Albert Einsteins Gud och kvantmekaniken.

08.04.2016 22:19

Varför skriver naturvetenskapens största genier så mycket om Gud? För att genier funderar mycket på de viktigaste frågorna - finns det någon Gud? - finns det någon plan med skapelsen? Citat Einstein - "alla andra frågor är bara detaljer". Att många människor fnyser åt religiösa frågor visar bara brist på förstånd.

Tron på att det endast finns en religion som är "rätt", och att alla som trott på "fel" religion hamnar i ett brinnande helvete där tiden står stilla är tragisk. Stackars människor som tror på en så obeskrivligt ondskefull Gud. Många miljarder människors öde skulle i så fall bli den värsta av alla tänkbara mardrömmar. Djävulen skulle vara överlycklig. 

 

Hela den brinnande sjön av svavel "Gehenna", skulle vara knökfull av jämrande människor som skållas levande för evigt. Nästan varenda människa som levt i exempelvis Indien skulle finnas där om hinduismen råkade vara ”fel” religion. Mahatma Gandhi utövade hinduism i hela sitt liv. Gandhi skulle således också finnas med i det brinnande helvetet. Universum är oändligt stort, men den religiösa intoleransen är faktiskt ännu större - den är skrämmande.  Hur kan någon enda människa tro på att Gud skapat ett sådant helvete? Jag fattar det inte. 

 

Vad tror det vetenskapliga supergeniet Albert Einstein om Gud?

Framtidens religion kommer att bli en kosmisk religion. Den kommer att omfatta både vetenskap och andlighet. Den kommer att bygga på en djup religiös insikt – att allt är en enda meningsfull enhet. Buddhismen uppfyller sådana krav. 

 

En mänsklig varelse är en del av hela universum. Vi uppfattar oss själva, våra tankar och våra känslor som någonting avskilt från resten. Denna felaktiga uppfattning är ett slags fängelse som stänger oss inne i våra egna personliga önskemål. Vår uppgift måste vara att befria oss från detta fängelse – och omfamna alla levande varelser och hela skapelsen i dess oändliga skönhet.

 

Människans sanna värde bestäms av i hur hög grad vi har lyckats befriat oss från vårt ego. Vi behöver ett helt nytt osjälviskt tänkande om mänskligheten ska överleva långsiktigt.

 

Några andra välkända Einstein-citat:

"Jag kan inte föreställa mig en Gud som belönar eller bestraffar något som han skapat ..."

”Jag är en djupt religiös icke-troende – min tro är på sätt och vis en ny slags religion”.

”Jag vill veta alla Guds tankar – resten är bara detaljer.”

 

Einsteins uppfattningar om Gud har naturligtvis väckt en mycket omfattande debatt.

* Insikten att "allt är ett" är magisk - den förändrar hela världen. Om vi fattar att alla barn är våra barn, att alla människor är våra syskon och att vi själva bara är en liten del av den gudomliga skapelsen - då först kan vi bygga ett himmelrike på jorden. Ingen insikt kan vara viktigare.

* Uppfattningen att människans sanna värde avgörs av i vilken grad vi lyckats befria oss från vårt "ego" är central i Einsteins livsåskådning. Girighet och själviskhet är våra inre demoner. Dessa egenskaper berövar oss vår mänskliga värdighet. Giriga människor är skapelsens farligaste fiender. Einstein föraktade djupt mänsklig girighet.

* Uppfattningen att Gud varken belönar eller bestraffar sin skapelse är ett av Einsteins kärnbudskap. Men budskapet är mycket kontroversiellt. Hans uppfattning är emellertid inte unik. Många stora tänkare delar hans åsikt.

 

Tanken att Gud spelar Lotto med människor och ger oss så totalt olika förutsättningar i livet, för att sedan - efter vår jordevandring - fatta ett slags gudomligt domslut som inte kan överklagas, verkar helt orimligt.

 

Barn som växer upp i en känslokall miljö med droger och kriminalitet skadas som regel mentalt och går sönder, medan barn som växer upp i en kärleksfull miljö som regel blir hela varma människor. Barn som föds i länder med väl fungerande utbildning och sjukvård är extremt lyckligt lottade, jämfört med barn som växer upp i fattigdom och misär. Listan på obegripliga orättvisor är utan slut. Att tro på en enda chans - att tro på ett enda liv - är svårt. Spelar Gud verkligen "rysk roulette" med oss människor?

 

Tron på att Gud belönar eller bestraffar sin skapelse tilltalar inte Einstein. Denna uppfattning speglar bara det mänskliga tänkandets skröplighet - skriver han.

Einsteins uppfattning att Gud lämnat oss i sticket och aldrig ingriper på det personliga planet är för många skrämmande. "Jag tror inte på en Gud som ingriper i våra handlingar eller våra livsöden.” Hans tro frontalkolliderar med de flesta världsreligioner. 

 

Listan på fasansfulla övergrepp som har begåtts i mänsklighetens historia – uppenbarligen utan att Gud har ingripit - är utan slut. Varje vaken människa borde inse detta tragiska faktum. Oräkneliga människor i svår nöd har tvingats fråga sig - var finns du Gud - varför har du övergivit mig? Det förefaller onekligen som om Gud aldrig (eller mycket sällan) lägger sig i på ett personligt plan. Einsteins uppfattning bygger naturligtvis på hur han tolkat sina livsobservationer. Han har självklart tänkt sig för noga, innan han formulerar sig på ett så utmanande sätt.

 

Har Gud verkligen lämnat oss i sticket – det är frågan. 
Tron på reinkarnationen öppnar portarna till ett helt annat tänkande. Det finns ingen död. Vi är i grunden andliga varelser som inte kan dö. "Döden" är i själva verket en återfödelse till en andlig värld där vi egentligen hör hemma. En sådan livsåskådning vänder upp och ner på hela frågeställningen. Vårt verkliga jag – vår livsande – är inte alls lämnad i sticket. 

 

Jag är helt övertygad om att vi inte bara är kropp utan att vi även är ande - ett andligt medvetande som vidhäftar vår fysiska kropp. Våra kroppar är bara tillfälliga hem för vår ande. Vår kropp är en livsparentes. Den är förgänglig. Vårt andliga medvetande däremot kan inte dö. Vi är så totalt fixerade på vår kropp, som vi kan se och ta på - att vi helt missuppfattar vilka vi är. Vi tror att vi är identiska med vår kropp. Vi förstår inte att vi är "både och" - kropp och ande. Vi förstår inte att vår livsande är vår viktigaste identitet.

 

Döden som vi normalt föreställer oss den i västvärlden är mänsklighetens mest tragiska missuppfattning. Vi drar inte ut sladden ur TV:n när vi dör - vi byter bara kanal. Döden är en övergång till en andlig värld som existerar vid sidan av vår fysiska värld. Jag tror med alla miljontals miljarder celler i min kropp på reinkarnationen.

 

Varje livscykel ingår i en gudomligt planerad skolgång där vi steg för steg utvecklas till hela varma människor. Gud lämnar oss inte i sticket även om det ser så ut. Det verkar som om vi släpps ut i livet och tvingas gå på egna ben under varje jordeliv. Om Gud ingriper så förefaller detta ske alltför sällan. Men om man tror på reinkarnationen och betraktar alla kroppar under våra jordeliv som tillfälliga bostäder - då ser vi på den komplicerade frågeställningen om Guds ingripande på ett helt annat sätt. Vårt sanna jag är vår inre livsande och denna är alltid väl omhändertagen.

 

Om man är absolut övertygad om reinkarnationen och ser sig i spegeln - då ser man en kropp där vår ande bor. Då känner man sig inte övergiven av den mystiska gåtfulla kraft som vi kallar Gud. Vad som händer kroppen får en helt annan innebörd.

  

VAD SÄGER ALBERT OM REINKARNATIONEN?

I en skrift – ”Världen som jag ser den” - som först publicerades 1933, förklarade Einstein sin uppfattning om Gud som en evig universell intelligens. Han ifrågasatte alla religiösa tankar om någon form av liv efter den fysiska döden. Han ifrågasatte även reinkarnationen och tanken på belöning eller straff i himlen (eller helvetet).

Hans uppfattningar i denna bok kan inte missuppfattas. Han fördömde dessutom tanken på någon form av liv efter döden i förvånansvärt hårda ordalag:

 

"Att någon individ skulle överleva sin fysiska död kan jag inte föreställa mig, inte heller skulle jag önska mig detta. Sådana tankar är skapade av rädsla eller av absurd egoism hos svaga själar." 

 

Drygt 20 år senare år 1955 - efter att en god vän avslutat sin jordevandring - skriver Einstein i ett brev till de närmast anhöriga:

"Nu har han lämnat denna besynnerliga värld - strax före mig. Det betyder ingenting. Människor som oss som tror på fysik, vet att skillnaderna mellan dåtid, nutid och framtid bara är en ovanligt envis illusion."

 

Dessa tankar ifrågasätter hela vår tidsuppfattning. Är vårt mänskliga linjära tänkande bara en illusion? Är livet en falsk tidsupplevelse? Einstein skriver rakt ur sitt hjärta. Han väljer inte ord som han inte menar - bara för att trösta en nära väns anhöriga. Men vad menar han? Hans gåtfulla ordformulering antyder att han ser våra liv som en "blinkning" i universum - en händelse som var förprogrammerad. 

 

Gång på gång återkommer Einstein med budskapet att allt är ett - "Alla religioner, all konst och all vetenskap är grenar av samma träd." Alla former av mänskligt skapande är grenar av skapelsens träd. Budskapet att precis allt är ett, är en hörnpelare i hans religiösa tänkande. Einstein betraktade alla kulturer och alla religiösa trosriktningar som en del av skapelsen. Einstein hade en djup respekt för alla former av mänskligt tänkande och skapande.

 

Kvantmekaniken är influerad av öst (hoppa över denna sida om du inte är intresserad).  
Vediska texter som Bahgavadgita och Upanishads har hyllats av en serie av våra främsta forskare som de mest fantastiska skrifter som någonsin skrivits! I raden av vetenskapsmän som hyllat dessa skrifter finns bland annat Thoreau, Kant, Schopenhauer, Schrödinger, Heisenberg , Tesla, Einstein m fl. “En blodtransfusion från öst till väst är nödvändig – för att rädda västerländsk vetenskap från andlig förblödning"  skrev Erwin Schrödinger.

 

Kvantmekaniken är i sanning mycket förbryllande:                                                       

 Om du tror att du har förstått kvantmekaniken - så förstår du inte kvantmekaniken – Richard Feynman
 Kvantmekanik är mycket imponerande. Men en inre röst säger mig att den inte är färdig. Teorin förklarar en hel del, men den för oss inte närmare Guds hemligheter. Jag är övertygad om att Gud inte spelar tärning - Albert Einstein
 Var och en som inte är chockad av kvantmekaniken har inte förstått  - Niels Bohr

1935 hävdade Einstein, Prodolsky och Rosen att kvantmekaniken var ofullständig. Dessa tre vetenskapsmän var de första som insåg att kvantmekaniken inte var "lokal", utan öppnar upp portarna för orimliga händelser. Fysikaliska händelser på en plats kan påverka skeenden på godtyckligt avstånd helt utan tidsförskjutning - "an action in one place can instantly influence something on the other side of the universe in no time at all". Detta svalde inte Einstein och hans kolleger. Någonting inom kvantmekaniken måste vara fel ansåg de.

 

I ett brev till Max Born daterad 3 mars 1947 skriver Einstein:“Es gibt keine spukhafte Fernwirkung” - det finns inga spöklika fjärran effekter - "jag tror inte på magik  ...".

 

En kul kommentar till den kvantmekaniska dispyten: “Einstein skrev att om kvantmekaniken var korrekt så skulle världen vara galen. Einstein hade rätt - världen är galen" ― Daniel M. Greenberger

 

KORT SAMMANFATTNING: Einstein betraktade skapelsen som en gigantisk briljant dator där framtiden är förutbestämd tack vare att alla input-parametrar är kända in i minsta detalj. Hans livsåskådning var "deterministisk" - förutbestämd. Einstein trodde inte på den fria viljan - att människan kan välja mellan gott och ont. Han vägrade att acceptera någon form av mänsklig eller atomär fri vilja. Det stora kosmiska fulländade maskineriet bländade Einstein. Det var Einsteins Gud - "der Alte" - den gamle.

 

Idag vet vi att Einstein hade fel i den kvantmekaniska dispyten.
Flera experiment utförda under början av vårt nya årtusende ser ut att stödja Niels Bohrs tolkning av kvantmekaniken. Händelser på en plats påverkar helt uppenbart skeenden på andra platser i universum - i samma stund! Denna tolkning av kvantmekaniken var fel enligt Einstein. Men det ser ut som om det var Einstein som hade fel. Einsteins deterministiska världsåskådning har fått sig en rejäl törn. Att framtiden inte verkar vara exakt förutbestämd öppnar upp portarna både för en slags atomär fri vilja liksom för mänsklig fri vilja.

 

Einsteins uppfattning i denna fråga är mycket ovanlig. Varenda människa känner intuitivt på sig att vi har fri vilja - att vi kan göra fria val i livet. Framtiden för oss själva liksom för hela vår planet ligger utan minsta tvekan i våra händer. Men på ett djupare plan menar Einstein att det vi uppfattar som "fria val" i själva verket är val som är förutbestämda. Han betraktar vår tro på fri vilja som en ren illusion. Denna uppfattning förefaller "själ-lös", men den är helt i linje med hans världsuppfattning.

 
Naturligtvis har de nya häpnadsväckande experimenten skapat många kommentarer: “Einstein hade fel när han yttrade - Gud spelar inte tärning. Om man betraktar svarta hål, så ser det inte bara ut som om Gud spelar tärning, utan att han även ibland förvirrar oss genom att kasta tärningarna där vi inte kan se dem" ― Stephen Hawking

 

Ett är absolut säkert. Gränsen mellan naturvetenskap och mystik har suddats ut. Niels Bohr hade vridit sig runt i sin grav av glädje om han fått reda på vad som hänt. Einstein hade förmodligen blivit mycket förvånad. Det är fullt möjligt att de nya omskakande upptäckterna hade påverkat Einsteins religiösa tänkande. Det är en tanke som slagit mig.

 

För mig personligen var det inte några kvantmekaniska grubblerier som fick mig att överge min ateistiska världsåskådning. Det var någonting helt annat.
Under de år jag studerade kvantmekanik var jag bara irriterad över att jag aldrig förstod Schrödingers vågfunktioner. Jag trodde att jag var för dum för att förstå. På äldre dar har jag insett att jag inte var ensam. Kvantmekaniken var helt enkelt inte möjlig att förstå. Att förstå atomernas värld där helt andra fysikaliska lagar styr - är inte möjligt med vårt jordiska förstånd. Atomen uppför sig som den vill - det är bara att acceptera.

 

I unga år var jag helt övertygad om att intelligent liv utvecklas på miljoner planeter i vår egen galax Vintergatan. Jag var också övertygad om att livet frodas i miljarder andra galaxer i vårt synliga universum. Hela universum sjuder av liv - även av intelligent liv. Intelligenta livsformer som inte lär sig leva med naturen går under, medan livsformer som förstår att leva på naturens villkor överlever. Jag trodde på en slags ”galaktisk evolution” som rensar ut misslyckade livsformer och gynnar utvecklingen av verkligt intelligent liv. Jag ville ogärna blanda in några själar i min ateistiska livsåskådning.

 

Det är en serie av omskakande upplevelser i mystikens tecken som har fått mig att ändra uppfattning. Jag tror inte att jag någonsin hade övergett mitt ateistiska tänkande om jag inte fått uppleva dessa oförklarliga händelser. När mystiken slår ner som en blixt från klar himmel varvar hjärnan och försöker finna förklaringar.  Men att förklara det oförklarliga kräver ibland att man tvingas tänka om. Så var det för mig. 

 

Varför har mänsklighetens största genier engagerat sig så djupt i religiösa frågor?  Därför att man önskar att vetenskapligt tänkande och religiöst tänkande ska samsas. De betraktar detta som avgörande för hela mänskligheten. Einstein menar vad han skriver – Vi behöver ett helt nytt sätt att tänka om mänskligheten ska kunna överleva. Religiös fanatism och intolerans kommer att sätta världen i brand om vi inte inser att "allt är ett" – att vi alla är lika inför Gud. 

Tron på att en enda religion är "rätt" och att alla andra religioner är falska, tron på Helvetet, tron på Djävulen, tron på arvsynden, tron på att vi människor är avlade i synd, ... - listan på "religiösa" trosuppfattningar som förnedrar oss, som splittrar oss, som skapar hat och krig och som skrämmer vettet ur människor är utan slut.

I Jesu namn har vi organiserat massmord på miljoner indianer. I Jesu namn har vi rövat bort generationer av barn från ursprungsbefolkningen i Australien. Krig efter krig efter krig har välsignats av präster med Bibeln i hand. Alla dessa handlingar har naturligtvis inte ett dugg med religion att göra. Det är den mänskliga ondskan som gömmer sig i religiös täckmantel.  Så har det varit i tusentals år. Det "religiösa" brottsregistret är fruktansvärt.

 

Genom hela historien har vetenskapen motarbetets av kyrkan. Kunskaperna om universum och hur universum skapades har steg för steg vuxit fram genom mödosamt mänskligt tankearbete. Vetenskapens skapelseberättelse börjar klarna. Vi har kommit till ett vägskäl.  Det är hög tid att vetenskapen lägger sig i mänsklighetens viktigaste trosfrågor - frågor om skapelsen och Gud.

 

Tron på att vi alla är en del av skapelsen och att "allt är ett" är kärnfrågan.  Det är en djup avgrund mellan denna tro och tron på budskapet - ”dom och vi”. Tron på att vi alla är lika inför Gud och att vi alla är väl omhändertagna - står mot tron på en Gud som dömer en överväldigande majoritet av människorna till ett helvete på grund av ”fel” tro.

 

Tomasevangeliet - ett av de mest intressanta bibliska fynden i modern tid. Tomasevangeliet som är skrivet på koptiska, påträffades i Nag Hammadi i Egypten - 1945.   Tre delar ur detta evangelium hade tidigare upphittats i den antika egyptiska staden Oxyrhynchos. Dessa tre texter var skrivna på grekiska. De innehöll nästan identiskt samma text som texten i det koptiska Tomasevangeliet från Nag Hammadi. De tre texterna bevisar att det finns en originalversion av Tomasevangeliet som skrivits på grekiska - ett original som härstammar från den allra tidigaste kristendomen.

 

  Den romerska kyrkan hade inte lyckats komma åt att ta bort eller lägga till eller förfalska någonting i Tomasevangeliet från Nag Hammadi. Naturligtvis återfinns inte ett enda ord om något helvete eller om någon djävul i detta (114 verser långa) evangelium. Helvetet och djävulen lyser med sin frånvaro!!!

 

I Tomasevangeliet framträder Jesus som en visdomslärare. Huvudbudskapet är att Guds rike finns mitt ibland oss och inom oss själva. Genom att söka i vårt inre, kan vi nå kontakt med det gudomliga riket. När vi funnit vårt inre lyckorike - har vi funnit Gud. När vi funnit Gud försvinner automatiskt all girighet, ondska och hat. Vi har själva blivit en del av Guds rike. Detta är kärnan av Jesu budskap enligt denna tidiga version av Tomasevangeliet – en version som undkommit den katolska kyrkans censur.

 

Einsteins budskap - "Vi måste befria oss från vårt ego och omfamna alla levande varelser, naturen och hela universum i all dess skönhet", speglar exakt samma religiösa tänkande. Samma religiösa tro är även en hörnpelare inom buddhismen.   

     

Mahatma Gandhi ansåg att det i varje religions kärna fanns sanning, förlåtelse och kärlek. Alla religioner fördömer girighet i mycket hårda ordalag. Det finns en gemensam värdegrund i alla religioner. När Gandhi tillfrågades om han var hindu svarade han: ”Ja, det är jag. Jag är också kristen, muslim, buddhist och jude.” Gandhis svar är aktuellare än någonsin.

 

Mahatma Gandhi betraktade – precis som Albert Einstein - alla våra olika religiösa myter och sedvänjor som religiösa rotsystem som vuxit fram i olika kulturer. Att söka sanningen, att befria oss från vår inneboende girighet, att visa respekt och kärlek för naturen, att lära sig förlåta och att visa kärlek till alla människor - det var Gandhis religion. Dessa uppfattningar är kärnbudskapet i alla stora världsreligioner. Denna tro är raka motsatsen till tron på en Gud som grillar alla med ”fel” religiös tro i en evig kosmisk grillugn.

 

 
Brage Norin - Skogså Tankesmedja

 

Ämne: Albert Einsteins Gud och kvantmekaniken.

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar