibland publicerar inlägg där det finns ett par skrivfel kvar…..). Och det är jag som administrerar kommentarsfälten på bloggen och på Facebook.

Jag har varit opinionsbildare i fyra år i februari.

Och är idag en av de mest tongivande borgerliga opinionsbildarna, vars påverkan kan jämställas med valfri borgerlig ledarsida.

Där de är anställda i företag som har all infrastruktur så att de kan fokusera enbart på att skriva. Inte beställa toners till skrivaren. Och där de oftast är flera stycken som hjälps åt med producerandet.

Men ny media växer och vi blir fler och fler som har hela vår plattform utanför traditionell media. Jag gör visserligen allt jobb men jag får också alla intäkter själv och kan ta äran för allt.

Det är en underbar frihet att vara egen företagare och det är friheten som driver mig.

Jag får ta alla beslut själv och direkt och behöver inte vänta in någon chef eller anpassa mig efter någon redaktions vilja. Jag jobbar gärna snabbt och kreativ som jag är vill jag kunna testa de idéer jag får. Jag drivs av nyfikenhet och en vilja att vara först och jag tror även jag har någon slags nyhetsnäsa.

Det är därför som jag tidigt vad gäller politiska podcasts drog igång min podd Borgarbrackor hösten 2014. Utan att kunna ett dugg om radio och utan erfarenhet mer än att jag fick vara med i Veckans Viktigaste Intervju i september 2014. Första avsnittet av Borgarbrackor sändes i december 2014, bara någon månad efter SR:s Det politiska spelet. Jag har sänt 45 avsnitt redan, med gäster som Aron Flam, Sara Skyttedal, Hanif Bali, Ann Heberlein och Thomas Gür för att nämna några.

Jag startade den här bloggen i september 2014 och mitt arbetssätt att använda den grävande journalistens verktyg för att skapa egna nyheter och bygga opinion kring dem var unikt när jag började och nu jobbar fler och fler så. Imitation är den främsta formen av smicker.

Jag har varit krönikör på Aftonbladet, Dagens Samhälle, Borås Tidning och skrivit ledare i Dagens Industri. Jag har varit omslagsbild på Dagens Arena med en tre uppslag lång intervju (augusti 2015).

Vad har då hänt i år?

Först och främst har jag släppt min andra bok – Nätsmart, en guide till påverkan genom sociala medier. Den kom i augusti i år och är Sveriges första bok om påverkan via sociala medier.

I februari var jag en av de 10 utvalda opinionsbildare som skildrades in online-porträtt på SVT Opinion. Jag var också en av fyra opinionsbildare som valdes ut att publicera rörligt opinionsmaterial under våren.

1 feb: //www.svt.se/opinion/det-ar-inte-statens-jobb-att-uppfostra-barnen

9 mars: //www.svt.se/opinion/det-ar-framtidens-pensionarer-som-sitter-med-svarte-petter

21 april: //www.svt.se/opinion/abortmotstandarna-borde-visa-lite-mer-odmjukhet

16 maj: //www.svt.se/opinion/sluta-anvanda-alternativa-fakta-lofven

I mars blev jag intervjuad i Resumé som Helgintervju.

I april skrev jag om kvinnan som hävdade att hon inte fick jobb på SAS på grund av sin slöja och konstaterade krasst att det var klassisk medieaktivism, ett led i PR för demonstrationer på 1 maj som ett nystartat nätverk (Rätten till våra kroppar) arrangerade på fyra orter. Expressen plockade upp mitt avslöjande. Kvinnan försökte sedan desperat att kalla mig islamofob för att jag kallat hennes PR-kupp för PR-kupp och kontrade med en polisanmälan. Jag begärde ut uppgifter från polisen. Där fanns ingenting. Min granskning nådde även norsk press.

Det gjorde att Viralgranskaren i maj försökte “avslöja” mitt avslöjande. Efter påtryckningar från gruppen. Men eftersom vi i ny media äger vår egen plattform så publicerade jag svaren på deras frågor på min egen blogg före. Och bevisade att de inte hade ett enda skäl till någon kritik. Case closed och jag gissar att det dröjer innan Viralgranskaren försöker ge sig efter mig eller något jag skrivit igen.

I juni avslöjade jag att Ibn Rushd köpt ett hotell för bidrag som skulle gått till utbildning och att de under två års tid sparat ihop de 11 miljoner kronor hotellet kostade. Och att de sedan gett bort halva hotellet till en insynsskyddad stiftelse ägd av Islamiska Förbundet. Detta föranledde att styrelsen krävde att Folkbildningsrådet skulle redovisa hur detta gått till under hösten. Jag och Johan Westerholm JO-anmälde också detta i november. 

I juni skrev jag också om rökning och alla dessa gnällspikar. Den artikeln översattes till norska och publicerades i Nettavisen.

Som en av de ledande fristående opinionsbildarna får jag mycket sällan cred. Men det jag gör plockas ändå ofta upp av andra, i en form eller en annan. Och det är det som är påverkan. Cred är bara grädde på moset, det är genom att andra läser, inspireras och plockar upp idéer som man påverkar på riktigt.

Ett av de sällsynta tillfällena av cred gav otippat nog Hanne Kjöller i november i en ledarkrönika i Expressen. 

Ett klassisk exempel på hur det annars fungerar är att jag skriver om något, och sedan plockar en ledarsida upp ämnet som eget. Som när jag skrev om samordningsnummer i november och Anna Dahlberg någon dag senare skrev om just samordningsnummer. 

Ett av de ämnen jag granskat är Fairtrade, vilket jag gjort sedan 2014, och här har flera ledarskribenter börjat driva frågan. Jens Runnberg på Dalarnas Tidning  och Caroline Dahlman på Kristianstadsbladet är de främsta.

I augusti 2015 publicerade jag min första granskning av MUCF, som mig veterligen aldrig granskats ordentligt av någon tidigare. Själva granskningen låg på en sajt som Skattebetalarna tyvärr stängde ner så den finns inte kvar när de flyttade SlösO till egen sajt men beviset för granskningen jag gjorde finns i en krönika jag skrev i Dagens Samhälle i september 2015 och det svar MUCF gav på kritiken. 

I min granskning avslöjade jag bland annat föreningen Booster, som kunnat få in 1,5 miljoner kronor i flera år utan att kunna förklara vad de gör mer än att “boosta ungdomar” och Ungdom mot rasism. 

Den 19 december 2016 blev bland annat Booster och Ungdom mot rasism av med sina bidrag från MUCF, ett år efter att min granskning publicerades. 

Det var lite av det som hänt i traditionell media. Nu till lite statistik.

Den här bloggen har i genomsnitt nästan 80 000 aktiva besökare per månad enligt Google Analytics. I april/maj, september och november kom jag upp i 150 000 respektive 140 000 besökare.

Ni som läser är till 54 % män 45 % kvinnor och över hälften är 18-34 år men 11 % är över 55 år.

Flest läsare har jag givetvis från Sverige men eftersom bloggen är skriven på svenska kommer de andra läsarna förutom de från de nordiska länderna, från utlandssvenskar gissningsvis.

Min mest spridda tweet fick nästan 1000 RT och gillades 2 127 gånger.

Mitt flöde är väldigt viralt generellt.

De senaste 90 dagarna hade jag 1,7 miljoner impressions.

Under samma period hade jag i genomsnitt en engagementrate på 3,5 %. Om ett varumärke har 1,5% anses detta mycket bra, om man ska sätta siffran i relation till något. I snitt hade jag 2 200 länkklick per dag och fick 429 RT per dag. Och 1 600 likes samt 113 svar per dag.

På Facebook har jag idag över 16 000 som följer sidan.

Det är fler än Viktor Bart Krohn på DN under vinjetten Viktors Val och än till exempel arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Några av mina bästa inlägg jag spridit via Facebook har haft räckvidd på 250 000.

Vad händer 2018?

Massor! Det är också valår, opinionsbildarens favoritår.

Jag kommer att köra igång en ny crowdfunding för Borgarbrackors vårsäsong, jag har 10 bokade gäster och jag kommer inte göra er besvikna där.

Jag och Anneli kommer också att göra och släppa boken Pampens historia, också via crowdfunding och på eget förlag. Den kommer att komma ut någon månad före valet.

Och jag kommer fortsätta att toppa med avslöjanden ni inte kan läsa någon annanstans än här. Fortsätta min envisa granskning av slöseri med skattemedel, inkompetens, dåliga myndigheter och inte minst – arbetarrörelsen och all form av socialism. Här ingår även Miljöpartiet och Feminististiskt Initiativ.

Jag kommer som alltid stå till höger. En röst för klassisk borgerlighet. 

Gott Nytt år och vi ses 2018!

……………………………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Ämne: ÅRSKRÖNIKA 2017

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar